Hur gick det med vårt dolda fel ärende.
Vi har nyligen gjort en anmälan till försäkringsbolaget som säljaren av den fastighet vi nyligen köpt tecknat sin dolda fel försäkring hos.
Jag tänkte redogöra för hur detta fall behandlas så att andra eventuellt kan lära sig något om de står inför liknande situation.
Huset är byggt med sadeltak med två olika lutningar.
På den branta sidan har barnen sina rum och där är det gips i taket och de olika skikten är därmed inte inspekterbara i dessa rum.
På den sida som har en lägre lutning är det glespanel spikad i taket och här kan man känna tjärpappen mellan springorna i glespanelen.
Detta har hänt.
1. Vi fann det vi misstänkte var svartmögel i yttertaket när vi skulle renovera ett av barnens rum.
Rummet har snedtak och hade bara följande skikt inifrån och ut.
I) Gips.
II) Mineralull 95mm
III) luftspalt ca 90 mm
IV) Råspont
V) Takpapp
2. Vi tog dit en firma som konstaterade att det var svartmögel och som konstaterade att ingen diffusionspärr eller ångbroms satt under gipset och därför har såklart den varma fuktiga luften gått rakt ut och kondenserat mot den kalla yttertaks råsponten och givetvis tillslut lett till att mögel börjat växa.
3. Vi upprättade anmälan hos försäkringsbolaget.
4. En av försäkringsbolagets jurister återkom med en fråga som löd.
Har det gjorts några renoveringar eller ombyggnationer av det övre våningsplanet i fastigheten någon gång
efter det att fastigheten uppfördes 1956?
Om ja, i så fall när och vem/vilket företag är det som har utfört åtgärderna?
5. Vi svarade att enligt de handlingar vi tagit del av och enligt säljaren hade inga större renoveringar skett på
Övervåningen.
6. Försäkringsbolaget svarade då att hus från 56 vanligen inte byggdes med diffusionspärr/ångbroms och hänvisade till
byggnormerna som gällde 1956.
https://www.boverket.se/sv/lag--rat...-regler-om-byggande/babs-fran-1947-till-1968/
Så med det som bakgrund menade han att felet inte är dolt utan vi skulle snarast förvänta oss ett sådant fel
eftersom huset var byggt 1956.
7. Vi svarade att det inte är rimligt att man som lekman skall känna till alla bygnormer från den tid som husen
byggdes och tycker att det borde i så fall påpekas som en riskkonstruktion av fackman( läs
besiktningsman).
Vidare påpekade vi att vi inte höll med om uttalandet att hus vanligen inte byggdes med diffusionspärr
på den tiden då vi hade erfarenhet från ett hus från 1948 som var byggt med ångbroms i tak och
ytterväggar i form av tjärpapp.
Det huset hade inte några problem med mikrobiell påväxt.
Vidare skrev vi att den del av taket som var inspekterbart har ångbroms i form av tjärpapp och när vi rivit
taket där konstaterar vi att här finns ingen mikrobiell påväxt.
Så om hela taket var byggt på samma sätt skulle problemet inte uppstått.
Eftersom vi hade kunnat konstatera att ångbroms fanns i den inspekterbara delen hade vi inget fog för att
tro att inte hela taket var byggt på samma sätt.
Vår slutsats är därmed felet i den ej inspekterbara delen av taket utgör dolt fel enligt försäkringens
beskrivning.
”Försäkringen gäller för säljarens ansvar mot köparen enligt jordabalken 4 kap. 19 § när försäkrad
bostadsbyggnad avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, för så kallade abstrakta,
dolda fel som funnits vid tidpunkten för överlåtelsen. Abstrakta, dolda fel är sådana fel som inte hade kunnat
upptäckas vid en noggrann undersökning av fastigheten innan överlåtelsen och som det inte fanns
anledning att förvänta med hänsyn till bostadsbyggnadens ålder, skick och andra omständigheter”
8. Försäkringsbolaget skriver nu att de vill att vi skall skicka in konstruktionsritningar för huset.
Det ingick inga konstruktionsritningar i köpet så nu får vi vända oss till komunarkivet.
