13 203 läst · 162 svar
13k läst
162 svar
Var femte hushåll tar blancolån
Ja, det där är ett problem.13th Marine skrev:
Det hade varit bättre om du hade haft möjlighet att hyra en lägenhet medan du sparade ihop en kontantinsats.
Dock går inte det i Sverige, där man envisas med att reglera priser och skapa enorma bostadsköer.
Det har blivit lite absurt när regleringsivrarna är så förtjusta i köer att man tom skapar regeringskris hellre än går med på att folket får avgöra prisnivån själva.
Marknadshyra tar bort köerna. Och då kan man komma över en HR på någon dag.
Hade gemene man fått betala för sin bostad ur egen ficka så hade nog prisnivån varit lite annorlunda. Nu har vi en konstgjord bostadsbrist där konkurrensen inte sker på lika villkor, då blir prisbilden och utbudet därefter.D daVinci skrev:Ja, det där är ett problem.
Det hade varit bättre om du hade haft möjlighet att hyra en lägenhet medan du sparade ihop en kontantinsats.
Dock går inte det i Sverige, där man envisas med att reglera priser och skapa enorma bostadsköer.
Det har blivit lite absurt när regleringsivrarna är så förtjusta i köer att man tom skapar regeringskris hellre än går med på att folket får avgöra prisnivån själva.
Marknadshyra tar bort köerna. Och då kan man komma över en HR på någon dag.
Grundproblemet är väl för få bostäder.D daVinci skrev:Ja, det där är ett problem.
Det hade varit bättre om du hade haft möjlighet att hyra en lägenhet medan du sparade ihop en kontantinsats.
Dock går inte det i Sverige, där man envisas med att reglera priser och skapa enorma bostadsköer.
Det har blivit lite absurt när regleringsivrarna är så förtjusta i köer att man tom skapar regeringskris hellre än går med på att folket får avgöra prisnivån själva.
Marknadshyra tar bort köerna. Och då kan man komma över en HR på någon dag.
Avreglering lär göra så att priserna i innerstan stiger ordentligt, men frågan är hur mycket en förortslägenhet egentligen kan höjas och ändå bli uthyrd. Troligen inte något nämnvärt.
Ser inte hur högre priser på gamla hyresrätter i innerstan kommer bekämpa bostadsköerna...
En gammal kollega sa att man ska absolut inte ha lån på huset. Han köpte sitt kontant sade han.M Markarbetaren skrev:
Huset kostade 170 000 kr på 80 talet och var som en liten sommarstuga i ett ickeattraktivt område och är nog inte värt mycket mer idag.
Nja, utan lån hade våra bostäder mer påmint om sjul.M Markarbetaren skrev:
Utan lån finns knapp några betalmedel. Och utan betalmedel kan vi inte betala byggjobbare och hantverkare, och leverantörer av byggmaterial.
Vidare måste vi spara det stackars betalmedel som finns, varvid det inte omsätts. Vi hamnar i en ekonomi som mer påminner om byteshandel. Dvs vi åker tillbaka till medeltiden i levnadsstandard.
Jag är inte helt övertygad om att så många ser fram emot att åka tillbaka till medeltiden.
Med stigande levnadsstandard så omsätter vi mer och mer betalmedel. För att mer betalmedel skall finnas så behöver folk låna.
Notera att även om hushållen idag har mer lån än tidigare så är kvoten mellan skuld och finansiella tillgångar tämligen konstant över tiden.
Vi är inte mindre solida.
Nja, det är väl inte för få bostäder i Sverige. Det är få som måste tälta.Unikt namn skrev:
Troligen skulle det totala hyresbeloppet i landet vara ungefär detsamma. Däremot skulle det blir lite omflyttningar.Unikt namn skrev:
Och skulle hyran krypa över gränsen där det är lönsamt att nyproducera så skulle det nyproduceras. Vilket leder till att ökat utbud pressar med hyrorna.
Varför skulle det finnas kvar bostadsköer? Vad skulle folk köa till för något?
Har vi kö för att få hyra en hyrbil?
Med marknadshyra går det att med kort varsel hyra sig en lägenhet i den stadsdel man vill bo i. Så är det i andra länder.
Vet inte det. Här har du en villa för 90'000. https://www.hemnet.se/bostad/villa-4rum-korpilombolo-pajala-kommun-nuoksujarvi-35-17840955D Dr Jumping Jack skrev:
Borde väl inte vara omöjligt att spara ihop till 14'000.
Nu kan du väl säga att du inte vill bo där. Men detta visar att du har fel i ditt påstående.
Hade du sagt att speciellt attraktiva bostäder blir svårt att klara ekonomiskt, då hade jag inte invänt. Men dessa få speciellt attraktiva bostäder är just få.
Huvudproblemet är att hyresregleringen gör det omöjligt att hyra medan unga människor sparar ihop till sin första bostad.
När jag skrev "betala ur egen ficka" avsåg jag att kommun/landsting/stat betalar boendet för många människor, därav skapad skev efterfrågan.D daVinci skrev:Nja, utan lån hade våra bostäder mer påmint om sjul.
Utan lån finns knapp några betalmedel. Och utan betalmedel kan vi inte betala byggjobbare och hantverkare, och leverantörer av byggmaterial.
Vidare måste vi spara det stackars betalmedel som finns, varvid det inte omsätts. Vi hamnar i en ekonomi som mer påminner om byteshandel. Dvs vi åker tillbaka till medeltiden i levnadsstandard.
Jag är inte helt övertygad om att så många ser fram emot att åka tillbaka till medeltiden.
Med stigande levnadsstandard så omsätter vi mer och mer betalmedel. För att mer betalmedel skall finnas så behöver folk låna.
Notera att även om hushållen idag har mer lån än tidigare så är kvoten mellan skuld och finansiella tillgångar tämligen konstant över tiden.
Vi är inte mindre solida.
Vänta lite nu! Boende per m2 har ökat lavinartat senaste åren, likaså har unga vuxna som bor kvar hemma hos föräldrarna långt efter 25-års åldern ökat otroligt. Att jämnställa tältboende med bostadsbrist är en otrolig felvinkling!D daVinci skrev:
Grundförutsättningen för att kunna köpa ett boende, oavsätt om det kostar 90.000 eller 9Msek är ett arbete. Finns det inget arbete att erbjuda i närområdet så blir prisbilden därefter. Aldrig funderat på sammanhanget mellan utbud-efterfrågan av bostäder kontra arbetslöshet?D daVinci skrev:
Basera ditt uttalande på medelprisnivån för boende i Sverige istället så ska du se att din 90Ksek villa knappast är representativ.
Jo de är för få när det är ett par års kö i kommunala bolaget i en sketen kommun som jag bor i och folk "slåss" om lägenheter som är riktigt dålig standard.D daVinci skrev:
Det fanns tex runt 30-50 st i kö på en dag på min lägenhet när jag skulle flytta. Problemet var bara att det då var 100% migrationsverket som stod för 50-60% av dessa. Anledningen till att jag fick veta var för att en snubbe som bodde i en etta i ena huset ville ha min 2a och fick rakt svar av hyresvärden att de gick före.
Och att folk inte tältar är väl för att de får bo kvar ännu längre hos sina föräldrar tex.
Det var så illa ett tag med där runt 2016-17 att man var i budgivning mot kommunen med (sina egna pengar) på bostadsrätter.
Kanske är vi tillbaka till tiden 50-60 talet? Farsan bodde med 6 syskon, föräldrar i en villa på 2 sovrum och kök.
Tips på läsning: Bostadspriser i Riket » Svensk Mäklarstatistik (maklarstatistik.se)
Snittpriset för en BR i Riket, 2,9Msek. Krävs 435,000kr i kontantinsats för en sådan.
Prisutveckling senaste 12Mån, 11,6%. Sålunda krävs det 50,000 i sparande sista 12mån för att ligga på samma förutsättningar som för 12 mån sedan. Alltså 50,000 för att tåget inte ska öka sin hastighet på perrongen, sedan ska du springa ifatt det också. Dvs. utöver dessa 50,000 ska du spara till själva insatsen också, det är dom pengarna som gör att du bitvis hinner ifatt tåget.
Snittpriset för en BR i Riket, 2,9Msek. Krävs 435,000kr i kontantinsats för en sådan.
Prisutveckling senaste 12Mån, 11,6%. Sålunda krävs det 50,000 i sparande sista 12mån för att ligga på samma förutsättningar som för 12 mån sedan. Alltså 50,000 för att tåget inte ska öka sin hastighet på perrongen, sedan ska du springa ifatt det också. Dvs. utöver dessa 50,000 ska du spara till själva insatsen också, det är dom pengarna som gör att du bitvis hinner ifatt tåget.
Jag antar att du har missat debatten om trångbodda "utanförskapsområden" eller hur ungdomar i stockholm bor hemma tills 30 för att det är så svårt/dyrt att hitta bostad?D daVinci skrev:
Det finns absolut ingenting som talar för att det totala hyresbeloppet skulle vara lika.D daVinci skrev:Troligen skulle det totala hyresbeloppet i landet vara ungefär detsamma.
Däremot skulle det blir lite omflyttningar.
Och skulle hyran krypa över gränsen där det är lönsamt att nyproducera så skulle det nyproduceras. Vilket leder till att ökat utbud pressar med hyrorna.
Varför skulle det finnas kvar bostadsköer? Vad skulle folk köa till för något?
Har vi kö för att få hyra en hyrbil?
Med marknadshyra går det att med kort varsel hyra sig en lägenhet i den stadsdel man vill bo i. Så är det i andra länder.
Vilken hyresvärd skulle vilja tjäna mindre pengar? Finns det sådana har de redan sänkt hyran.
Man är tvungen att bo, så när priser höjs väljer man inte att "inte bo längre", man biter i det sura och slantar. Precis vis som besiktningen, som snart är dubbelt så dyr som innan avregleringen. Man kan inte välja bort besiktning, så man slantar bara trots priset höjs. Alla besiktningsställen vet det så de kan höja priserna tillsammans. Det går inte att jämföra med glass eller chips där man kan tänka sig att ökade priser driver folk till andra varor.
När det gäller byggandet av lägenheter så bygger alla helst bostadsrätter som kan snabbt omsättas och vinsten realiseras. Inget bostadsbolag vill vänta 20-30år på att gå plus. Och eftersom det finns bostadsbrist så kan de säljas dyrare än om det fanns ett rimligt alternativ. Sen förutsätter jag att de räknar ut ungefär hur många bostäder som ska släppas utan att priset behöver sänkas.
Det finns väl någon regel som hindrar att alla byggda bostäder är brf, annars skulle det bli så.
Internationella företag väljer bort Sverige eftersom det är så svårt att hitta bostad.
De företagen som finns får svårare att rekrytera eftersom vanligt vuxet folk inte vill vara inneboende eller hatta runt på andrahandsmarknaden.
Det skulle typ behövas ett nytt miljonprogram som styrde upp situationen.

Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 197 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 197 inlägg
Nja.Unikt namn skrev:
Kommunen har planmonopol och kan reglera vilken typ av bebyggelse som kan ske i ett visst område, alltså en viss fastighet. Men detaljplanen får inte reglera upplåtelseformen på byggnader.
Det andra instrumentet kommunpolitiker har är markupplåtelser.