Ordning och reda, eller åtminstone inte konstant strul och elände...
Kanske en lyxpryl för en verkstad på ca 24 kvm men det känns inte så. Grejer hamnar överallt, hela tiden.
Pryttlar på justersågen, ivägen så klart.
Virke på bockar, ska bli ett ett bord och ett moxon vise såsmåningom. Cirkus 75 kg som jag helst inte svingar om i onödan. Under en mackapär som kan vara en uppfinning...
Fräsbordet, lite av varje kan jag säga.
Ruttnade på det hela och efter lite tankemöda skaffade jag det här:
Som såsmåningom blev det här:
Yes! Ett rullbord att lägga grejor på!
Nu är det lite speciellt för det är hopfällbart om det inte behövs.
I hörnen sitter det gångjärn likaså på mitten av tvärstagen. De tillåter ramen att vikas ihop för att ta mindre plats om bordet inte behövs.
Skivorna, som är hålade av någon anledning, pressar ut gavlarna och ser till att de inte viker ihop sig.
Botten på plats.
É
övre skivan. Bordet är förvånansvärt stabilt men ska fortsätta arbetet för att öka stabiliteten. Nästa steg är ett handtag i gaveln för att manövrera den enkelt.
Fördelen med den här lösningen är att om bordet är belamrat med ämnen så har det ändå hjul och kan flyttas vilket inte funkar med de alternativ jag har idag.
Hjulen, som är från Biltema, tar 79 kg i belastning vilket räknat på tre hjul i kontakt med underlaget ger knappt 240 kg belastning på dem. Mer än jag räknar för bordet och inte ser som ett behov.
Nu skall det hela putsas lite och målas samt förses med ett handtag så man kan köra runt det på ett någorlunda bekvämt sätt.
För övrigt har jag några L-boxar som jag kommer att sälja av; finns det några intresserade?
//Ronniex
Kanske en lyxpryl för en verkstad på ca 24 kvm men det känns inte så. Grejer hamnar överallt, hela tiden.
Pryttlar på justersågen, ivägen så klart.
Virke på bockar, ska bli ett ett bord och ett moxon vise såsmåningom. Cirkus 75 kg som jag helst inte svingar om i onödan. Under en mackapär som kan vara en uppfinning...
Fräsbordet, lite av varje kan jag säga.
Ruttnade på det hela och efter lite tankemöda skaffade jag det här:
Som såsmåningom blev det här:
Yes! Ett rullbord att lägga grejor på!
Nu är det lite speciellt för det är hopfällbart om det inte behövs.
I hörnen sitter det gångjärn likaså på mitten av tvärstagen. De tillåter ramen att vikas ihop för att ta mindre plats om bordet inte behövs.
Skivorna, som är hålade av någon anledning, pressar ut gavlarna och ser till att de inte viker ihop sig.
Botten på plats.
É
övre skivan. Bordet är förvånansvärt stabilt men ska fortsätta arbetet för att öka stabiliteten. Nästa steg är ett handtag i gaveln för att manövrera den enkelt.
Fördelen med den här lösningen är att om bordet är belamrat med ämnen så har det ändå hjul och kan flyttas vilket inte funkar med de alternativ jag har idag.
Hjulen, som är från Biltema, tar 79 kg i belastning vilket räknat på tre hjul i kontakt med underlaget ger knappt 240 kg belastning på dem. Mer än jag räknar för bordet och inte ser som ett behov.
Nu skall det hela putsas lite och målas samt förses med ett handtag så man kan köra runt det på ett någorlunda bekvämt sätt.
För övrigt har jag några L-boxar som jag kommer att sälja av; finns det några intresserade?
//Ronniex
Redigerat:
Verktygstokig
· Halland
· 7 236 inlägg
Om någonsin bordet inte behövs...P Pysslarn skrev:
Snyggt blev det iaf
Fort är ofta bra, fel är nästan aldrig bra men mest obra måste väl ändå fort och fel vara...
Har en Dewalt DW 682 kexfräs som jag köpte från England för ett antal år sedan. Den levererades med engelsk kontakt försedd med en adapter som gör att den borde passa i svenska jordade uttag.
Såhär ser den ut — har aldrig haft bra passform utan varit knölig att få in i uttagen och att få den att sitta kvar där. Igår behövde jag serva maskinen lite och skulle först göra ett testfräs med den för att få värden på resultatet före och efter mitt mixtrande.
Då visade det sig att stickproppsjäveln inte stannade kvar i någon av mina nya grendosor utan bara föll ur.
I hastigt vredesmod plockade jag upp avbitartången som jag alltid har i fickan (hm, kanske ska lägga ur tången) och klippte av det trilskande lilla äcklet. Okej, traskade ner i källaren för att hämta en jordad stickpropp men sista reserven satt numera på grovdammsugaren visade det sig.
Tre djupa andetag senare släckte jag ner verkstaden och tog kväll.
När jag kom hem för en stund sedan med nyinköpt stickpropp och skulle montera den blev jag lite "överraskad", det såg ut på det här viset när jag skalade av kabelhöljet:
Ingen jordkabel! Häpp!!! Kollade originalproppen som ser ut såhär med adaptern avtagen:
Det visade sig att det sitter en säkring i originalstickproppen vilket jag såklart inte hade en aning om.
Visst blev jag lite trött men det var bara att bita ihop så jag tog till nästa naturliga steg i processen. Jag har alltid hatat sladden på den här maskinen, vidrigt styv och motvalls lever den sitt eget liv och gör användning av fräsen stundtals till en pina; alltså byter jag sladd till en jordad av mer kul sort.
Sagt och gjort!
Ny överraskning — jag ser inget självklart ställe att ansluta en jordkabel här inne och nu är jag rätt ställd.
Sålunda undrar jag om någon känner till en stickpropp med säkring i som man kan köpa/beställa här i Sverige eller vet hur jord kan anslutas inne i maskinen så att det blir säkert?
Annars får jag beställa ett nytt sladdställ från England alternativt bara en lös stickpropp med lämplig adapter och montera på själv men slipper gärna bägge de varianterna.
Tar tacksamt emot tips och förslag som får igång fräsen igen!
//Ronnie
Har en Dewalt DW 682 kexfräs som jag köpte från England för ett antal år sedan. Den levererades med engelsk kontakt försedd med en adapter som gör att den borde passa i svenska jordade uttag.
Såhär ser den ut — har aldrig haft bra passform utan varit knölig att få in i uttagen och att få den att sitta kvar där. Igår behövde jag serva maskinen lite och skulle först göra ett testfräs med den för att få värden på resultatet före och efter mitt mixtrande.
Då visade det sig att stickproppsjäveln inte stannade kvar i någon av mina nya grendosor utan bara föll ur.
I hastigt vredesmod plockade jag upp avbitartången som jag alltid har i fickan (hm, kanske ska lägga ur tången) och klippte av det trilskande lilla äcklet. Okej, traskade ner i källaren för att hämta en jordad stickpropp men sista reserven satt numera på grovdammsugaren visade det sig.
Tre djupa andetag senare släckte jag ner verkstaden och tog kväll.
När jag kom hem för en stund sedan med nyinköpt stickpropp och skulle montera den blev jag lite "överraskad", det såg ut på det här viset när jag skalade av kabelhöljet:
Ingen jordkabel! Häpp!!! Kollade originalproppen som ser ut såhär med adaptern avtagen:
Det visade sig att det sitter en säkring i originalstickproppen vilket jag såklart inte hade en aning om.
Visst blev jag lite trött men det var bara att bita ihop så jag tog till nästa naturliga steg i processen. Jag har alltid hatat sladden på den här maskinen, vidrigt styv och motvalls lever den sitt eget liv och gör användning av fräsen stundtals till en pina; alltså byter jag sladd till en jordad av mer kul sort.
Sagt och gjort!
Ny överraskning — jag ser inget självklart ställe att ansluta en jordkabel här inne och nu är jag rätt ställd.
Sålunda undrar jag om någon känner till en stickpropp med säkring i som man kan köpa/beställa här i Sverige eller vet hur jord kan anslutas inne i maskinen så att det blir säkert?
Annars får jag beställa ett nytt sladdställ från England alternativt bara en lös stickpropp med lämplig adapter och montera på själv men slipper gärna bägge de varianterna.
Tar tacksamt emot tips och förslag som får igång fräsen igen!
//Ronnie
Hej Ronnie!
Kolla dom här trådarna!
Där ser du varför stickproppar i England måste ha säkring.
https://www.byggahus.se/forum/threads/engelsk-stickpropp-med-saekring.100410/
https://happyride.se/forum/threads/ot-kan-jag-byta-den-haer-mot-en-vanlig-stickkontakt-el.2900081/
Med vänlig hälsning, Dag
Kolla dom här trådarna!
Där ser du varför stickproppar i England måste ha säkring.
https://www.byggahus.se/forum/threads/engelsk-stickpropp-med-saekring.100410/
https://happyride.se/forum/threads/ot-kan-jag-byta-den-haer-mot-en-vanlig-stickkontakt-el.2900081/
Med vänlig hälsning, Dag
Du bör väl byta till ett sladdställ avsett för dubbelisolerade maskiner, typ denna:
https://www.elbutik.se/product.html/sladdstall-3m-ho5rr-f
EDIT: Fast förslaget om att montera en pigtail är kanske ännu bättre. Så tänkte jag göra med en liten DW fräs om jag får tummarna loss någongång framöver.
https://www.elbutik.se/product.html/sladdstall-3m-ho5rr-f
EDIT: Fast förslaget om att montera en pigtail är kanske ännu bättre. Så tänkte jag göra med en liten DW fräs om jag får tummarna loss någongång framöver.
Hejsan @jac, det var ett tag sedan. Hoppas allt är väl!jac skrev:
Tusen tack för länken till sladdstället, visste inte ens att dubbelisolerade maskiner fanns och än mindre att det fanns speciella sladdställ till dem. Ditt förslag skulle passa perfekt för mina behov, tre meter och gummikabel till ett riktigt bra pris — jippi!
Men faktum är att jag sedan något — nåja, några — år funderat på "pig tail-lösningen" eftersom jag har maskiner som inte längre omfattas av någon garanti.
Har hittat hos Ernst P i Göteborg men blev lite konfunderad då de angav att knorren var avsedd för vissa Festoolmaskiner men en sladd är väl ändå en sladd? Den vet väl inte mot vilken maskin den kopplas eller?
Hoppas på lite mer input innan jag slår till, ha det gott så länge!
//Ronnie
Det kan ha att göra med vilken effekt maskinen drar. Jag har för mig att det var någon gammal diskussion här om varför vissa maskiner saknade plug-it, t.ex. Kapex 120 och OF 2200. Slutsatsen var nog att plug-it kontakten är för klen för deras effektuttag. I detta fallet tror jag knappast att det är något problem.P Pysslarn skrev:
EDIT: Det var den här tråden jag tänkte på: https://www.byggahus.se/forum/threads/hur-mycket-effekt-klarar-plug-it.220850/
Ronnie-effekten slår till igen; en post som slutar i en cliffhanger som så småningom riskerar att sluta i ett jasså...
Idag har jag testat jiggen för att fräsa spår och får väl tycka att den funkar som förväntat.
Har som tidigare sagt hur många projekt som helst på gång så i den allmänna stressen och velandet startade jag ett nytt. (Jag vet, skjut mig snälla.) Det omfattar att fräsa några löpmeter elva mm breda och sex mm djupa spår i mdf med jämna avstånd, relativt okomplicerat och inte mycket att skryta med. Två pass per spår med en tiomillimeters notfräs, krånglet bestod i att spänna fast ämnena och fräsjiggen på arbetsbänken.
Enklast var att tvinga fast jiggen i bänkens sarg på den sidan av jiggen som inte användes. Ämnena spändes fast mot ett anhåll med hjälp av dogs (från ett gammalt B&D Workmate-bord, jättebra) med hjälp av distanser och kilar.
Använder ofta kilar och anhåll på bänken i olika sammanhang, tycker det funkar riktigt bra för mig.
Efter en stund utvecklade jag fräsjiggen med två rejäla hål på strategisk plats i ändarna vilket faktiskt snabbade upp fastspänning avsevärt.
Tidsvinsten bestod främst i att precisionen ökade när jag måttade in jiggen och tvingade fast den; Axminstertvingarna på första bilden har en förmåga att skjuva ämnena en smula om om de inte hamnar rätt direkt.
Efter dagens övningar har jag insett att jag ska göra en specialsula till fräsfoten som har ett sådant här litet stöd fast monterat. Underlättar rejält.
Nåväl, spänna, fräsa, flytta, spänna, fräsa, flytta osv resulterade i det här, en liten skock mdf-plattor med spår:
Precis som tänkt!
Det som inte gick som tänkt var dagens första fräsning (började igår) där Ronnie-effekten tog över och jag placerade jiggen på fel håll på en markering och därför fräste — yes, fel!
Istället för att bredda ett befintligt spår fräste jag ett nytt. Scheisse!
Ok, får lappas och lagas, det här ska bli verkstadsinredning av simplaste slag MEN ÄNDÅ! JAG BLIR GALEN PÅ MIG!!!
Och då är vi framme vid det som kanske kan vara en cliffhanger: vad är det jag håller på med?
Ja, just här alltså, inte för övrigt för det kan jag inte svara på. Svaret på frågan kommer i en framtida post men jag kan säga så mycket som att det har med leverpastej och gången tid att göra.
Stort tack till dig som genomlidit det här tramset ända hit!
//Ronnie
Idag har jag testat jiggen för att fräsa spår och får väl tycka att den funkar som förväntat.
Har som tidigare sagt hur många projekt som helst på gång så i den allmänna stressen och velandet startade jag ett nytt. (Jag vet, skjut mig snälla.) Det omfattar att fräsa några löpmeter elva mm breda och sex mm djupa spår i mdf med jämna avstånd, relativt okomplicerat och inte mycket att skryta med. Två pass per spår med en tiomillimeters notfräs, krånglet bestod i att spänna fast ämnena och fräsjiggen på arbetsbänken.
Enklast var att tvinga fast jiggen i bänkens sarg på den sidan av jiggen som inte användes. Ämnena spändes fast mot ett anhåll med hjälp av dogs (från ett gammalt B&D Workmate-bord, jättebra) med hjälp av distanser och kilar.
Använder ofta kilar och anhåll på bänken i olika sammanhang, tycker det funkar riktigt bra för mig.
Efter en stund utvecklade jag fräsjiggen med två rejäla hål på strategisk plats i ändarna vilket faktiskt snabbade upp fastspänning avsevärt.
Tidsvinsten bestod främst i att precisionen ökade när jag måttade in jiggen och tvingade fast den; Axminstertvingarna på första bilden har en förmåga att skjuva ämnena en smula om om de inte hamnar rätt direkt.
Efter dagens övningar har jag insett att jag ska göra en specialsula till fräsfoten som har ett sådant här litet stöd fast monterat. Underlättar rejält.
Nåväl, spänna, fräsa, flytta, spänna, fräsa, flytta osv resulterade i det här, en liten skock mdf-plattor med spår:
Precis som tänkt!
Det som inte gick som tänkt var dagens första fräsning (började igår) där Ronnie-effekten tog över och jag placerade jiggen på fel håll på en markering och därför fräste — yes, fel!
Istället för att bredda ett befintligt spår fräste jag ett nytt. Scheisse!
Ok, får lappas och lagas, det här ska bli verkstadsinredning av simplaste slag MEN ÄNDÅ! JAG BLIR GALEN PÅ MIG!!!
Och då är vi framme vid det som kanske kan vara en cliffhanger: vad är det jag håller på med?
Ja, just här alltså, inte för övrigt för det kan jag inte svara på. Svaret på frågan kommer i en framtida post men jag kan säga så mycket som att det har med leverpastej och gången tid att göra.
Stort tack till dig som genomlidit det här tramset ända hit!
//Ronnie
Okej, vad i hela världen kan leverpastej ha med hobbysnickrande att göra???
Jo, recycling is always good!
I förra posten fräste jag spår i mdf och hävdade att det hade med leverpastej och gången tid att göra; saken är den att för någon vecka sedan hittade jag en bunt med sådana här i en gammal flyttkartong i källaren:
Ett antal förpackningar som det varit leverpastej i en gång i tiden. Kom ihåg att jag för LÄNGE sedan sparade dem för att blanda färg i när jag gick på konstskola och inte ville köpa dyra plastburkar för ändamålet. Jaha, vad ska jag göra med dem nu då?
Lösningen fick bli tre stycken "minibyråer" med utdragbara hyllor.
På varje hylla ryms tre askar; fem hyllor gånger tre byråer rymmer fyrtiofem askar. Blir perfekt för förvaring av udda grejor som man vill ha lite koll på.
Sorteringsbyråerna ryms bra i trapphyllorna jag byggde tidigare, nu ska jag bara skaffa lite mer tiomillimeters spånskiva och göra några fler hyllor till byråerna.
Jahapp, det var berättelsen om hur pastejaskarna hamnade i snickeriet, jag hoppas att det inte var en allt för stor antiklimax.
Hur som helst — recycling is always good!
//Ronnie
Jo, recycling is always good!
I förra posten fräste jag spår i mdf och hävdade att det hade med leverpastej och gången tid att göra; saken är den att för någon vecka sedan hittade jag en bunt med sådana här i en gammal flyttkartong i källaren:
Ett antal förpackningar som det varit leverpastej i en gång i tiden. Kom ihåg att jag för LÄNGE sedan sparade dem för att blanda färg i när jag gick på konstskola och inte ville köpa dyra plastburkar för ändamålet. Jaha, vad ska jag göra med dem nu då?
Lösningen fick bli tre stycken "minibyråer" med utdragbara hyllor.
På varje hylla ryms tre askar; fem hyllor gånger tre byråer rymmer fyrtiofem askar. Blir perfekt för förvaring av udda grejor som man vill ha lite koll på.
Sorteringsbyråerna ryms bra i trapphyllorna jag byggde tidigare, nu ska jag bara skaffa lite mer tiomillimeters spånskiva och göra några fler hyllor till byråerna.
Jahapp, det var berättelsen om hur pastejaskarna hamnade i snickeriet, jag hoppas att det inte var en allt för stor antiklimax.
Hur som helst — recycling is always good!
//Ronnie
Små och mindre framsteg i verkstaden, eller – "ibland får man sprattla till för att visa lite livstecken!"
Mycket av det som gjorts på sistone har varit av karaktären "skapa ordning", mest sorteringsarbete helt enkelt. Samtidigt har jag skaffat material till bland annat ett nytt bord till pelarborren där själva bordet är klart sedan länge så nu är det anhåll och T-tracks som ska fixas. Dessvärre har jag inget att redovisa i de lite mer betydelsefulla projekten.
Det jag kan visa är:
1. Är ständigt starkt influerad av ett riktigt snickeri som finns på riktigt där jag haft förmånen att lära mig mycket och se hur och med vad de jobbar. Sålunda snodde jag omgående idén till extrafot/-sula till deras grundhyvel (deras är fel uttryck egentligen eftersom de har tre olika och jag har en...) när jag skaffade en till mig.
Den utökade ytan är suverän när man ansar till exempel tappar.
Originalet är gjort i polykarbonat; fanns inte så jag nöjde mig med något som Biltema kallar "Plastglas". Repas lätt men var sex mm tjockt så det kunde gängas för mässingsskruven.
(För att gänga M5 hål fick jag köpa mig ett 4,2 mm borr men struntar nog att lägga upp det i "Dagens verktygsinköp".)
2. En ny påskjutare till justersågen. Min förra var för liten upptäckte jag, kändes inte helt komfortabelt att passera klingan med den. Så nu har jag gjort en ny, uppdaterad variant!
Längre och högre. Gillar påskjutare som inte har handtag för då kan jag placera handen där jag för stunden vill lägga på tryck. Hålet i den här är avsett för lill- och ringfingret så kan de inte hamna under en viss nivå och närma sig klingan.
Haken i bakkant är justerbar i höjdled och kan anpassa sig automatiskt efter ämnen från sex mm tjocklek till – mer. funkat bra hittills.
Det var tyvärr det hela. Hoppas återkomma snart med lite mer spännande grejer.
Ha det gott!
//Ronnie
Mycket av det som gjorts på sistone har varit av karaktären "skapa ordning", mest sorteringsarbete helt enkelt. Samtidigt har jag skaffat material till bland annat ett nytt bord till pelarborren där själva bordet är klart sedan länge så nu är det anhåll och T-tracks som ska fixas. Dessvärre har jag inget att redovisa i de lite mer betydelsefulla projekten.
Det jag kan visa är:
1. Är ständigt starkt influerad av ett riktigt snickeri som finns på riktigt där jag haft förmånen att lära mig mycket och se hur och med vad de jobbar. Sålunda snodde jag omgående idén till extrafot/-sula till deras grundhyvel (deras är fel uttryck egentligen eftersom de har tre olika och jag har en...) när jag skaffade en till mig.
Den utökade ytan är suverän när man ansar till exempel tappar.
Originalet är gjort i polykarbonat; fanns inte så jag nöjde mig med något som Biltema kallar "Plastglas". Repas lätt men var sex mm tjockt så det kunde gängas för mässingsskruven.
(För att gänga M5 hål fick jag köpa mig ett 4,2 mm borr men struntar nog att lägga upp det i "Dagens verktygsinköp".)
2. En ny påskjutare till justersågen. Min förra var för liten upptäckte jag, kändes inte helt komfortabelt att passera klingan med den. Så nu har jag gjort en ny, uppdaterad variant!
Längre och högre. Gillar påskjutare som inte har handtag för då kan jag placera handen där jag för stunden vill lägga på tryck. Hålet i den här är avsett för lill- och ringfingret så kan de inte hamna under en viss nivå och närma sig klingan.
Haken i bakkant är justerbar i höjdled och kan anpassa sig automatiskt efter ämnen från sex mm tjocklek till – mer.
funkat bra hittills. Det var tyvärr det hela. Hoppas återkomma snart med lite mer spännande grejer.
Ha det gott!
//Ronnie
