Lönt att byta från fjärrvärme till bergvärme?
Jag har ett tvåfamiljshus där 200kvm värms upp av fjärrvärme (och 48kvm med direktverkande el).
Förbrukningen landar på ca 40-41mwh/år à 648kr/mwh + 350kr/mån i anslutningsavgift.
Fjärrvärmecentralen är snart 30 år gammal och är lite ojämn vad gäller vattentemperatur till dusch och kranar. Vi har 18 radiatorer + två badrum med golvvärme.
Huset är från början på 50-talet utan någon tilläggsisolering, dock fönster bytta med u-värde på 1.3 (om jag minns rätt).
Vi planerar att sätta in solceller, som ger en effekt på 8-10 000kwh per år. Vår förbrukning är dock redan nu på 12 000 kwh/år. Min tanke först var att få mer solel än vi förbrukar för tillfället, för att driva en del av bergvärmen, men det ser inte ut att bli aktuellt utifrån effekter av solcellerna. En vän som har bergvärme i ett närliggande samhälle landade på elräkningar i vinter som matchade våra värmeräkningar.
Är det lönt att sätta in bergvärme, och vad kan man räkna med för totalkostnad för bytet(mellan tummen och pekfingret)? Vad kan man sedan räkna med för elförbrukning för bergvärmen?
Eller är det bättre att behålla fjärrvärmen och byta ut fjärrvärmecentralen till en ny central för 37 000kr. Blir uppvärmingen effektivare / billigare med en ny fjärrvärmeanläggning jämfört med vår bronsåldersvariant?
Förbrukningen landar på ca 40-41mwh/år à 648kr/mwh + 350kr/mån i anslutningsavgift.
Fjärrvärmecentralen är snart 30 år gammal och är lite ojämn vad gäller vattentemperatur till dusch och kranar. Vi har 18 radiatorer + två badrum med golvvärme.
Huset är från början på 50-talet utan någon tilläggsisolering, dock fönster bytta med u-värde på 1.3 (om jag minns rätt).
Vi planerar att sätta in solceller, som ger en effekt på 8-10 000kwh per år. Vår förbrukning är dock redan nu på 12 000 kwh/år. Min tanke först var att få mer solel än vi förbrukar för tillfället, för att driva en del av bergvärmen, men det ser inte ut att bli aktuellt utifrån effekter av solcellerna. En vän som har bergvärme i ett närliggande samhälle landade på elräkningar i vinter som matchade våra värmeräkningar.
Är det lönt att sätta in bergvärme, och vad kan man räkna med för totalkostnad för bytet(mellan tummen och pekfingret)? Vad kan man sedan räkna med för elförbrukning för bergvärmen?
Eller är det bättre att behålla fjärrvärmen och byta ut fjärrvärmecentralen till en ny central för 37 000kr. Blir uppvärmingen effektivare / billigare med en ny fjärrvärmeanläggning jämfört med vår bronsåldersvariant?
Redigerat:
Ja det är verkligen bra att tänka igenom saken och räkna noggrant om man funderar på att byta från fjärrvärme till bergvärme. Ser ut som ert fjärrvärmepris är skapligt bra. Förbrukningen blir densamma med ny fjärrvärmeväxlare. Har några grannar bergvärme så det är fin mark att borra i? Man kan titta i SGU brunnsarkiv, det är bara att zooma in området där man bor: https://apps.sgu.se/kartvisare/kartvisare-brunnar.html
Ser att dimensionerande vinterutetemperatur för Växjö är -15 °C. Vilken framledningstemperatur behövs då i värmesystemet för att hålla 20-21 °C inne?
Det är alltså två familjer som bor i huset nu? Man brukar räkna med att hushålls-el är 5000 kWh per familj.
Ser att dimensionerande vinterutetemperatur för Växjö är -15 °C. Vilken framledningstemperatur behövs då i värmesystemet för att hålla 20-21 °C inne?
Det är alltså två familjer som bor i huset nu? Man brukar räkna med att hushålls-el är 5000 kWh per familj.
Redigerat:
De två husen bortanför vårt på gatan har bergvärme borrat. Båda är flerfamiljshus. Jag kan inget om framledningstemperstur, men 60-70⁰ antar jag vid -10—15⁰. 12 000kwh är för vår lägenhet, allmänna ytor (hall/trapphus/källare/tvätt- & torkrum) samt den uthyrda vinden (som har direktverkande el som uppvärmning.) Våning 2 har eget elabonnemang och räknas inte in på de 12 000kwh. Vår förbrukning är för totalt 7 personer / 2 hushåll.J Josth skrev:
Som Josth skriver är det flera saker att tänka på, men innan det är utrett kan man göra ett räkneexempel.
Behålla fjärrvärme
Investering 37 000 kr
Driftkostnad 12 mån * 365 kr/mån + 40 MWh * 648 kr/MWh = 30 300 kr/år
Bergvärme
Antag investering 200 000 kr
Antag COP 3,5 ger årligt elbehov 11,5 MWh för drift av värmepumpen
Tillkommande elnätsabonnemang (från 16 A till 20 A) 125 kr/mån
Rörligt elnät 155 kr/MWh
Energiskatt 455 kr/MWh
Elhandel 631 kr/MWh
Ger årlig driftkostnad 15 750 kr
Dessa förutsättningar gör att det tar ca 11 år innan merinvesteringen för bergvärmen betalat sig.
Behålla fjärrvärme
Investering 37 000 kr
Driftkostnad 12 mån * 365 kr/mån + 40 MWh * 648 kr/MWh = 30 300 kr/år
Bergvärme
Antag investering 200 000 kr
Antag COP 3,5 ger årligt elbehov 11,5 MWh för drift av värmepumpen
Tillkommande elnätsabonnemang (från 16 A till 20 A) 125 kr/mån
Rörligt elnät 155 kr/MWh
Energiskatt 455 kr/MWh
Elhandel 631 kr/MWh
Ger årlig driftkostnad 15 750 kr
Dessa förutsättningar gör att det tar ca 11 år innan merinvesteringen för bergvärmen betalat sig.
Ok. Att jag frågar om framlednings-temperaturen beror på att värmepumpar arbetar med ganska låga temperaturer jämfört med vad man kan få från t.ex. en oljepanna, el-panna eller fjärrvärme. Helst max 55°C om värmepump men dagens modeller kan oftast klara 60 °C men verkningsgraden sjunker en del. Behöver man 70 °C måste värmepumpen gå som en ren elpanna och det påverkar energibesparingen och max eleffekt på mätarsäkringarna. Nu är det dock bara korta perioder det blir så kallt, men en stor elpatron kostar en del.
När jag försöker räkna på det blir resultatet ett genomsnittligt COP på 3 istället för 3,5 om man kan utnyttja bergvärmen till fullo. Alltså något längre återbetalningstid för bergvärmen jämfört med fjärrvärmen i Per L kalkyl.
Jag får det att återbetalningen för bergvärmen tar ca 14 år istället om man räknar på 70°C framledningstemperatur vid DVUT.
När jag försöker räkna på det blir resultatet ett genomsnittligt COP på 3 istället för 3,5 om man kan utnyttja bergvärmen till fullo. Alltså något längre återbetalningstid för bergvärmen jämfört med fjärrvärmen i Per L kalkyl.
Jag får det att återbetalningen för bergvärmen tar ca 14 år istället om man räknar på 70°C framledningstemperatur vid DVUT.
Redigerat:
Jag har ingen superbra källan utan såg Arga snickarn på tv säga att en bergvärmepump håller i cirka 15 år. Om detta är korrekt låter bergvärmen som en dålig investering. Betänk också att allt tyder på att elpriserna kommer gå upp.
Jag såg det också på TV men håller inte riktigt med. Drygt 20 år skulle jag säga men man får räkna med att det kan bli kompressorbyte efter 10-15 år enligt bl.a. Energimyndigheten. En ganska dyr servicekostnad. Servicekostnaden för fjärrvärmen blir lägre. Priset på fjärrvärmen kommer också att stiga en del, inte bara el-priset.
Om man lägger till ränta i det hela så blir återbetalningstiden ännu längre. Om fjärrvärme kostar 50kkr mot 200kkr i investering så får man ca 15kkr på 10 år och 25kkr på 15 år.
Om man skall göra något tycker jag att man hellre skulle koppla in ovanvåningen på radiatornätet samt att införa undermätning på vindsvåningen. Nu kan kan även vindsvåningen dela på kostnaden för fjärrvärmen samt att den som hyr inte behöver betala någon nätavgift. Detta tillsammans med en ny fjärrvärmecentral borde kunna ge en ok återbetalningstid.
Om man skall göra något tycker jag att man hellre skulle koppla in ovanvåningen på radiatornätet samt att införa undermätning på vindsvåningen. Nu kan kan även vindsvåningen dela på kostnaden för fjärrvärmen samt att den som hyr inte behöver betala någon nätavgift. Detta tillsammans med en ny fjärrvärmecentral borde kunna ge en ok återbetalningstid.
Ett alternativ är ju att byta några radiatorer mot större.J Josth skrev:
