Lättbetongstomme m cellplastisolering o STO?
Har funderingar på att mura upp en stomme till ett enplans (ca 165 m2) hus
i 20 cm lättbetong för att isolera med 20 cm cellplast.
Min tanke är att få värmetrögheten i ett stenhus, god isolering o värmeekonomi
samt en så underhållsfri fasad som möjligt.
Lättbetongen både lagrar ju värme samt isolerar och är dessutom bra att fräsa
spår i för eldragningen.
Synpunkter och ideer i ämnet mottages tacksamt.
Vilken puts lämpar sig bäst för ändamålet, dvs för att läggas på cellplasten?
i 20 cm lättbetong för att isolera med 20 cm cellplast.
Min tanke är att få värmetrögheten i ett stenhus, god isolering o värmeekonomi
samt en så underhållsfri fasad som möjligt.
Lättbetongen både lagrar ju värme samt isolerar och är dessutom bra att fräsa
spår i för eldragningen.
Synpunkter och ideer i ämnet mottages tacksamt.
Vilken puts lämpar sig bäst för ändamålet, dvs för att läggas på cellplasten?
Du vet att det tar åtskilliga år innan du ens börjar tjäna in de pengar du gav för cellplasten och extra arbetet för att isolera huset? I mitt tycke är det inte värt besväret på ett så pass litet hus.
Bestämmer du dig för att ändå isolera med cellplast, använd helst räfflade skivor mot lättbetongen.
När det gäller puts skulle jag använda silikat- eller silikonputs. De fungerar som GoreTex - Släpper inte in vatten, men ventilerar ut vattenånga. Länk.
Bestämmer du dig för att ändå isolera med cellplast, använd helst räfflade skivor mot lättbetongen.
När det gäller puts skulle jag använda silikat- eller silikonputs. De fungerar som GoreTex - Släpper inte in vatten, men ventilerar ut vattenånga. Länk.
Hej Isolde!
Mkt intressant att höra av just dig eftersom jag läst många av dina inlägg med
stor behållning.
Vill börja med att fråga dig hur du räknar för att ha en så negativ inställning till att isolera
lättbetongen m cellplast.
Alternativet kan ju sägas vara att bygga med ca 38 cm homogen lättbetong inte sant?
Vad räknar vi med för u-värde på en sådan vägg, över 0,2 gissar jag beroende på
betongkvalitet förstås.
Cellplasten har ju ett lambda på 0,033 vilket innebär att en tredjedels meter (33 cm)
ger ett u-värde på 0,1
20 cm hamnar rimligtvis på ca 0,14, fortfarande ett bra värde, lägg sedan till att vi har en
20 cm tjock innervägg av lättbetong så kanske totala väggens konstruktion ändå närmar
sig 0,1 i U-värde.
Man borde således kunna ungefärligt halvera väggens U-värde genom att isolera denna
skulle det verkligen inte vara värt det redan inom en femårsperiod?
Energin verkar ju inte bli billigare o principen att hålla kvar värme istället för att tillföra
tilltalar mig mer, mkt intresserad av passivhus till exempel.
Mer än tacksam för att bli rättad om resonemanget inte stämmer.
Vad gäller arbetet att isolera utanpå med cellplast har jag inte ngn egen erfarenhet,
har hört att man borde kunna göra det på en dag eller två?
Varför räfflade skivor?
Skillnad på silikat -silikon-puts?
Vad för slags puts är STO?
Tack för ditt svar och länken du sände, mkt intressant.
Ser fram emot att läsa ditt kommande inlägg
Mvh Aristotelis
Mkt intressant att höra av just dig eftersom jag läst många av dina inlägg med
stor behållning.
Vill börja med att fråga dig hur du räknar för att ha en så negativ inställning till att isolera
lättbetongen m cellplast.
Alternativet kan ju sägas vara att bygga med ca 38 cm homogen lättbetong inte sant?
