Vägförening med flera sektioner och olika vinterunderhåll

[edmund]

Är med i en vägförening som har två sektioner - 1 och 2.

Sektion 1 är ca 1,4km. Sektion 2 är ca 8km.

För att ta sig till sektion 2 så behöver man åka sektion 1.

Sektion 1 innefattar en massa fastboende och vinterväghållning som i vilket villakvarter som hellst.

Sektion 2 är en skogsbilsväg som leder till sommarstugor. Ingen vinterväghållning sker.

Av den vägavgift som vi som har sommartuga betalar går ca 40% till sektion 1 trots att det är många fler som delar på kostnaden. Anledningen till att den kostar pengar är en högre standard på vägen samt vinterväghållning som vi inte har någon glädje av.

Ca 40-50% av sektion 1:s kostnader är för snöröjning.

Är detta rimligt? Vad kan man göra?

 

[paralun]

Är med i en vägförening som har två sektioner - 1 och 2.

Sektion 1 är ca 1,4km. Sektion 2 är ca 8km.

För att ta sig till sektion 2 så behöver man åka sektion 1.

Sektion 1 innefattar en massa fastboende och vinterväghållning som i vilket villakvarter som hellst.

Sektion 2 är en skogsbilsväg som leder till sommarstugor. Ingen vinterväghållning sker.

Av den vägavgift som vi som har sommartuga betalar går ca 40% till sektion 1 trots att det är många fler som delar på kostnaden. Anledningen till att den kostar pengar är en högre standard på vägen samt vinterväghållning som vi inte har någon glädje av.

Ca 40-50% av sektion 1:s kostnader är för snöröjning.

Är detta rimligt? Vad kan man göra?

Vad som är rimligt eller orimligt är en mycket svår fråga och varje vägförening har ju sina förutsättningar.
Steg 1 år att sätta sig in i mötesprotokoll om motiv för avgiften samt hur finanserna ser ut. Steg 2 är att diskutera med grannar vad de anser. Sen kan man ju ställa frågor till den valda styrelsen samt även ändra på styrelsesammansättningen vid ett årsmöte om fler anser att något är fel.

 

[edmund]

Vad som är rimligt eller orimligt är en mycket svår fråga och varje vägförening har ju sina förutsättningar.
Steg 1 år att sätta sig in i mötesprotokoll om motiv för avgiften samt hur finanserna ser ut. Steg 2 är att diskutera med grannar vad de anser. Sen kan man ju ställa frågor till den valda styrelsen samt även ändra på styrelsesammansättningen vid ett årsmöte om fler anser att något är fel.

Tja, förrättning från tidigt 2000-tal finns. I mallarna i den ser det ut som att man ignorerat vinterväghållning. Eftersom de fastboende är i majoritet så tror jag inte det finns något intresse av att disskutera frågan om man inte har någon praxis att peka på.

 

[paralun]

Tja, förrättning från tidigt 2000-tal finns. I mallarna i den ser det ut som att man ignorerat vinterväghållning. Eftersom de fastboende är i majoritet så tror jag inte det finns något intresse av att disskutera frågan om man inte har någon praxis att peka på.

Jo men då ska det minst finnas årsmötesprotokoll från tidigt 2000-tal att läsa igenom.
Vägföreningen jag är med i har det på en websida så att man enkelt kan läsa.
Sen de vägföreningar jag känner till så handlar det ju om mindre summor pengar om alla betalar.
Eftersom ingen vägföreningar har samma förutsättningar så är det svårt med en "praxis".
Sen kanske det viktigaste att diskutera med grannar om deras åsikt....

 

[cotillion]

Facit finns i anläggningsbeslutet. Lägg upp det så kan du nog få bra svar, utan det så är det svårt. Jag skulle säga att felet föreningen förmodligen gör är att de väljer att inte snöröja "Sektion 2."

Föreningen kan inte välja bort underhåll av en del av vägen.

 

[Kane]

Jag skulle säga att felet föreningen förmodligen gör är att de väljer att inte snöröja "Sektion 2."
Föreningen kan inte välja bort underhåll av en del av vägen.

Om inte behovet finns då?

 

[Daniel 109]

Om de som har fastigheter i sektion 2 inte har nytta av snöröjningen bör den ju som TS påpekar inte vars del i debiteringen för sektion 2.

Jag skulle rekommendera att skriva en välformulerad och tydlig motion till årsmötet.

 

[Claes Sörmland]

Om de som har fastigheter i sektion 2 inte har nytta av snöröjningen bör den ju som TS påpekar inte vars del i debiteringen för sektion 2.

Jag skulle rekommendera att skriva en välformulerad och tydlig motion till årsmötet.