Skall bli spännande att se vad försäkringsbolaget vill med konstruktionsritningarna.
Fortsättning följer....
Jag tänkte redogöra för hur detta fall behandlas så att andra eventuellt kan lära sig något om de står inför liknande situation.
Huset är byggt med sadeltak med två olika lutningar.
På den branta sidan har barnen sina rum och där är det gips i taket och de olika skikten är därmed inte inspekterbara i dessa rum.
På den sida som har en lägre lutning är det glespanel spikad i taket och här kan man känna tjärpappen mellan springorna i glespanelen.
Detta har hänt.
1. Vi fann det vi misstänkte var svartmögel i yttertaket när vi skulle renovera ett av barnens rum.
Rummet har snedtak och hade bara följande skikt inifrån och ut.
I) Gips.
II) Mineralull 95mm
III) luftspalt ca 90 mm
IV) Råspont
V) Takpapp
2. Vi tog dit en firma som konstaterade att det var svartmögel och som konstaterade att ingen diffusionspärr eller ångbroms satt under gipset och därför har såklart den varma fuktiga luften gått rakt ut och kondenserat mot den kalla yttertaks råsponten och givetvis tillslut lett till att mögel börjat växa.
3. Vi upprättade anmälan hos försäkringsbolaget.
4. En av försäkringsbolagets jurister återkom med en fråga som löd.
Har det gjorts några renoveringar eller ombyggnationer av det övre våningsplanet i fastigheten någon gång
efter det att fastigheten uppfördes 1956?
Om ja, i så fall när och vem/vilket företag är det som har utfört åtgärderna?
5. Vi svarade att enligt de handlingar vi tagit del av och enligt säljaren hade inga större renoveringar skett på
Övervåningen.
6. Försäkringsbolaget svarade då att hus från 56 vanligen inte byggdes med diffusionspärr/ångbroms och hänvisade till
byggnormerna som gällde 1956.
https://www.boverket.se/sv/lag--rat...-regler-om-byggande/babs-fran-1947-till-1968/
Så med det som bakgrund menade han att felet inte är dolt utan vi skulle snarast förvänta oss ett sådant fel
eftersom huset var byggt 1956.
7. Vi svarade att det inte är rimligt att man som lekman skall känna till alla bygnormer från den tid som husen
byggdes och tycker att det borde i så fall påpekas som en riskkonstruktion av fackman( läs
besiktningsman).
Vidare påpekade vi att vi inte höll med om uttalandet att hus vanligen inte byggdes med diffusionspärr
på den tiden då vi hade erfarenhet från ett hus från 1948 som var byggt med ångbroms i tak och
ytterväggar i form av tjärpapp.
Det huset hade inte några problem med mikrobiell påväxt.
Vidare skrev vi att den del av taket som var inspekterbart har ångbroms i form av tjärpapp och när vi rivit
taket där konstaterar vi att här finns ingen mikrobiell påväxt.
Så om hela taket var byggt på samma sätt skulle problemet inte uppstått.
Eftersom vi hade kunnat konstatera att ångbroms fanns i den inspekterbara delen hade vi inget fog för att
tro att inte hela taket var byggt på samma sätt.
Vår slutsats är därmed felet i den ej inspekterbara delen av taket utgör dolt fel enligt försäkringens
beskrivning.
”Försäkringen gäller för säljarens ansvar mot köparen enligt jordabalken 4 kap. 19 § när försäkrad
bostadsbyggnad avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, för så kallade abstrakta,
dolda fel som funnits vid tidpunkten för överlåtelsen. Abstrakta, dolda fel är sådana fel som inte hade kunnat
upptäckas vid en noggrann undersökning av fastigheten innan överlåtelsen och som det inte fanns
anledning att förvänta med hänsyn till bostadsbyggnadens ålder, skick och andra omständigheter”
8. Försäkringsbolaget skriver nu att de vill att vi skall skicka in konstruktionsritningar för huset.
Det ingick inga konstruktionsritningar i köpet så nu får vi vända oss till komunarkivet.
Skall bli spännande att se vad försäkringsbolaget vill med konstruktionsritningarna.
Fortsättning följer....