Vad räknar vi med för u-värde på en sådan vägg, över 0,2 gissar jag beroende på
betongkvalitet förstås.
Cellplasten har ju ett lambda på 0,033 vilket innebär att en tredjedels meter (33 cm)
ger ett u-värde på 0,1
20 cm hamnar rimligtvis på ca 0,14, fortfarande ett bra värde, lägg sedan till att vi har en
20 cm tjock innervägg av lättbetong så kanske totala väggens konstruktion ändå närmar
sig 0,1 i U-värde.
Man borde således kunna ungefärligt halvera väggens U-värde genom att isolera denna
skulle det verkligen inte vara värt det redan inom en femårsperiod?
Energin verkar ju inte bli billigare o principen att hålla kvar värme istället för att tillföra
tilltalar mig mer, mkt intresserad av passivhus till exempel.
Mer än tacksam för att bli rättad om resonemanget inte stämmer.
Vad gäller arbetet att isolera utanpå med cellplast har jag inte ngn egen erfarenhet,
har hört att man borde kunna göra det på en dag eller två?
Varför räfflade skivor?
Skillnad på silikat -silikon-puts?
Vad för slags puts är STO?
Tack för ditt svar och länken du sände, mkt intressant.
Ser fram emot att läsa ditt kommande inlägg
Mvh Aristotelis
Kul att du uppskattar mina inlägg, för här kommer det ett längre sådant 
Din idé att isolera med cellplast är inte alls dålig, men kalkylerar man vinster och kostnader set det ut på följande vis:
Anta att du bygger en 1-planare med valmat tak på 160kvm, på en platta 16x10m.
Vägghöjden 2,6m.
Totala ytterväggarean exkl. öppningar blir: 2x(16+10)x2,6 = 135kvm
Av dessa 135kvm tar vi bort säg 25kvm för fönster och dörrar. Kvar blir 110kvm.
Nu kan man studera enegriförluster genom 110kvm yttervägg, dels 36,5cm oisolerad lättbetong, och 24 cm lättbetong isolerad med 20 cm cellplast.
Fall 1)
36,5cm lättbetongblock, klass 350 kg/m3
lambda = 0,09 W/mK
d = 0,365 m
U blir 0,09/0,365 = 0,25 W/m2K
Fall 2)
24cm lättbetongblock, klass 500 kg/m3, 20 cm EPS
lambdaLB = 0,12 W/mK
lambdaEPS = 0,038 W/mK
Kombinerat U-värde för båda blir:
( (0,12/0,24)exp(-1) + (0,038/0,20)exp(-1) )exp(-1) = 0,14 W/m2K
Differansen mellan U-värden är således deltaU = 0,25 - 0,14 = 0,11 W/m2K
Om vi tecknar differensen för energibehovet för ett skal i Stockholm, kommer det se ut så här:
deltaE = deltaU x A x gradtimmar/1000 = kWh/år
deltaU = 0,11 W/m2K
A = 110 m2
gradtimmar = 110 000 (för Stockholm, 20C inomhus)
Således får vi deltaE = 1331 kWh/år. Alltså, väggkonstruktionen i fall 2 ger en besparing på 1331 KWh per år, jämfört med fall 1.
Elpriset runt 1 kr/kWh ger oss 1331kr skillnad per år - Om huset värms upp med direktverkande el! Vi får dock anta att vid ett nybygge kommer engergikällan vara någons sorts värmepump. Lågt räknat, kalkylerar vi med ett årsmedel-COP på 3,0. Alltså, 1331 kWh/år skall divideras med 3,0, som blir ca 444 kWh/år, eller 444 kr.
Hur länge dröjer det innan familjen i fall 1 börjar tjäna in dessa 444kr? För enkelhetens skull bortser vi från inflation, räntor och stigande enegripriser.
Kostnad för cellplasten:
Idag, om man är duktig förhandlare, ca 60 kr/m2 för kvalite S100, vanliga släta 10cm-skivor. För att klä in 110 m2, utan spill, behövs det 220 m2 EPS. Kostnad: 13200 kr.
Kostnad för arbete och tillbehör som lim och plugg:
Vågar inte spekulera i, men åtminstone lika mycket som för cellplasten.
Total merkostnad (i underkant): 20000 kr.
Slutligen, man får väga in investeringskostnaden på 20000 kr mot vinsten per år på 444 kr. Är det värt besväret, samt en ömtåligare fasad på köpet? Det kan bara var och en svara på själv.
Din idé att isolera med cellplast är inte alls dålig, men kalkylerar man vinster och kostnader set det ut på följande vis:
Anta att du bygger en 1-planare med valmat tak på 160kvm, på en platta 16x10m.
Vägghöjden 2,6m.
Totala ytterväggarean exkl. öppningar blir: 2x(16+10)x2,6 = 135kvm
Av dessa 135kvm tar vi bort säg 25kvm för fönster och dörrar. Kvar blir 110kvm.
Nu kan man studera enegriförluster genom 110kvm yttervägg, dels 36,5cm oisolerad lättbetong, och 24 cm lättbetong isolerad med 20 cm cellplast.
Fall 1)
36,5cm lättbetongblock, klass 350 kg/m3
lambda = 0,09 W/mK
d = 0,365 m
U blir 0,09/0,365 = 0,25 W/m2K
Fall 2)
24cm lättbetongblock, klass 500 kg/m3, 20 cm EPS
lambdaLB = 0,12 W/mK
lambdaEPS = 0,038 W/mK
Kombinerat U-värde för båda blir:
( (0,12/0,24)exp(-1) + (0,038/0,20)exp(-1) )exp(-1) = 0,14 W/m2K
Differansen mellan U-värden är således deltaU = 0,25 - 0,14 = 0,11 W/m2K
Om vi tecknar differensen för energibehovet för ett skal i Stockholm, kommer det se ut så här:
deltaE = deltaU x A x gradtimmar/1000 = kWh/år
deltaU = 0,11 W/m2K
A = 110 m2
gradtimmar = 110 000 (för Stockholm, 20C inomhus)
Således får vi deltaE = 1331 kWh/år. Alltså, väggkonstruktionen i fall 2 ger en besparing på 1331 KWh per år, jämfört med fall 1.
Elpriset runt 1 kr/kWh ger oss 1331kr skillnad per år - Om huset värms upp med direktverkande el! Vi får dock anta att vid ett nybygge kommer engergikällan vara någons sorts värmepump. Lågt räknat, kalkylerar vi med ett årsmedel-COP på 3,0. Alltså, 1331 kWh/år skall divideras med 3,0, som blir ca 444 kWh/år, eller 444 kr.
Hur länge dröjer det innan familjen i fall 1 börjar tjäna in dessa 444kr? För enkelhetens skull bortser vi från inflation, räntor och stigande enegripriser.
Kostnad för cellplasten:
Idag, om man är duktig förhandlare, ca 60 kr/m2 för kvalite S100, vanliga släta 10cm-skivor. För att klä in 110 m2, utan spill, behövs det 220 m2 EPS. Kostnad: 13200 kr.
Kostnad för arbete och tillbehör som lim och plugg:
Vågar inte spekulera i, men åtminstone lika mycket som för cellplasten.
Total merkostnad (i underkant): 20000 kr.
Slutligen, man får väga in investeringskostnaden på 20000 kr mot vinsten per år på 444 kr. Är det värt besväret, samt en ömtåligare fasad på köpet? Det kan bara var och en svara på själv.
Redigerat:
Isolde. Ditt resonemang haltar lite. Du har inte tagit med i dina beräkningar att det är olika kvalitet och tjocklek på lättbetongblocken. Det borde påverka totalpriset. Jag har ingen aning om priserna på stenen men borde inte den tunnare stenen vara billigare.