Det beror helt på vad myndigheten har beslutat i anläggningsbeslutet. Har även fritidsfastigheterna getts andelstal i sektion 1 så ska dessa betala sin andel vid uttaxeringen för sektion 1. Det är inget som en stömman kan ändra på. Gemensamhetsanläggningar är inga demokratier med förhandlingsbara avgifter. Den makt som stämman har getts i frågor som dessa är möjligheten att ansöka hos Lantmäteriet om förrättning i frågor som berör gemensamhetsanläggningen.

 

[Claes Sörmland]

Facit finns i anläggningsbeslutet. Lägg upp det så kan du nog få bra svar, utan det så är det svårt. Jag skulle säga att felet föreningen förmodligen gör är att de väljer att inte snöröja "Sektion 2."

Föreningen kan inte välja bort underhåll av en del av vägen.

Håller med, Börja med att kolla upp myndighetsbeslutet så att förvaltningen och uttaxeringen sker korrekt.

Om det gör så rätt sätt och det upplevs som orättvist så måste det ändras. Det kan t ex göras genom att minska andelstalet för fritidsfastigheterna i sektion 1 så att vinterväghållningen av av sektion 1 inte räknas med. T ex kan andelstalet halveras. Detta kan göras med en överenskommelse med styrelsen:

https://www.lantmateriet.se/sv/fast...nskommelse-om-andelstal-43--anlaggningslagen/

Ett problem som då kan uppstå är att det kan stå i anläggningsbeslutet att hela vägnätet ska hållas farbart även vintertid. Då bryter styrelsen mot sitt uppdrag genom att inte snöröja vägarna som uttaxeras för drift som sektion 2. Då är det snarare så att det ska till ännu högre uttaxering för TS så att snöröjning kan utföras än att andelstalet ska minskas.

Som sagt, lägg upp anläggningsbeslutet så kan detta utredas.

 

[paralun]

Det beror helt på vad myndigheten har beslutat i anläggningsbeslutet. Har även fritidsfastigheterna getts andelstal i sektion 1 så ska dessa betala sin andel vid uttaxeringen för sektion 1. Det är inget som en stömman kan ändra på. Gemensamhetsanläggningar är inga demokratier med förhandlingsbara avgifter. Den makt som stämman har getts i frågor som dessa är möjligheten att ansöka hos Lantmäteriet om förrättning i frågor som berör gemensamhetsanläggningen.

Håller inte med därför att myndighetsbeslut innehåller ofta skrivningar som är upp till vägföreningen att tolka/besluta.

Av egen erfarenhet så kan en nyinflyttad få stora svårigheter om någon inte bemödar sig att sätta sig in i hur vägföreningen har beslutat och varför under årens lopp och då måste man dels läsa in protokoll samt troligen viktigast diskutera med grannar.

Att komma dragande med ett myndighetsbeslut och sin egen tolkning är inget bra sätt och bäddar för onödiga konflikter.

 

[Daniel 109]

Det beror helt på vad myndigheten har beslutat i anläggningsbeslutet. Har även fritidsfastigheterna getts andelstal i sektion 1 så ska dessa betala sin andel vid uttaxeringen för sektion 1. Det är inget som en stömman kan ändra på. Gemensamhetsanläggningar är inga demokratier med förhandlingsbara avgifter. Den makt som stämman har getts i frågor som dessa är möjligheten att ansöka hos Lantmäteriet om förrättning i frågor som berör gemensamhetsanläggningen.

Då bör ju skötseln vara likvärdig längs hela vägnätet. Något som sannolikt drar upp kostnaden även för boende i zon 1.

Det är något som kan införas på demokratisk väg. En välformulerad motion är hur som helst ett bra sätt att ta upp frågan på. Men visst håller jag med dig om att man inte kan ändra debiteringen hur som helst.

 

[Claes Sörmland]

Håller inte med därför att myndighetsbeslut innehåller ofta skrivningar som är upp till vägföreningen att tolka/besluta.

Vi får vänta och se om det skulle röra sig om ett sånt fall i TS anläggningsbeslut. Lantmäteriet använder vanligen standardfraser i sina anläggningsbeslut gällande ändamålet och för en del av dem finns inte så mycket att tolka vad gäller vinterväghållningen. I andra finns det flexibilitet att bestämma om man vill hålla vägarna öppna eller inte.

Att det sen förekommer att samfällighetsföreningar och deras styrelser direkt bryter mot samfällighetslagen och förvaltar i strid mot anläggningsbeslutet är en annan sak. Jag tycker det generellt är ett otyg som ska bekämpas. Gillar man inte anläggningsbeslutet står det varje delägare fritt att ansöka om att få det ändrat hos Lantmäteriet.

Av egen erfarenhet så kan en nyinflyttad få stora svårigheter om någon inte bemödar sig att sätta sig in i hur vägföreningen har beslutat och varför under årens lopp och då måste man dels läsa in protokoll samt troligen viktigast diskutera med grannar.

