Riktiga metatabletter (som jag tror var gjorda av paraformaldehyd) var ganska giftiga och försvann nog senast på 60-talet. När jag var liten var det vanliga bränslet ESBIT som jag tror var gjort av paraffin och cellulosapulver och dessvärre sotade.
Hmm, Jag har en handbyggd ångmaskin som jag fick i dop-present 1976, det tog förvisso några år innan jag började använda den själv, men minns att jag till en början hade "riktiga" meta-tabletter, sedan ett tag där det inte gick att få tag på dem och till sist de usla Esbit-tabletterna som inte alls var lika bra. Så om vi inte hade något rejält lager hemma så gissar jag på att de slutades säljas i början av 80-talet eller slutet -70.
Men knepigare att hitta svaret på den frågan än förväntat.
Hmm, Jag har en handbyggd ångmaskin som jag fick i dop-present 1976, det tog förvisso några år innan jag började använda den själv, men minns att jag till en början hade "riktiga" meta-tabletter, sedan ett tag där det inte gick att få tag på dem och till sist de usla Esbit-tabletterna som inte alls var lika bra. Så om vi inte hade något rejält lager hemma så gissar jag på att de slutades säljas i början av 80-talet eller slutet -70.
Men knepigare att hitta svaret på den frågan än förväntat.
Jag hittade en ask Esbit ihop med min fars ångmaskin, och senast den var igång måste ha varit i skarven mellan 70- och 80-tal på ett ungefär.
Träffade en polare idag för en smittsäker promenad. Rundade av den med ett litet CrossFit-pass nu när snön ändå hade smält bort från säcken på baksidan.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Stort tack för hjälpen @werner81 (vars tumme upp också syns i bild).
Nu är det sista gruset nere, får se hur långt det räcker. Det börjar bli lite sura miner också om tidsåtgången hemmavid så det kan möjligen bli en paus i projektet framöver. Förhoppningsvis hinner jag få klart åtminstone första rummet.
Slöjdat lite. Vinner inga priser för precisionen i detta heller men det får duga. Nu gäller det att bli klar för tillfället för att behålla husfriden.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Det tillfälliga snickeriet. Borde underlätta formbyggande också när man slipper handsåga alla brädor. Det var på det berömda håret att sågen gick ner genom lilla hålet igår.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu gäller det att fundera ut avståndet mellan trappstegen. Finns det något bra sätt att göra det utan att provmontera? Jag känner till trappformeln 2h+d = 600 - 650 men är den applicerbar på en så här brant trappa?
Jag kommer inte fräsa fästen för stegen utan jag tänkte skruvlimma dit plyfalister och sedan montera plansteg av 145x45 eller möjligen lite tunnare. Några tankar kring detta?
Om jag gör stegen 150 mm djupa så blir höjden mellan dem 225 - 250 mm. Kan det verkligen stämma? Det effektiva djupet på stegen blir ju mindre pga vinkeln.
Ev skulle man kunna göra en spartrapp men jag vet inte om jag orkar med det figursågandet. Finns det någon stor vinst med det?
Bära ner saker i en spartrappa är ingen höjdare tycker jag. Hur van man än är att gå i den så känns det osäkert - särskilt med större och tyngre saker. Upp går bra.
Vet inte om det finns någon övre gräns där trappformeln inte fungerar längre? @findus42 kanske vet?
Har du sett videon på vinschen lite tidigare i tråden?
Då är du redan halvvägs!
(Har såklart sett filmen)
Lite mer seriöst: har innan fått tipset om branta trappor att kopiera en som är skön att gå i eller att provbygga. När hålet är så pass litet finns det även risk att slå i kanten när du går upp och ner.
Och för enklare spartrapp behöver du inte figursåga, bara såga i 10-20 graders vinkel rakt över.
Om jag gör stegen 150 mm djupa så blir höjden mellan dem 225 - 250 mm. Kan det verkligen stämma? Det effektiva djupet på stegen blir ju mindre pga vinkeln.
För trappformeln är det det effektiva stegdjupet som gäller. Dvs avståndet i djupled mellan respektive stegs nos. Det går inte att bygga en så där brant trappa enligt formeln, så den kommer inte att bli bekväm att gå i hur du än gör.
Nja... Matematiken stämmer någorlunda även vid extremer men blir obekväm och möjligen farligare. Steghöjd mellan 14 och 18 cm kan göras utan kommentar. Om steghöjden är över 20 måste beställaren vara fullt medveten om att det inte är snickarens fel om en olycka händer. Där går egentligen gränsen för vad en snickare får göra.
Nu finns det en möjlighet att tänja gränsen. Om man läser reglerna som att trappan inte får luta mer än 45 grader kan steghöjden gå över 20 så länge man kan öka steglängden till samma som steghöjden. Upp till 21cm ger trappformeln ett resultat som ligger i intervallet 60-63 cm. Inte formelllt helt ok men skulle troligen kunna försvaras om omständigheterna inte medger en bättre lösning.
Min personliga åsikt är att saxtrappor (de med olika form på stegen) är mycket farligare än en brant trappa (lejdare med båtspråk). Just den gär gången man är uppe på sitt loft och hör hur lingonsylten kokar över så kommer man i otakt och faller som en fura nedför en sådan trappa.
De är sämre, inte bara för de kräver koncentration när de används, utan också för att de bara går att göra raka. Ett sätt att minska risken för att någon skadar sig i när de ramlar i en brant trappa är att vinkla trappan. Eventuella fall blir kortare och energin i landningen kan mer än halveras om trappan svänger tre steg ner. TS som är läkare kanske kan uppskatta skillnaden.
I sportstugan i Härjedalen har jag byggt en trappa med steghöjd 220. Vinklad då förstås, inkilad i ett hörn. Gör man trappan åt sig själv får man göra som man vill.
Tillägg.
Om trappan är brant skall man öka trappnosen för att hela foten skall få plats på steget åtminstone när man går uppåt. Tänk också på lister eller sättsteg för att inte den som ramlar skall få in fötterna mellan stegen på vägen ner. Blir otrevliga frakturer av sådant...
Har nyligen skissat på en trappa själv, då murarna vi lejt fick mura upp underdelen på vilplanet, så blev tvungen att skissa lite. Jag har använt den här ryska trappkonfigurqtorn, men jag tror jag kom fram till att den inte riktigt stämmer med den vanliga trappformeln.
Det du ska göra heter snarare lejdare/step ladder som Findus skriver. Från ISO 14122-1;
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
ISO 14122-3 nämner en del om trappornas utformning, men jag orkar inte läsa igenom dessa nu för att plocka ut godbitarna till dig. Det finns troligen en ren trappstandard på byggsidan, men jag brukar använda dessa då de gäller maskinsäkerhet.
Hos min farfar finns en trappa upp till spannmålstorken. Den har inte fullt så brant vinkel som din trappa. Men den har väldigt låg steghöjd. Hälften mot normala trappor. Tyckte som liten att den var svår att gå i. Men förklaringen på designen var för att orka gå med tunga lass uppför. Det viktigaste är nog bara att ha samma steghöjd i hela trappan.
tommib skrev:
mexitegel skrev:
