Fönster och Dörrar U=0,3W/m2K?
Står i begrepp att bygga ett passivhus och söker de bästa fönstren. Har försökt att söka runt lite på kontinenten för att hitta de bästa produkterna. Av de som finns idag är fönsterglas med U-värde ned emot 0,5 det bästa jag kan hitta. Men hittade oxå något på:
http://www.reflex.si/attachments/hr/2/reflex_02_slo_cro.pdf
Om att det skulle vara ett glas med 0,3 W/m2K på ingående eller vad betyder:
"zunznji zid/vanjski zid 0,3"
(står i en tabell på s 4)
Jag försökte få upp den engelska versionen , men den funkar inte för mig i alla fall...
Söker bra dörrar också. Någon som har bra tips på de bästa. Har bara hittat ned emot 0,71 där... Variotec THermosafe...
Någon som har tips på återförsäljare på fönster och dörrar med bra U-värde?
/Andreas
http://www.reflex.si/attachments/hr/2/reflex_02_slo_cro.pdf
Om att det skulle vara ett glas med 0,3 W/m2K på ingående eller vad betyder:
"zunznji zid/vanjski zid 0,3"
(står i en tabell på s 4)
Jag försökte få upp den engelska versionen , men den funkar inte för mig i alla fall...
Söker bra dörrar också. Någon som har bra tips på de bästa. Har bara hittat ned emot 0,71 där... Variotec THermosafe...
Någon som har tips på återförsäljare på fönster och dörrar med bra U-värde?
/Andreas
Medlem
· västra götaland
· 73 inlägg
Det blir problem med utv kondens/imma på glasen vid kall och fuktig väderlek när du ska ha så lågt U-värde. man vill ju se ut också.
lycka till.
lycka till.
Har ofta hört påståendet från olika säljare, men aldrig sett någon förstahandsuppgift från någon med dessa energifönster.
Därför: Har någon med energifönster (U för enbart glaskassetten < 0,6, dvs hela fönstret < 0,9) haft problem med detta denna vinter eller är detta bara en vandringssägen?
Hur långt ner kan man komma för U-värdena? Enligt standarden EN ISO 10077 ska U idag beräknas enligt
Uw = (Af *Uf + Ug*Ag + Lg*Ψ
/(Af + Ag)där populärt uttryckt
Uw=U-värde för hela fönstret i W/m2K; Af=karmarnas yta i m2; Uf=U-värdet för karmarna i W/m2K; Ag=glasets yta i m2; Ug=U-värdet för själva glaskassetten i W/m2K; Lg=omkretsen i m (glaset mot karmen); Ψ= värmeläckage via karm och fästsystem-distanser för glas eller glaskassett i W/mK.
Tittar man på vad är möjligt med nuvarande materialval och ovanstående formel lär det bli svårt att komma under Uw=0,6 med tre isolerglas. Jag själv får Uw=0,65 för alla större fönster jag ska köpa (Ug=0,5), helt enkelt för att där verkar gränsen gå för tillverkarna idag. Lägre U-värden kräver fyra isolerglas, men då minskar avständet mellan glasen, vilket ökar värmeförlusterna där, och läckagen via karm och omkrets på glaset blir närmast oförändrade, så det är tveksamt om hur mycket man vinner, men jag skulle tro att du kan komma ner lite till.
Glaskassetter med fyra glas kan de flesta fönstertillverkare montera i befintliga fönsterkarmar, så det gäller bara att hitta en glaskassettillverkare som gör detta. Eller också lämna glasfönster för helt andra material.
Bekymret med utvändig kondens är inte helt enkelt. Går inte att kattegoriskt säga att det blir kondens på utsidan för att uvärdet kryper ner under 1.0. Risken ökar dock. Faktorer som spelar in är också om det är en fuktig miljö, solinstrålning, avskärmning och eventuell ytbehandling.
Det behöver vara en viss väderleksförhållanden för att ge kondens på rutan. Rätt kombination av luftfuktighet och temperatur.
Fönstrets orientering påverkar under hur lång tidsperiod du har kondensproblemet.