Ja, du har helt rätt i det du säger. Senaste priser i Tyskland ligger på 92/m3 för Ytong 36,5cm-400kg/m3 och 95/m3 för 24cm-block 500kg/m3. Så istället för ca 40m3 lättbetong för (110m2 vägg ggr 0,365 m) för 3680, gör du av med 26m3 för 2500. Skillnad: Ca 1180, eller 11000kr. Fortfarande långt innan isoleringen betalar sig. Märk väl att jag är osäker på hur mycket det kostar att utföra jobbet, bortsett från kostnaden för cellplasten. Någon kanske vet?
En trevlig uträkning (med tillägget då) och alltid något man skall ta i bejakande när man invensterar, är det värt pengarna och i detta fall så skulle min övertygelse vara ja... även om det så kostade 20.000 mer i månaden och även om man har ett ännu högre COP-värde på pumpen, vilket gör att det tar ännu längre tid att få tillbaka pengarna i ren vinst.
För en sak är säker, elen blir bara dyrare och dyrare, och inflationen kommer äta upp invensteringskostnaderna, och dessutom så kommer det ställas högre krav av köpare i framtiden på att husen skall vara välisolerade inte bara för varmens skull, utan även att det är svalt i huset på sommrarn som kommer bli varmare och varmare, och skulle vi få medelhavs temperaturer i södra sverige så kommer flera hushåll köra AC på sommaren och då vill man också ha välisoleradehus. Vilket betyder att huset kommer ha kvar dessa 20.000 som mer vinst när man säljer huset så egentligen bör man väga besparingen mot räntekostnaden på dessa 20.000 för att få en mer rättvis bild av kostnaderna...
tyvärr så är det ju den ömtåligare fasade som kan ställa till problem, men som någon sagt tidigare, så drog han en hamare i putsen på cellplasten och den håll, och det får väl räknas som gansak omild behandling och inget normaförfarande... men helt klart en punkt att ta hänsyn till, för att behöva reparera pust varje höst kostar ju också en slant...
- M
För en sak är säker, elen blir bara dyrare och dyrare, och inflationen kommer äta upp invensteringskostnaderna, och dessutom så kommer det ställas högre krav av köpare i framtiden på att husen skall vara välisolerade inte bara för varmens skull, utan även att det är svalt i huset på sommrarn som kommer bli varmare och varmare, och skulle vi få medelhavs temperaturer i södra sverige så kommer flera hushåll köra AC på sommaren och då vill man också ha välisoleradehus. Vilket betyder att huset kommer ha kvar dessa 20.000 som mer vinst när man säljer huset så egentligen bör man väga besparingen mot räntekostnaden på dessa 20.000 för att få en mer rättvis bild av kostnaderna...
tyvärr så är det ju den ömtåligare fasade som kan ställa till problem, men som någon sagt tidigare, så drog han en hamare i putsen på cellplasten och den håll, och det får väl räknas som gansak omild behandling och inget normaförfarande... men helt klart en punkt att ta hänsyn till, för att behöva reparera pust varje höst kostar ju också en slant...
- M
Redigerat:
Hej igen Isolde mfl.
Tack för ett utförligt inlägg.
Husets väggyta kommet att vara 135 m2 efter avdrag för fönster.
Cellplastens u-värde har jag läst ligger på 0,033, gäller d även för
väggskivor?
Är d samma typ cellplast som man använder på plattan?
Förstår hur du räknar fram u-värden ett o ett men hur exakt får
du fram d sammanlagda för betong o cellplast( 0.5 resp 0.19)
till 0.14?
Riktigt som ngn skrev att man bör räkna av kostnad för lättbetong i
fallet m tunnare väggar.
Kostnad att montera cellplast skall självfallet räknas med
svårt dock att veta vad d ska sättas till men kring 10000 kr
kanske kan vara i närheten.
Var köper man bäst lättbetongen? Tyskland, Polen? annat?
Bör dock vara block med goda toleranser.
