Vems ansvar är det att se till så att katten inte går in till grannen?? (Obs! Ej skadegörelse)
Öga för öga eller karma. Misslyckas tyvärr denna gång.J JohanLun skrev:
Staffans
Det var nog alla ihjälplågade småfåglars andar som hjälpte honom.Staffans2000 skrev:
Och alla dessa upprepningar om småfåglar. Bara för att du försöker leda bort uppmärksamheten från din beundran av Baronen2:s svagsints kattdödande genom att du själv kom på glykolförgiftningstricket, så du kunde "sussa gott".Nissens skrev:
Det var nog alla ihjälplågade småfåglars andar som hjälpte honom.
Före det. Inte ett ord ifrån dig om dödade småfåglar.
Tala är silver, tiga är guld. Lär dig det, så slipper du göra dig till åtlöje i framtiden.
Tips från,
Staffans
Tur man inte är vidskeplig, kräket hade tur helt enkelt. Annars är vi för flata med straff i Sverige, vare sig det är stöld, misshandel, djurplågeri eller våldtäkt. In med sköddret i finkan så vi andra slipper utsättas för den... Dödsstraff är jag dock emot, även om nån som självmant hoppar i spat och drunknar för att fly från ett brott faktiskt inte är ett straff utan bara klantigt...Det var nog alla ihjälplågade småfåglars andar som hjälpte honom.
Hehe ja nu minns man ju varför man valde att flytta ut till landsbygden.. Naturen är grym, det är bara att acceptera. Det är ingen vacker syn när hackspetten hackar i sig ett fågelbo eller när skatorna fått tag i en koltrast, men eftersom ingen äger dem så går det väl inte att förbjuda antar jag.
Kattskit i sandlådor är dock riktigt äckligt, när jag hade liten bebis så brukade jag gräva bort skiten med en spade och så var det problemet löst.
Jag tror att många av problemen skulle lösas om katterna kastrerades/steriliserades? För katter går ju att uppfostra, men jag misstänker att en hormonstinn katt struntar i det mesta Mina katter skulle aldrig få för sig att gräva i en rabatt exempelvis, och då har jag inte lagt ner nån större energi på uppfostran.
Kattskit i sandlådor är dock riktigt äckligt, när jag hade liten bebis så brukade jag gräva bort skiten med en spade och så var det problemet löst.
Jag tror att många av problemen skulle lösas om katterna kastrerades/steriliserades? För katter går ju att uppfostra, men jag misstänker att en hormonstinn katt struntar i det mesta
Mina katter skulle aldrig få för sig att gräva i en rabatt exempelvis, och då har jag inte lagt ner nån större energi på uppfostran.Wow, tänk att det finns människor som blir helt rabiata över saker som djur som rör sig fritt, man undrar ju hur de mår. Katter är ett naturligt inslag. Vissa kanske finner de irriterande, men ”problemet” är ju totalt överdrivet. Vissa får det att låta som om de blivit invaderade av orcher. Snacka om ilandsproblem.
Det är lika förvånande att se här hur många kattägare som anser sig helt ansvarslösa till hur deras katt beter sig. 60%Zaps skrev:
Redigerat:
Fascinerande tråd. Får mig att tänka på när jag var ordförande i brf och en boende var jättearg på styrelsen för att hon hade fått in en huggorm i köket. Att hon hade oklippt gräsmatta och öppen dörr hade inte med saken att göra. Det var föreningens ansvar att hålla området ormfritt. Får man gissa att hon hatade katter också?
Nu blandar du ihop vilda och tama djur igen. Det är redan avhandlat och avfärdat.S Sackaros skrev:
Sannolikt samma tant som gnäller över barn som spelar fotboll och att cyklarna inte står rätt parkerade i cykelstället...S Sackaros skrev:
I ett normalfall känns detta som ett överdrivet problem, väldigt många störs inte av att en granne har en katt. I vissa fall kan både cyklar, fotbollspel och katter vara ett stort problem. Varför lösa något som inte är ett problem för de flesta (och som ger en stor begränsning för alla med katt) med nya lagar och regler istället för att lösa de gånger som katter (eller nåt annat grannen gör) ställer till med verkliga problem. Jag förstår frustrationen om man har en granne som skiter i att lyssna på ens problem vad det en är, men jag tror som tidigare att samtal och dialog i de flesta fall löser problemen. Tyvärr finns några fall där grannen "är ett pucko" och i vissa fall är det tyvärr korrelerat med att grannen har 20 vilda katter, barn som skriker hela kvällarna, pangar fönsterrutor med sitt fotbollspel, skrotbilar som står på tomten och så vidare. Men tyvärr tror jag inte lagar och begränsningar för alla oss andra löser problemet med dessa grannar.
Inte heller tror jag "gnällspikarna" och kvarterets "Ove" någonsin blir nöjda vilka nya regler som än kommer till.
Visst är det ett i-landsproblem. Men kommunikation fungerar bara i väldigt små byar. Har man områden med flera tusen hushåll så är det ju omöjligt veta vems katten är.
Nu bor jag i en förort till den internationellt sett ganska lilla byn Stockholm och där funkar det utmärkt med katter. Tomter på i snitt runt 1500kvm uppskattar jag.A Alfons3301 skrev:
I villaområden är man sällan speciellt anonym och en kastrerad katt rör sig ofta bara i samma kvarter eller ofta bara på egen tomt och kanske de kringliggande husen, dvs en handfull grannar "påverkas". De bör man kunna ha en bra dialog med. Vi hälsar på de flesta på vår gata och har hyfsad koll vilka som har barn, katter och hundar. Ville vi ta reda på vem som ägde en viss katt (om vi inte redan visste det) så skulle det nog gå rätt lätt genom att fråga några stycken på gatan. Man behöver inte göra ett problem större än vad det är tänker jag...
I tex ett miljonprogramsområde med höghus tycker jag själv det är mkt olämpligt att ha en "utekatt", jag skulle önska att de flesta BRF och hyresvärdar förbjöd det även för kattens skull. I ett område med "radhus" av BRF typ kan det nog funka, men jag tycker ändå det kunde vara efter beslut från föreningen. Jag vet folk som har katter som är innekatter på vintern i stan men utekatter på sommaren.
Varför ska jag som ”drabbad” ta reda på vems katten är och inleda kommunikationen? Det är inte jag som ska lägga tid och kraft på detta. Det är kattägaren som istället ska ta reda på om katten stör.