Är fönstret skyddat av ovanliggande konstruktioner så hindrar dessa värmen att försvinna och fönstret blir varmare vilket ger mindre problem.
Så kallade självrengörande ytbehandlingar har också en possetiv inverkan på problemet då fukten lättare leds bort.
Annars så kan man ju alltid se det som en kvalitetbekräftelse, kondens på utsidan så har du ett bra fönster ur värmesynpunkt, har du det på insidan så har du problem.
Det behöver vara en viss väderleksförhållanden för att ge kondens på rutan. Rätt kombination av luftfuktighet och temperatur.
Fönstrets orientering påverkar under hur lång tidsperiod du har kondensproblemet.
Är fönstret skyddat av ovanliggande konstruktioner så hindrar dessa värmen att försvinna och fönstret blir varmare vilket ger mindre problem.
Så kallade självrengörande ytbehandlingar har också en possetiv inverkan på problemet då fukten lättare leds bort.
Annars så kan man ju alltid se det som en kvalitetbekräftelse, kondens på utsidan så har du ett bra fönster ur värmesynpunkt, har du det på insidan så har du problem.
Om man vill ha låga U-värden för värmeläckaget genom fönstren för ett passivhus, ska man satsa på endast ett enda ljusinsläpp per rum. Inte ha flera små eller medelstora fönster. Hade jag haft dagens kunskap, när jag designade rum och väggar, hade jag konsekvent satsat på ännu större fönster - och mera ljus. Visst, de väger mycket och blir svåra att hantera (därför höll jag nere storleken). Nu sitter jag fast med mina medelstora fönster och U-värden kring 0,7 i stället för de 0,6 som varit möjligt uppnå för samma ljusinsläpp, men med mindre antal fönster.
Detta har jag fattat, när det är för sent att ändra väggarna. Ju större fönster man har desto lägre U-värden får man, medan små fönster (dvs mindre än 1,2 x 1,2 m) i verkligheten alltid har högre U-värden än vad svenska tillverkare anger, medan EN normerna ovan alltid anger värden mycket nära verkligt värmeläckage.
Kondensproblemen tror jag klarar sig. Takutskjutet är 0,5 m och fönstren är i söder resp västläge.
Detta har jag fattat, när det är för sent att ändra väggarna. Ju större fönster man har desto lägre U-värden får man, medan små fönster (dvs mindre än 1,2 x 1,2 m) i verkligheten alltid har högre U-värden än vad svenska tillverkare anger, medan EN normerna ovan alltid anger värden mycket nära verkligt värmeläckage.
Kondensproblemen tror jag klarar sig. Takutskjutet är 0,5 m och fönstren är i söder resp västläge.
Leksandsdörren har som lägst 0,65 utan glas på deras dörrar. Pardörr lär gå upp en del, men hålla sig klart under 1,0 skulle jag tro. http://portbolaget.com/ gör dörrar som håller runt 0,6 utan glas. Vi håller på att bestämma oss för någon av dem.
Korta svaret: Ja det blir kondens ibland på utsidan av fönstren.Fogarbo skrev:
Långa svaret:
Jag har direktimporterade polska fönster, tillverkade 2010, i ett nybyggt hus.
Glaskassetterna är märkta U 0,5.
Ibland kondenserar fukten på fönstrens utsida. Det är väl ungefär som det blir imma
på bilrutorna om bilen står ute. Har väl med luftfuktigheten att göra.
Är det minusgrader ute så bildas det då rimfrost på fönstren, ungefär som det gör på bilrutorna.
Men man kan alltid se ut längs fönsterkanten. Fönsterbågen är ju sämre isolerad än glaskassetten.
Värmeläckaget genom bågen håller glaset varmt runt rutans kant.
Se det som en automatisk nattgardin
Rimfrosten bildar vackra mönster på glaset, så det är inte bara negativt.
Imman/frosten försvinner snabbt under förmiddagen.
Jag skulle absolut inte vilja ha sämre isolerade fönster för att slippa kondensen.
Inte mer problem än att det blir imma en stund på badrumsspegeln när man har duschat.
Men jag har sett att det finns eluppvärmda badrumsspeglar q(;^
pHej
Det som är intressant är vad det är för KONSTUKTIONS u-värde.
Utlänska tillverkare anger glasuvärde i regel. Vilket är som att jämföra äpplen och päron.
Även storleken på testfönstret har enorm betydelse. I dag beräknar man u- värden på öppningsbara fönster i 1280/1430 storlek i dom flesta EU länder men inte i alla.
I Norge tar man bort beslaget ur beräkningen ( vilket ger beräknings värden som är långt från Testvärden)
Alla fönster/ dörrar har inte samma värde.
Utan värdet förändras med glasets storlek och om det är fastakarmar eller öppningsbara fönster
Det finns ingen EU norm för hur det ska beräknas. För det är beräkningar inte praktiska tester vi pratar om.
Att göra glaskasetten är det minsta problemet.
Det är beslags placering och täthet mellan karm och båge som står för den stora förlusten
Det som är intressant är vad det är för KONSTUKTIONS u-värde.
Utlänska tillverkare anger glasuvärde i regel. Vilket är som att jämföra äpplen och päron.
Även storleken på testfönstret har enorm betydelse. I dag beräknar man u- värden på öppningsbara fönster i 1280/1430 storlek i dom flesta EU länder men inte i alla.
I Norge tar man bort beslaget ur beräkningen ( vilket ger beräknings värden som är långt från Testvärden)
Alla fönster/ dörrar har inte samma värde.
Utan värdet förändras med glasets storlek och om det är fastakarmar eller öppningsbara fönster
Det finns ingen EU norm för hur det ska beräknas. För det är beräkningar inte praktiska tester vi pratar om.
Att göra glaskasetten är det minsta problemet.
Det är beslags placering och täthet mellan karm och båge som står för den stora förlusten
U-värdet för konstruktionen skiljer sig inte åt nämnvärt mellan olika fönstertillverkare, som vissa låter påskina. Står det "Ug", avses U-värdet för glaskassetten. "Uw" eller "Uk", avser U-värdet för hela konstruktionen. Dessutom anger vissa tillverkare U-värdet för ett antal olika fönsterstorlekar.
Består karmen av trä, så isolerar den så bra/illa som trä gör. Skillnader mellan olika träkarmar är av akademiskt intresse. I fallet med PVC-karmar kan skillnaderna vara större och beroende av antal kammare (5-9 stycken). Enda konstruktioner där man märkbart lyckats sänka energiförlusten via karm, är de med bruten köldbrygga och skumisolering i karmen. T ex: http://www.internorm.at/Fenster-Holz_Alu_1663.html
För övrigt är det märkligt att folk jagar någon tiondel W/m2K på fönster, och samtidigt inte lägger märke till i det närmaste en köldbrygga i anslutningen mellan kantelement och yttervägg (partiet där L-element smalnar av för att betongen ska kunna flyta ut).
Består karmen av trä, så isolerar den så bra/illa som trä gör. Skillnader mellan olika träkarmar är av akademiskt intresse. I fallet med PVC-karmar kan skillnaderna vara större och beroende av antal kammare (5-9 stycken). Enda konstruktioner där man märkbart lyckats sänka energiförlusten via karm, är de med bruten köldbrygga och skumisolering i karmen. T ex: http://www.internorm.at/Fenster-Holz_Alu_1663.html
För övrigt är det märkligt att folk jagar någon tiondel W/m2K på fönster, och samtidigt inte lägger märke till i det närmaste en köldbrygga i anslutningen mellan kantelement och yttervägg (partiet där L-element smalnar av för att betongen ska kunna flyta ut).
När jag la upp grundkonstruktionen för mitt hus för två år sedan var Jackson lite vassare på att bryta köldbryggan. Kolla hur de står sig nu!Heureka skrev:
http://www.jackon.se/eway/default.a...,1913&Content_5759=5762:17090::0:5754:2:::0:0