Här får man väl ochså en leveranskostnad.
Lönar d sig att handla cellplast utomlands ochså?
Kanske om man sänder den tillsammans med betongen i samma bil.
Verkar nog ändå som att d bör löna sig att isolera om räknar noga på det hela
o antar att energipriset inte blir billigare m tiden.
Samt värdeökning på huset o ett bättre klimat även på sommaren.
På återhörande
A.
Tack för ett utförligt inlägg.
Husets väggyta kommet att vara 135 m2 efter avdrag för fönster.
Cellplastens u-värde har jag läst ligger på 0,033, gäller d även för
väggskivor?
Är d samma typ cellplast som man använder på plattan?
Förstår hur du räknar fram u-värden ett o ett men hur exakt får
du fram d sammanlagda för betong o cellplast( 0.5 resp 0.19)
till 0.14?
Riktigt som ngn skrev att man bör räkna av kostnad för lättbetong i
fallet m tunnare väggar.
Kostnad att montera cellplast skall självfallet räknas med
svårt dock att veta vad d ska sättas till men kring 10000 kr
kanske kan vara i närheten.
Var köper man bäst lättbetongen? Tyskland, Polen? annat?
Bör dock vara block med goda toleranser.
Här får man väl ochså en leveranskostnad.
Lönar d sig att handla cellplast utomlands ochså?
Kanske om man sänder den tillsammans med betongen i samma bil.
Verkar nog ändå som att d bör löna sig att isolera om räknar noga på det hela
o antar att energipriset inte blir billigare m tiden.
Samt värdeökning på huset o ett bättre klimat även på sommaren.
På återhörande
A.
S100 racker, men man brukar anvanda mindre skivor, 600x1200mm. Bor vara falsade, och garna rafflade.ARISTOTELIS skrev:
U=lambda/tjockleken. Kombinerat U for n stycken skikt fas om man inverterar summan av inverterade U-varden.ARISTOTELIS skrev:
Svart att spekulera utan egentlig offert pa jobbet. Aven om det gar at mindre LB, sa ar den besparingen anda mindre an kostnaden for cellplasten, 11000kr mot 13200 kr i rakneexemplet. Dessutom aterstar kostnaden for jobbet och tillbehor. Inga stora belopp att tala om, men ganska krangligt for att kunna spara 444kr per ar.ARISTOTELIS skrev:
Numera lika dyrt/billigt fran Tyskalnd resp. Polen. Talar om Ytong-block fran Xella. Skillnaden ar att tyska block har standardiserats till 625x250x365mm, medan de polska ar 600x200x365 for att kunna anvandas ihop med Silka-block. Dessutom finns 40cm-block. En langtradare fran Gdansk till Stockholm kostar 1350 euro. Samma langtradare fran norra Tyskland ca 1800 euro.ARISTOTELIS skrev:
Det finns folk pa forumet som kopt estniska Aeroc-block, som fd Yxhult kranger for... minnet sviktar, men det var inte sa dyrt. Kanske nagon annan kan fylla i?
Cellplast ar en relativ dyr historia i Polen. Tror att t o m sjalva inkopspriset ligger hogre an hos min lokala handlare.ARISTOTELIS skrev:
Det borde vara pa det viset du sager, men utrakningar visar motsatsen. Vi ligger fortfarande minst 12000kr (13200kr-11000kr och 10000kr for jobbet) back. Dessutom rantekostnaden for 12000kr till 4,5% ranta pa sag 15 ar blir: 12000 x 1,045exp15 - 12000 = 11223kr.ARISTOTELIS skrev:
De allra flesta spekulanter koper pa kansla, men jag ar inte saker att du som bygger huset far dina pengar tillbaka. Det finns erfarenheter att lasa av en annan medlem pa forumet som verkligen tokisolerade, bara for att inse det meningslosa ur ekonomiskt perspektiv.ARISTOTELIS skrev:
Idag finns det 3-glasfonster med U=1,3. I Danmark, Tyskland, Polen ar 3-glasfonster udda. Dar har man 2-glaskassett istallet. Hor och hapna, men deras (tra)fonster har ocksa U=1,3. Varfor? Jo, det blir betydligt billigare, det gar at 33% mindre glas. Det blir ocksa X tiotusentals kronor billigare att kopa 2-glasfonster, utan att du forlorar mer energi an med 3-glasfonster. Forsok forklara det for en spekulant pa huset
- "Na, men alla nya hus har ju 3-glas."
