Guld och gröna skogar
När man läser på de olika värmepumps företagens hemsidor lovas det energisäkningar upp till 75% osv. Det ska vara så otroligt billigt mm. Just nu eldar jag i gammal vedpanna och funderar fram och tillbaka på uppvärmningsystem. Det är väldigt svårt att bestämma sig... Nu till min undran: Vad drar en värmepump (jord, berg eller luftvatten) under vår/höst, vinter och sommar? Givetvis beror det på en massa saker, men mellan tummen och pekfingret.
Jag bor i ett dåligt isolerat hus från 1800-talets slut (tillbyggt på 60-talet). 120 kvadrat meter stort fördelat på 1 1/2-plan. 3 i familjen, för tillfället. Huset ligger i Västergötland.
Är det någon som har liknande förutsättningar som kan ge lite vägledning om driftspris?
Jag bor i ett dåligt isolerat hus från 1800-talets slut (tillbyggt på 60-talet). 120 kvadrat meter stort fördelat på 1 1/2-plan. 3 i familjen, för tillfället. Huset ligger i Västergötland.
Är det någon som har liknande förutsättningar som kan ge lite vägledning om driftspris?
Supersvårt att säga
Min drar 2,2 kw inkl alla pumpar (3 st) och ger 7,8 kw. Men eftersom den är tämligen underdimensionerad så går den mycket på tillskott på vintertid, men å andra sidan så går den aldrig på tomgång
När tillskottet går igång så ger den 9 kw till som kostar 9 kwh per timma, denna kan du dock ställa in 3,6 eller 9.
Eftersom jag har bra temperaturer på köldbärare och golvvärme så har jag bra verkningsgrad, jag ligger nog på ca 3,2 i års COP
Dvs jag får 3,2 gånger insatt effekt.
Nog är huset på 300 kvm och från 2003, MEN har väldigt mycket fönster och det är inte direkt superisolerat, lättbetongen ligger på 0,35 i U-värde vilket är rätt högt med dagens mått.
Men eftersom du vedeldar så antar jag att du ligger på högtemp. system? Om du har modernare lågtemperaursradiatorer då kan det fungera med värmepump men högtemperaturradiatorer är inget att rekommendera då de sällan matar ut högre temperaturer på framledning än 48-50 grader utan tillskott och har sämre verkningsgrad i dessa högre temperaturer.
jag landar iaf på 12000 (varav 4000 är tillskott) kwh per år utan hushållsel, till detta myseldar vi.
Men det är bra om du vet vilket energibehov huset har, hur många kubikmeter ved gör du av med?
Men det är också viktigt att veta vad du har för TYP av element.
Vedeldning är jättebilligt, men är en del jobb, ska man ha bra mark/bergvärme system så måster man ha rätt element, huvudsaken är att de kan leverera mycket värme, dvs mkt yta som skapar luftflöde, har du mindre helplatta element så är det mindre bra. Om man måste byta element så kostar det pengar, Även om du har ett dåligt isolerat hus så skulle du nog klara det mesta av årsbehovet utan tillskott på en 7-8 kw VP om du har rätt element. Har du inte det så kan luft/luft vara ett bra alternativ, Mitt tillskott slår på så fort det blir under -2 och det är tok för dåligt men det blev fel, då litade jag på installationsfirman, nu har jag skaffat mycket kunskap för jag fattade inte varför den gick så mkt på tillskott
du hittar många kunniga personer som kan räkna på det om de vet hur mkt ved du gör av med.. du hittar dem på www.varmepumpsforum.com där finns jag med samma namn
Min drar 2,2 kw inkl alla pumpar (3 st) och ger 7,8 kw. Men eftersom den är tämligen underdimensionerad så går den mycket på tillskott på vintertid, men å andra sidan så går den aldrig på tomgång
När tillskottet går igång så ger den 9 kw till som kostar 9 kwh per timma, denna kan du dock ställa in 3,6 eller 9.Eftersom jag har bra temperaturer på köldbärare och golvvärme så har jag bra verkningsgrad, jag ligger nog på ca 3,2 i års COP
Dvs jag får 3,2 gånger insatt effekt.
Nog är huset på 300 kvm och från 2003, MEN har väldigt mycket fönster och det är inte direkt superisolerat, lättbetongen ligger på 0,35 i U-värde vilket är rätt högt med dagens mått.
