Någon kommer kanske ihåg projektet där vi renoverade taket och återställde takkuporna till det "ursprungliga" utseendet från 1923 på vår flygelbyggnad - dokumenterat i denna tråd från 2016? Sen dess har fasaden bytts till faluröd kilsågad lockläktpanel samt alla fönster renoverats, fått riktiga munblåsta glas och målats i linoljefärg i guldockra. Idag ser flygeln ut så här utvändigt
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Nu har äntligen tiden kommit till att ge även insidan lite kärlek, eller i ärlighetens namn kommer det att bli en totalrenovering då det egentligen är väldigt lite som går eller är värt att spara då huset renoverats ganska brutalt under årens lopp - tyvärr ofta med mer entusiasm än kunskap.
Huset är ursprungligen en liten timrad stuga, beskriven i brandbesiktningen från 1840 som "...en trädbyggning af furutimmer i godt stånd, med egna wäggar på alla sidor uppsatt år 1815 af en wåning, 16 ½ alnar lång 11 alnar bred 4 9/34 alnar hög med tak af bräder, halm, näfwer, torf och tegel, står på 1 aln hög stenfot, utan källare. Wåningen är inredd till 3ne rum: förstuga, stuga och kök.".
I samband med en större ombyggnad av gården för 100 år sen tog ägaren hjälp av Linköpingsarkitekten Axel Brunskog för att bland annat modernisera och bygga ut flygeln. En av hans originalritningar visar tankarna för huset då rummet längst till vänster lades till och en ny entré enligt 20-talets nyklassicistiska ideal ritades in. Tydligen ville uppdragsgivaren även inreda vinden till bostad så sex takkupor tillkom som inte fanns med på förslaget nedan.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Målet är att det ska bli hall, sovrum, badrum, kök och vardagsrum på bottenvåningen, samt två sovrum, allrum och WC på det övre planet - totalt ca 120 kvadratmeter.
Arbetet som påbörjades i Juli har kommit en bit på vägen och vår förhoppning är att det ska vara klart till nästa sommar.
Golven på ovanvåningen i form av klen råspont sviktade betänkligt när man gick på dem och mellanrummet på bottenvåningen hade fått sina fina gamla kilsågade plank ersatta med någon ny ful takpanel monterad åt "fel" håll, så det var lika bra att riva upp för att se vad som stod på. Någon stjärna hade lagt om bjälklaget som ett plocke-pin där hälften låg löst, isolerat som tusan med glasull och satt ångspärr/plast mellan över- och undervåning. Lite udda. Mössen hade dock trivts riktigt bra.
Det gamla köket med skafferi och WC till höger i bild var ett av få rum där det fanns något som gick att bevara. Rummet ska bli sovrum med ett större badrum till höger men kommer att få behålla sitt gamla fina tak av kilsågade plank spikade med handsmidda spik. I övrigt i huset kommer samtliga golv förutom våtutrymmen bli kilsågad gran och taken kilsågad furu. I badrum och WC på övervåningen blir det lokal kalksten från Borghamn.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Innan renoveringen värmdes huset upp med direktverkande el via oljeradiatorer och en luftvärmepump, men nu kommer det att bli vattenburen golvvärme från en bergvärmepump och vi ska också försöka få in kyla. Här dykler den första frågeställningen upp. Jag har hela tiden tänkt i banorna av fläktkonvektorer för kylan dolda i kattvindar och på andra strategiska ställen, men rörfirman ser golvkyla som ett alternativ, alltså ett annat medium i golvvärmen som gör att kan kan trycka ut kyla den vägen. Fördelen är såklart att man inte behöver installera något extra utöver golvvärmesystemet, men jag är väldigt skeptisk till att det verkligen kommer att fungera. Kylan "stiger" självklart inte så frågan är om ett rum med kalla golv men där det är varmt uppe vid huvudet kommer att upplevas som behagligt. Jag är också tveksam till om det kan uppstå kondens runt slangarna.