Knivigt.
Jag skulle också isolera med cellplast utanpå och använda silikatputs.
Det finns flera anledningar:
-jag är övertygad om att husköparna blir alltmer kräsna vad gäller elförbrukning och därmed hur hus isoleras- dvs du får tillbaka investeringen
-ska du inte göra jobbet själv, så är en sak säker: arbetskostnaderna lär inte bli billigare om du ångrar dig om 5 år
-du och nästa köpare sparar in på månadsräkningarna i all framtid
-du får även ett svalare hus på sommaren och behöver inte istallera AC/frikyla
-silikatputs kan fås som mycket finkornig tunnputs - mycket snyggt!
-skippar du 3-glasfönster och köper 2-glas (gärna PVC) med samma U-värde blir ditt hus ännu mer underhållsfritt, lika välisolerat och du har pengar över som kan finansiera din merkostnad.
Det finns flera anledningar:
-jag är övertygad om att husköparna blir alltmer kräsna vad gäller elförbrukning och därmed hur hus isoleras- dvs du får tillbaka investeringen
-ska du inte göra jobbet själv, så är en sak säker: arbetskostnaderna lär inte bli billigare om du ångrar dig om 5 år
-du och nästa köpare sparar in på månadsräkningarna i all framtid
-du får även ett svalare hus på sommaren och behöver inte istallera AC/frikyla
-silikatputs kan fås som mycket finkornig tunnputs - mycket snyggt!
-skippar du 3-glasfönster och köper 2-glas (gärna PVC) med samma U-värde blir ditt hus ännu mer underhållsfritt, lika välisolerat och du har pengar över som kan finansiera din merkostnad.
Redigerat:
Hej igen o tack för alla tips.
Har eventuellt hittat ett lättbetongblock
40 cm som ger ett u-värde på 0,2 så
nu funderar jag faktiskt på att nöja mig
med detta.
Finns ju flera fördelar med att ha en
homogen vägg även om man kunde komma ner
ngt mer i u-värde m cellplast ochså.
Tycker dock att 0,2 för en stenvägg är
mkt bra.
Ja tvåglas PVC har jag bestämmt mig för
tveklöst den bästa lösningen för mig i alla fall.
Har eventuellt hittat ett lättbetongblock
40 cm som ger ett u-värde på 0,2 så
nu funderar jag faktiskt på att nöja mig
med detta.
Finns ju flera fördelar med att ha en
homogen vägg även om man kunde komma ner
ngt mer i u-värde m cellplast ochså.
Tycker dock att 0,2 för en stenvägg är
mkt bra.
Ja tvåglas PVC har jag bestämmt mig för
tveklöst den bästa lösningen för mig i alla fall.
En väldigt stor fördel med den homogena väggen är enkelheten. När lättbetongblocket väl är på plats är den delen av väggen "klar".ARISTOTELIS skrev:
Även om cellplast säkert är ganska lätt att jobba med så finns det alltid risk för att det uppstår någon form av oförutsedda problem eller merkostnader när ett material skall fästas till ett annat.
Kan inget om kombinationen cellplast och lättbetong, men bara att slippa tänka på hur de två materialen samverkar är ganska skönt. Den eviga frågan vart fukt, vatten och ånga tar vägen till exempel. Eller bekymret om hur man skall göra infästningar i fasaden under eller efter bygget.
Materialet som behövs för att fästa cellplasten mot lättbetongen är väl inte heller gratis. Fasader drar snabbt iväg i yta och om infästningsmaterialet är dyrt per m2 så följer kostnaderna efter. Har många gånger under bygget blivit chockad över hur "några skruvar" eller "lite lim" kunde kosta flera tusen kronor.
Ja Zachris, helt klart smidigt att använda sig av ett homogent material i väggen,
i synnerhet om man trots det kan uppnå ett godtagbart u-värde.
Enda vitsen med att tillföra cellplast eller annan isolering är ju just för att få ner
u-värdet.
Det för ju dock med sig många problem, kostnader och kanske äventyrar man
resultatet något i slutändan.
Fönsterinfästningen kan ju inte göras i den yttre isolerade delen av väggen utan
dessa skulle ju i så fall behöva sitta in i fasaden, vill helst ha dem långt ut.
Det borde ju även vara lämpligare att putsa på betongen än på cellplasten.
Ja det lutar faktiskt åt homogena väggar i och med att jag tycker att u-värdet
ändå blir godtagbart.
i synnerhet om man trots det kan uppnå ett godtagbart u-värde.
Enda vitsen med att tillföra cellplast eller annan isolering är ju just för att få ner
u-värdet.
Det för ju dock med sig många problem, kostnader och kanske äventyrar man
resultatet något i slutändan.
Fönsterinfästningen kan ju inte göras i den yttre isolerade delen av väggen utan
dessa skulle ju i så fall behöva sitta in i fasaden, vill helst ha dem långt ut.
Det borde ju även vara lämpligare att putsa på betongen än på cellplasten.
Ja det lutar faktiskt åt homogena väggar i och med att jag tycker att u-värdet
ändå blir godtagbart.
läste tråden och blev glad att Isolde klarade att övertala några till homogena väggarnas fördel. Har själv ofta här på forum kritiserat sandvitchväggar och organiska putser där man blandar olika material med alla dom felrisker man får på köpet. Putsad trähus är en praktexempel som har chans att bli 2000-talets byggfel.
Det är också klokt att bygga innerväggar med stenmaterial . Mura putsa och måla låter för mig som mindre jobb än regla, gipsa, isolera,spackla skarvar i omgångar, slipa spackel, tapetsera med väv och måla. Skulle helre satsa på murade ljudisolerande innerväggar om man redan har en duktig murare på byggplatsen . Murat hus måste ha tid att torka ut men torktiden är väl gratis då ingen hantverkare behövs till det. Bygglåneräntor tikar dock ....
Man pratar om att ett murat hus är dyrare än ett trähus att bygga. Jag gissar vilt att vid trästomme betalar man mer för arbetstid än för material och tvärtom när man murar ett hus. Det kanske jämnar ut sej i slutändan? Vet någon hur det faktisk är?
gaia
Det är också klokt att bygga innerväggar med stenmaterial . Mura putsa och måla låter för mig som mindre jobb än regla, gipsa, isolera,spackla skarvar i omgångar, slipa spackel, tapetsera med väv och måla. Skulle helre satsa på murade ljudisolerande innerväggar om man redan har en duktig murare på byggplatsen . Murat hus måste ha tid att torka ut men torktiden är väl gratis då ingen hantverkare behövs till det. Bygglåneräntor tikar dock ....
Man pratar om att ett murat hus är dyrare än ett trähus att bygga. Jag gissar vilt att vid trästomme betalar man mer för arbetstid än för material och tvärtom när man murar ett hus. Det kanske jämnar ut sej i slutändan? Vet någon hur det faktisk är?
gaia
Ett stenhus borde totalt sett inte behöva bli dyrare, i synnerhet om man bygger m homogena väggar.
Dock gäller d ju alltid att vara om sig o kring sig vid inhandlande av både mtrl o arb.kraft.
Dock gäller d ju alltid att vara om sig o kring sig vid inhandlande av både mtrl o arb.kraft.