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 035 inlägg
Jag förutspår en lång eller kort resa till slutsatsen att ni har ett snart 70-årigt tak som passerat sin ekonomiska livslängd varför inget ersättningsbart fel kan finnas.
Är det dax för en "skyll på andra tråd igen" där ts inte vill ta ansvar för sitt misslyckande köp?
Alltid värt att kolla med försäkringsbolaget så länge man inte lägger för mycket tid och energi på att bli rättshaverist. Ibland går det ju liksom. Argumentet att gips inte användes vid byggår och att kontruktionen således måste vara nyare kan vara värd att följas upp på.
Sen är det ju rätt som försäkringsbolaget säger, det är inte ett dolt fel att hus byggdes med gamla normer som ibland leder till skador. Även om man inte känner till alla gamla byggmetoder, så bör man förvänta sig att det så småningom dyker upp någon typ av djävulskap som antingen innebär en väldigt mycket jobb eller hundratusentals kronor i utgifter. Jämför med kostnaden att uppföra eller att köpa ett nybyggt hus. Vill man ha ett modernt hus så får man betala för det
Sen är det ju rätt som försäkringsbolaget säger, det är inte ett dolt fel att hus byggdes med gamla normer som ibland leder till skador. Även om man inte känner till alla gamla byggmetoder, så bör man förvänta sig att det så småningom dyker upp någon typ av djävulskap som antingen innebär en väldigt mycket jobb eller hundratusentals kronor i utgifter. Jämför med kostnaden att uppföra eller att köpa ett nybyggt hus. Vill man ha ett modernt hus så får man betala för det
Jag vet inte om jag håller med. Ett yttertak har definitvt en ekonomisk livslängd. Här är det dock snarare innertak/regelstommen. Har dessa en ekonomisklivslängd i samma mening?
Det är inget fel på takpappen - felet är att det saknas ångbroms.
Jag tänker snarare att hade saker varit orginal som när huset byggdes hade det antingen möglat för lääänge sen eller inte möglat alls. Det tyder på en konstruktionsföränding någon gång i relativ närtid (5,10,15 år?).
Som sagt gips användes inte, eller var väldigt ovanligt på 50 talet. Så här har man troligen gjort något.
Det faktum att det fanns ångbroms på den andra delen av taket, indikerar ju att det ursprungligen funnits även på den drabbade delen. Att det alltså handlar om en felaktig renovering.
Det faktum att det fanns ångbroms på den andra delen av taket, indikerar ju att det ursprungligen funnits även på den drabbade delen. Att det alltså handlar om en felaktig renovering.
Tack TS för en intressant tråd att följa!
Kan alla "tyckare" nu hålla sig i skinnet så vi kan få följa vad som händer mot försäkringsbolaget?
Jag har alltid ansett alla "besiktningsförsäkringar" som bortkastade pengar men hoppas att kunna bli motbevisad här då...
Kan alla "tyckare" nu hålla sig i skinnet så vi kan få följa vad som händer mot försäkringsbolaget?
Jag har alltid ansett alla "besiktningsförsäkringar" som bortkastade pengar men hoppas att kunna bli motbevisad här då...
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 035 inlägg
Ja, tittar man på småhus som helhet talar man normalt om 50 år. De flesta hus står förstås betydligt längre än så, men det är i alla fall den skattemässiga avskrivningstiden på investeringen.A andersda skrev:
Sen är det förstås så att en senare renovering påverkar frågan, mitt svar ska läsas utifrån TS beskrivning att ingen renovering skett. Den nu tillkomna informationen att det ju faktiskt inte användes gips i någon större omfattning på 50-talet ändrar förstås när man borde börja räkna ifrån.
Nej... taket har ju givetvis bytts under årens lopp.
Vidare har ju yttertakets beskaffenhet ingenting med sakfrågan att göra då det inte är något fel på den konstruktionen.
Felet ligger i att ångbroms saknas i innertak.
Jag svarar här fastän jag inte har något intresse av att föra en dialog med alla som har en åsikt baserad på en massa antaganden....tråden är skapad för att eventuellt hjälpa andra i liknande situation vid senare tillfälle. Så förvänta dig inte några fler svar på ytterligare åsikter baserad på ytterligare antaganden.