Vad säger erfarenheten i forumet om golvkyla? Fungerar det i den här typen av hus?
Men att kyla ner golvet en varm sommardag i ett sånt här hus känns som att bjuda in problem. Kommer det inte bli massor av fukt överallt när den varma luften kommer i kontakt med det kalla bjälklaget? Både på golvytan och inne i konstruktionen.
Jag skulle vilja kyla ner tilluften om jag skulle skulle luftkonditionera ett sånt här hus. Då kan kondensen hanteras innan den kommer in. Även då behöver eventuellt väggarna tätas med ångbroms eller dylikt, så inte varm och fuktig uteluft sugs in genom klimatskalet. Beror så klart också på hur mycket det används..
Men att kyla ner golvet en varm sommardag i ett sånt här hus känns som att bjuda in problem. Kommer det inte bli massor av fukt överallt när den varma luften kommer i kontakt med det kalla bjälklaget? Både på golvytan och inne i konstruktionen.
Jag skulle vilja kyla ner tilluften om jag skulle skulle luftkonditionera ett sånt här hus. Då kan kondensen hanteras innan den kommer in. Även då behöver eventuellt väggarna tätas med ångbroms eller dylikt, så inte varm och fuktig uteluft sugs in genom klimatskalet. Beror så klart också på hur mycket det används..
Tack!
Lite så jag tänker med golvkylan också. Huset kommer att bli gästhus så inget permanentboende, men självklart är det skönt med ett lite svalare hus under längre varmperioder. Vi hade tidigare en luftvärmepump som gav kyla i ett par rum utan några problem men jag är lite osäker på hur fläktkonvektorer fungerar och vad som krävs men tanken är att komplettera befintlig sågspånisolering med motsvarande som kan ta upp och avge fukt, alltså ingen glasull eller plast. Ventilationen är självdrag förutom i badrummet.
Alltid intressant att se andra stackars hus som också blivit hårt och brutalt "renoverade"/ombyggda.
Om huset är kallare än ute så blir det omvänd kondensbildning, dvs när uteluften når inre delarna av väggarna. Då skulle en fuktspärr behövas på väggens utsida, vilket naturligtvis inte fungerar resten av säsongen. Därför måste rimligtvis en fuktöppen konstruktion användas, som på vilket omväxlande varm-/kallställt hus som helst.
Jag tror inte heller på att golvkyla blir bra. Lika lite som takvärme.
Troligtvis är det bara ett påfund för att spara pengar om golvvärmesystem redan finns.
krillek skrev:
Mössen hade dock trivts riktigt bra.
Otäckt hög igenkänningsfaktor på det. Har redan hört de första nya "ohyresgästerna" i tak och väggar för denna säsong.
Jag tror inte heller på att golvkyla blir bra. Lika lite som takvärme. Troligtvis är det bara ett påfund för att spara pengar om golvvärmesystem redan finns.
Tydligen är det ett annat medium i slangarna för att det ska fungera men visst blir det en enklare/billigare installation, men hela idén känns dödfödd. Som du är inne på går det inte att övervinna fysikens lagar att varm luft stiger och kall sjunker utan något som "vispar om" luften. Vi får se var det landar.
Ett hopp fram till nuläget eftersom det är dags för lite gjutning i morgon om allt går som det ska. Huset har källare under den äldsta delen med metertjocka väggar och de gamla avloppsrören i gjutjärn hade för länge sen passerat bäst-före, så det var lika bra att bila upp golvet för att få ner nya avloppsrör, 110-rör för kollektorslangarna till bergvärmen, inkommande tappvatten, matningar till tappvatten, VVC, radiatorsystem till källaren. Många rör blir det!