Att komma dragande med ett myndighetsbeslut och sin egen tolkning är inget bra sätt och bäddar för onödiga konflikter.

Ja dey är socialt mycket lämpligt att lyssna in grannskapet i frågor som dessa. Men innan man pratar med ofta okunniga grannar så föreslår jag att man läser anläggningsbeslutet. Bygderna är fulla med okunnigt folk som har hittat på egna upplägg, vissa lagstridiga, och det är alltid bra att veta vad som egentligen gäller inte man lyssnar in dem. Det betyder inte att de behöver konfrontera/ifrågasättas rakt upp och ned men det ger en möjlighet att lista ut vilka som kan något och vilka som bara gissar.

Generellt är är det inte lämpligt att fatta en massa beslut på stämman gällande förvaltningen. Det åligger styrelsen att i praktiken förvalta samfällighetsföreningen. Stämmans uppdrag är främst att välja styrelseledamöterna och få information om förvaltningen samt att godkänna den av styrelsen framlagda debiteringslängden utifrån inkomst- och utgiftsstaten.

 

[Claes Sörmland]

Då bör ju skötseln vara likvärdig längs hela vägnätet. Något som sannolikt drar upp kostnaden även för boende i zon 1.

Det är något som kan införas på demokratisk väg. En välformulerad motion är hur som helst ett bra sätt att ta upp frågan på. Men visst håller jag med dig om att man inte kan ändra debiteringen hur som helst.

Jag gissar att det är där TS tyvärr hamnar när anläggningsbeslutet granskas. Men vi får se!

 

[paralun]

Vi får vänta och se om det skulle röra sig om ett sånt fall i TS anläggningsbeslut. Lantmäteriet använder vanligen standardfraser i sina anläggningsbeslut gällande ändamålet och för en del av dem finns inte så mycket att tolka vad gäller vinterväghållningen. I andra finns det flexibilitet att bestämma om man vill hålla vägarna öppna eller inte.

Att det sen förekommer att samfällighetsföreningar och deras styrelser direkt bryter mot samfällighetslagen och förvaltar i strid mot anläggningsbeslutet är en annan sak. Jag tycker det generellt är ett otyg som ska bekämpas. Gillar man inte anläggningsbeslutet står det varje delägare fritt att ansöka om att få det ändrat hos Lantmäteriet.



Ja är socialt mycket lämpligt att lyssna in grannskapet i frågor som dessa. Men innan man pratar med ofta okunniga grannar så föreslår jag att man läser anläggningsbeslutet. Bygderna är fulla med okunnigt folk som har hittat på egna upplägg, vissa lagstridiga, och det är alltid bra att veta vad som egentligen gäller inte man lyssnar in dem. Det betyder inte att de behöver konfronteras rakt upp och ned men det ger en möjlighet att lista ut vilka som kan något och vilka som bara gissar.

Generellt är är det inte lämpligt att fatta en massa beslut på stämman gällande förvaltningen. Det åligger styrelsen att i praktiken förvalta samfällighetsföreningen. Stämmans uppdrag är främst att välja styrelseledamöterna och få information om förvaltningen samt att godkänna den av styrelsen framlagda debiteringslängden.

Jo det kan diskuteras.... som nyinflyttad så måste man ta sig tid att sätta sig in i en vägförenings historik och beslut innan man sätter igång och ställer krav inkl att diskutera med grannar.
Vi har väl några nyinflyttade varje år som kör "90-talist taktiken" och det går inte bra och de brukar själva inse att när de satt sig in i historiken, ekonomin och valen föreningen har så brukar det lösa sig.

 

[Claes Sörmland]

Jo det kan diskuteras.... som nyinflyttad så måste man ta sig tid att sätta sig in i en vägförenings historik och beslut innan man sätter igång och ställer krav inkl att diskutera med grannar.
Vi har väl några nyinflyttade varje år som kör "90-talist taktiken" och det går inte bra och de brukar själva inse att när de satt sig in i historiken, ekonomin och valen föreningen har så brukar det lösa sig.

Ja precis som jag just skrev finns det gott om folk som tycker saker ogrundat och det gäller även nyinflyttade. Det är lätt att tycka och jobbigare att läsa anläggningsbeslut.

Samtidigt känner jag ett visst obehag när jag läser din text. Du kanske inte menar det men jag får känslan att du inte respekterar vår lagstiftning och tycker att den får stå åt sidan om grannskapets äldre tycker något annat. 90-talister är alltså folk som kan vara i 30-årsåldern. De mest okunniga och som uttrycker flest ogrundade åsikter i mina grannskap är snarare uppåt de 70. Ska man beskylla 90-talisterna för något i dessa sammanhang så är det deras tystnad och frånvaro.