På sjuttiotalet tog det 5 min att starta en TV
PÅ åttiotalet gick det på sekunder
På nittiotalet kom PC, tog 5 min att starta.
Då sa vi "det skulle ALDRIG gå att sälja en TV som tog 5 min att starta"
Numera tar det 5 min att starta en "smart-TV"
Tänk vad tekniken gått framåt!
På sjuttiotalet tog det 5 min att starta en TV
PÅ åttiotalet gick det på sekunder
På nittiotalet kom PC, tog 5 min att starta.
Då sa vi "det skulle ALDRIG gå att sälja en TV som tog 5 min att starta"
Numera tar det 5 min att starta en "smart-TV"
Tänk vad tekniken gått framåt!
Många fredagseftermiddagar som kön till stämpelklockan ringlade sig som en otålig orm enkom för att invänta när tiden övergick från att vara en röd stämpel till en svart.
[bild]
Sen arbetade jag faktiskt på Ericssons huvudkontor 1987-88 och om den tiden har jag många anekdoter och roliga minnen. Det fanns, förutom personalmatsalen för vanliga dödliga, en matsal för direktionen och eventuella gäster, den serverade bättre mat, låg högre upp i byggnaden (bättre utsikt över det "vackra" industriområdet) och hade smeknamnet "Himmelska mumset"
Och tillhörande stämpelkort inte att förglömma
(Mitt sista innan det blev modernare grejer)
Så här såg min barndoms TV-apparat ut. Hade både radio och grammofon.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Enligt vad jag minns vad farsan sa, köptes TV:n på grund av OS i Rom 1960. Den skrotades inte förrän 1976, då vi blev med färg-TV, lagom till OS i Montreal.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Ovanpå på TV:n hade vi en särskild elektronisk grunka som gjorde att vi som hade en lite äldre apparat kunde se en kanal till, TV2, som startade 1969.
Fast tv-program dygnet runt var såklart en fantasi. TV slutade sända framåt elva på kvällen och på dagtid var det oftast testbild.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Samma år som TV2 kom började en del program sändas i färg och då byttes testbilden ut mot en modernare.
Min snälla pappa köpte tiopack av dessa eftersom mitt stora intresse var att spela in bland-band till kompisarna, och pappa tyckte det var fint att stödja svensktillverkat.
I tysthet önskade jag mig AGFA Ferro "metallband" eller Maxell eftersom de var de coolaste (!!!) kassettbanden.
Då veckopengen inte längre gick till luktsuddgummin (blir en annan post) eller bokmärken (också ev annan post) så rände jag till Expert och köpte fränare (ordet i sig kan höra till Saker vi glömt bort att de har funnits) kassetter än Track.
Mer nostalgi. Första gången jag över huvud taget såg på färg-TV var under Hockey-VM 1970 (som hölls i Stockholm p g a Kanadabråket) hemma hos en lekskolekamrat vars pappa köpt en ny TV bara för denna händelse. Jag minns att han, pappan, mixtrade rätt mycket med nån färginställning så att inte huden på ljushyllta spelare liknade mandarinskal utan mer åt mandelmassehållet. Man såg betydligt mer av spelarnas ansikten då jämfört med nu https://sv.wikipedia.org/wiki/Ishockeyhjälm
Jag hade personsökare -91. Jobbade som fotoassistent och i Sverige var det enkelt. Man köpte en sökare och fick nummer och allt klart. I Tyskland var man tvungen att skaffa ett abonnemang innan man kunde använda sökare.
Heta linjen. Ringde en gång med ett par kompisar. Vi fick tag på några tjejer som var intresserade av att träffas.
Bestämde plats och tid och när de frågade vilken bil vi hade svarade vi naivt ”nej, vi cyklar”. ”Klick.”
Dom som hade en övervakare hade en sådan kommer jag ihåg! När det pep så fick dom brått att leta reda på en telefon för att ringa upp och berätta var dom befann sig! Dom fanns väl parallellt med mobilerna ett tag och vissa trodde till och med att dom skulle ha en ljus framtid för funktioner som att skicka meddelanden till folk.
Kan nämna att jag hade stämpelklocka med tidkort på mitt extrajobb under början av 00-talet..
Tror faktiskt inte den byttes ut förrän runt -05
Jag också! Fick en mindre chock när jag kom dit. Hade ju alltid stämplat på en dator innan och då helt plötsligt skulle man ta kort i en gammaldags klocka! Dessutom på ett företag som var otroligt framåt när det gällde modern teknik i övrigt.
Det som kallades Mellanöl och man köpte i livsmedelsaffär. Fick inte säljas på kvällar eller söndagar då det täcktes över.
"Mellanöl – Wikipedia" [länk]
Åkte till Nisses livsmedelsbutik o köpte Nissedricka kvällar helger. Ja så gick det som det gick med många av kompisarna
Knallbanden bestod iaf förr till stor del av kaliumklorat, som är väldigt stötkänsligt och allmänt roligt att greja med. Sådant gick ju att köpa förr utan problem. Mycket *kaboom* i mitt kvarter.
Kaliumklorat är vitt och inte särskilt stötkänsligt. Stötkänsligt är däremot blyacid (vitt) och kvävetrijodid (rödbrunt), det sistnämnda vanligast i "knallpulver".
ÅkeSun skrev:
Maria T skrev:
Många fredagseftermiddagar som kön till stämpelklockan ringlade sig som en otålig orm enkom för att invänta när tiden övergick från att vara en röd stämpel till en svart.
Keiller skrev:
Fario skrev:
Violina skrev:
Kan nämna att jag hade stämpelklocka med tidkort på mitt extrajobb under början av 00-talet..