Men eftersom du vedeldar så antar jag att du ligger på högtemp. system? Om du har modernare lågtemperaursradiatorer då kan det fungera med värmepump men högtemperaturradiatorer är inget att rekommendera då de sällan matar ut högre temperaturer på framledning än 48-50 grader utan tillskott och har sämre verkningsgrad i dessa högre temperaturer.
jag landar iaf på 12000 (varav 4000 är tillskott) kwh per år utan hushållsel, till detta myseldar vi.
Men det är bra om du vet vilket energibehov huset har, hur många kubikmeter ved gör du av med?
Men det är också viktigt att veta vad du har för TYP av element.
Vedeldning är jättebilligt, men är en del jobb, ska man ha bra mark/bergvärme system så måster man ha rätt element, huvudsaken är att de kan leverera mycket värme, dvs mkt yta som skapar luftflöde, har du mindre helplatta element så är det mindre bra. Om man måste byta element så kostar det pengar, Även om du har ett dåligt isolerat hus så skulle du nog klara det mesta av årsbehovet utan tillskott på en 7-8 kw VP om du har rätt element. Har du inte det så kan luft/luft vara ett bra alternativ, Mitt tillskott slår på så fort det blir under -2 och det är tok för dåligt men det blev fel, då litade jag på installationsfirman, nu har jag skaffat mycket kunskap för jag fattade inte varför den gick så mkt på tillskott
du hittar många kunniga personer som kan räkna på det om de vet hur mkt ved du gör av med.. du hittar dem på www.varmepumpsforum.com där finns jag med samma namn
Tack för att du tog dig tid att svara. Jo jag vet ej riktigt vad ett högtempsystem är. Men mitt system är idag en gammal vedpanna med ett öppet expansionskärl. Elementen är av modell gamla. Det vill säga att de inte är platta (utom 2) De övriga är "räfflade" så att man ser väggen bakom. Vet ej om du förstår vad jag menar
Jag har inte räknat jättenoga, men det är någonstans 25 kubik blandved. På sommaren kör jag varmvattensberedare.
Vad har du för typ av pump, alltså jord, berg, luftvatten? Dum fråga kanske
Jag hade tänkt att koppla en kamin den befintliga skorstenen för att hålla den i trim. Sedan har vi en öppen planlösning på undervåningen som gör att den kan sprida en del värme.
Jag har inte räknat jättenoga, men det är någonstans 25 kubik blandved. På sommaren kör jag varmvattensberedare.
Vad har du för typ av pump, alltså jord, berg, luftvatten? Dum fråga kanske
Jag hade tänkt att koppla en kamin den befintliga skorstenen för att hålla den i trim. Sedan har vi en öppen planlösning på undervåningen som gör att den kan sprida en del värme.
Som jag skrivit i ett annat inlägg här så har vi nästan exakt samma föruts. som du. Vårt hus är 1 1/2 plan, 130 kvadrat, byggt -22, taskigt isolerat, ligger i Skara. Vi är tre i familjen.
Damen som bodde här förut hade en driftskostnad på ca 29 000:-, och hon använde nog inte så mycket hushållsel. Nu har vi installerat luftvärmepump på det vattenburna systemet, och iår snittar vi med en kostnad på ca 13 - 1400:- i månaden. (Vintermånaderna ca 15 - 1700, sommarmånaderna ca 800)Då ska sägas att vi har inrett en relaxavdelning i källaren med bastu och golvvärme som nog drar en hel del... Sedan eldar vi lite oxå, men mest för mysets skull.
Damen som bodde här förut hade en driftskostnad på ca 29 000:-, och hon använde nog inte så mycket hushållsel. Nu har vi installerat luftvärmepump på det vattenburna systemet, och iår snittar vi med en kostnad på ca 13 - 1400:- i månaden. (Vintermånaderna ca 15 - 1700, sommarmånaderna ca 800)Då ska sägas att vi har inrett en relaxavdelning i källaren med bastu och golvvärme som nog drar en hel del... Sedan eldar vi lite oxå, men mest för mysets skull.
Jag bytte till bergvärme 2004. Jag hade visserligen bara bott i huset i 4 månader när jag skickade ut pannan (nästan splitter ny , 2002 som hade kört ca 1 m3 olja genom...) Kalkylen jag gick in med sa att jag skulle ha haft en förbrukning på 31000 kWh el. Detta baserades på tidigare ägarens förbrukning de senaste 10-15 åren.Med bergvärme idag så ligger jag på 11500 kWh totalt, varav 6500 för värme och resten för hushåll. Så min förbrukning sjönk faktiskt 80% för värmningen. Men det är lite osäkert i och med att jag gick på förre ägarens förbrukning och han kan ha haft lite varmare än jag (jag kör 20.5-21). Men trots det den bästa investering jag gjort. Huset är från 73, 242 m2 sutteräng (121 i vardera plan).
Hög/lågtemp system är hur hög temp du behöver till radiatorerna, Om du klarar dej med max 50° framledningstemp o en jord/berg vp på 9-10 kW samt ordentlig längd på slangen i marken/hålet så du får hög temp därifrån ska du klara att få bra cop..Don82 skrev:Tack för att du tog dig tid att svara. Jo jag vet ej riktigt vad ett högtempsystem är. Men mitt system är idag en gammal vedpanna med ett öppet expansionskärl. Elementen är av modell gamla. Det vill säga att de inte är platta (utom 2) De övriga är "räfflade" så att man ser väggen bakom. Vet ej om du förstår vad jag menar
Jag har inte räknat jättenoga, men det är någonstans 25 kubik blandved. På sommaren kör jag varmvattensberedare.
Använd även en volymtank på några hundra liter till radiatorerna om du tar en pump som ska klara sej utan eltillskott...
En sak som även ska tänkas på då man tänker att ved är så "billigt" är brandskyddskontrollen/sotningsavgiften aom ligger på 1300:-/år vilket man får ca 4-5000 kWh ur vp för om man har bra vp anläggning, Det ger ju ingen värme alls att ha sotaren hemma..
Jag vet ej riktigt framledningstemp från panna till radiatorer, men har jag pannan på 70 grader så räcker det att shunta ut 3 av 10 när det är 5-10 minus grader. Vet ej riktigt hur varmt det är ut på elementen då... Tror ni en värmepump skulle klara husets behov utan eltillskott, iaf inte mycket eltillskott?2an skrev:
Hur styrs din framledningstemp?
Det enklaste om du skriver upp din utetemp, innetemp, temperatur på framledning samt retur.... helst vid olika utetemp. De elementen du talar om så tror jag vet vilka du talar om, dessa är faktiskt rätt bra för låg-temp, dina platta bör du dock byta ut. det vore bra om du kunde ta bilder på dem så det inte blir några missförstånd...
Det enklaste om du skriver upp din utetemp, innetemp, temperatur på framledning samt retur.... helst vid olika utetemp. De elementen du talar om så tror jag vet vilka du talar om, dessa är faktiskt rätt bra för låg-temp, dina platta bör du dock byta ut. det vore bra om du kunde ta bilder på dem så det inte blir några missförstånd...
Om det är enkla eller dubbla panelradiatorer eller sektionsradiatorer har absolut ingen betydelse. Det är den värmeavgivande förmågan vid en viss framledningstemperatur som är avgörande. Tabeller för olika radiatortyper finns på www.rinkabyror.se/ Vanliga sektionsradiatorer är inte särskilt mer effektiva än dubbla panelradiatorer för en viss längd och bredd.StefanP skrev:
Och det är väldigt svårt att kolla när han säger att de är "gamla och räfflade". Därför vill jag att han ska ta foton och ta fram temperaturer för att avgöra hur pass mycket värme de avger. Även om man har tabeller så är real-world-experiencens mycket mer givande, sen är det bra att ha tabeller för att kolla om det är för stora avvikelser.
Jag har aldrig favoriserat någon typ av element men att platta (och antagligtvis tunna) element är i regel gjoda för högtemp och ger inte ifrån sig särskilt mycket värme och skapar inget luftflöde kan vara problematiskt i en anläggning om de inte har en mer sekundär funktion, typ komplement i någon hall mitt i huset eller dyl.
Jag har aldrig favoriserat någon typ av element men att platta (och antagligtvis tunna) element är i regel gjoda för högtemp och ger inte ifrån sig särskilt mycket värme och skapar inget luftflöde kan vara problematiskt i en anläggning om de inte har en mer sekundär funktion, typ komplement i någon hall mitt i huset eller dyl.
Kolla på rinkabyrör.Där kan du räkna ut hur mycket dom ger
Ja du har missat! Elementen är av modell gamla. Det vill säga att de inte är platta (utom 2) De övriga är "räfflade" så att man ser väggen bakom.StefanP skrev:
Med största säkerhet sektionsradiatorer från Lenhovda.Dom har inte ändras sedan 1936
Kolla vad det är för bredd på sektionerna och sedan antal sektioner.