Sen var det ju det där med rötskador... Vi visste sen takrenoveringen att det hade läckt in rätt rejält här och var, men man såg inga direkta spår på insidan förutom att golvet på övervåningen sviktade betänkligt här och var. När undertaket av fiberplattor tagits syntes en rejäl gammal fuktskada på det underliggande pappspända taket. "Snickaren" som hade "fixat" skadan genom att dölja katastrofen med träfiberplattor hade varit så omtänksam att han skrivit sin namnteckning och årtal (1968) så skadan är gammal och brottet får väl ses som preskriberat.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Självklart hade vattnet fortplantat sig i väggen så en del av timmerstommen i den gamla delen och de stående planken i den "nya" (1923) delen hade tagit skada. Spåren av svamp såg ju inte jätteroliga ut, men efter konsultation med expertis på plats kunde vi konstatera att det var en ofarlig svamp. "Hade det varit äkta hussvamp så hade huset varit borta för länge sen" konstaterades på plats. För säkerhets skull sprutade vi med boracol innan skadat virke/timmer byttes ut.
Nytt rejält bjälklag på plats och det ruttna hörnet med den ursprungliga ytterväggen till höger i bild återställd. Den ena av två kakelugnar, i vad som kommer att bli det nya köket, ståtar i all sin prakt i krigszonen oskyldigt omedveten om vad som väntar – provtryckning och täthetskontroll av rökkanalen. Förhoppningsvis behöver den inte sättas om, men om det skall göras så är det lämpligt att göra nu.
Spännande med gamla trossbottnar. Bland sågspån och allsköns byggskräp ligger det mängder med benrester – som det ser ut från diverse djur. Man undrar om det var skrock på samma sätt som barnskor som man kan hitta eller om det var byggnadsarbetarna som tjuvjagade och ville dölja bevisen? Innan golven slås igen får vi försöka återplacera dem.
Golvvärme är givet i flygeln för att slippa installera radiatorsystem i hela huset. Snyggt, stilrent och ökar komforten, men varför är fördelarskåpen så stora och fula? Rörfirman verkar vara inkörda på Uppnor och deras "minsta" skåp (bilden) är 850 högt vilket gör det svårt att dölja på ett snyggt sätt. Jag har kikat runt lite och Roth verkar ha ett som bara är 700 högt men är det någon som vet om man kan använda ett Roth-skåp när övrig utrustning kommer från Uppnor? OM inte så lär vinkelslipen åka fram och kapa höjden så att det går in under en bänkskiva bakom tvättmaskin/torktumlare.
De flesta fördelarskåp är nog likvärdigt stora, jag har ett från LK och det är 800mm.
Att betänka är att nya branchregler (säker vatten) säger att skåpets underkant ska placeras 500mm ovan bjälklaget. Detta för att rören ska ha bättre möjlighet att komma in vinkelrätt mot skåpet.
De flesta fördelarskåp är nog likvärdigt stora, jag har ett från LK och det är 800mm.
Att betänka är att nya branchregler (säker vatten) säger att skåpets underkant ska placeras 500mm ovan bjälklaget. Detta för att rören ska ha bättre möjlighet att komma in vinkelrätt mot skåpet.
Allvarligt, 500 mm? Ja då hamnar det "vackra" skåpet med sin fina plåtlucka som smälter in så fint emot kakel och linoljemålad dubbelfaspanel nästan i ögonhöjd
Blir stora problem även på övervåningen i så fall där vi tänkt placera skåpet dolt inne i en kattvind.
De flesta fördelarskåp är nog likvärdigt stora, jag har ett från LK och det är 800mm.
Att betänka är att nya branchregler (säker vatten) säger att skåpets underkant ska placeras 500mm ovan bjälklaget. Detta för att rören ska ha bättre möjlighet att komma in vinkelrätt mot skåpet.
trodde detta gällde om du inte kunde fixera rören på lämpligt sätt för att säkerställa att rören hamnade vinkelrät mot fördelarskåp
”
Konstruktionen ska vara utformad så att rörgenomföringar kan fixeras vinkelrät mot botten. Botten placeras minst
500 mm över bjälklagets överkant om konstruktionens utformning inte möjliggör vinkelrät fixering av rören vid lägre montering.
”
krillek skrev:
Oldboy skrev:
wykman skrev:
