Tallar är djävulens påfund. Dom är fula, skräpar ner och inbjuder skator till att bygga bo i dom. Hon borde vara glad att bli av med skräpet.
grannar är djävulens påfund..Hammarskallen skrev:
De inkräktar på det mesta, vill dricka kaffe, prata skit om andra mm..
träd är fina saker som ger energi, värme och binder co2..
För det första var det gemensamt egendom. Hade det varit en fastighet, hade den ena delägaren kunnat tvinga fram en försäljning. Är det då med det gemensamt ägda trädet att en delägare kan tvinga fram att den stor kvar trots stort obehag för den andra? Jag tycker att man kan försvara båda sidor ur ett moraliskt perspektiv.Maskintok skrev:
Sedan märker jag att du har samma fyrkantiga attityd som TS och svårighet att släppa det som du upplever som orättvisor. Kom ihåg att det är dit sätt att se på saker och försök att inte tvinga den på hela samhället.
Sedan har du flera gånger i tråden uppskattat värdet av trädet till några tusenlappar, och här håller jag med dig. Hur mycket ska TS mor ta strid för dessa tusenlappar anser du? Hur mycket kostar det henne, och hur mycket vinner hon på det?
Jag håller med dig helt och hållet. Det är fräckt att fälla någon annans träd, jag skulle också önska en genuin ursäkt och ersättning. Helst att det inte hänt alls. Tyvärr kommer det vara svårt att få, grannen tycker säkert att det blivit finare. Men du verkar ha koll på läget, bättre än en del som har svarat här.T Talisman skrev:
Förutom att man småmål ändå betalar sina egna advokatkostnader. Och får man 2500 i skadestånd, räcker det inte till många advokattimmarAlfredo skrev:
I just detta exempel är en bra nivå att bara kräva 23 650.
lägger ingen värdering alls i hur högt hon vill bekosta detta..harry73 skrev:
Det är attityden jag är emot..
som skogsägare och trädfällare.. Så här gör man inte oavsett..
Fast en av "tankarna" med småmål är att man ska kunna föra sin talan själv och slippa advokatkostnader, även om man naturligtvis är fri att anlita vem man vill.
Anser man sig behöva anlita advokat i ett småmål ska man nog fundera en gång till innan man börjar processa.
Det är inte bilden jag får av dina inlägg. Där låter det som att du tycker att TS mor ska sätta grannen på plats kosta vad det koster. Och det är ett dåligt råd.Maskintok skrev:
Man få ta hänsyns till mer än det ekonomiska här. Ålder hälsa ork. Fråga sig om det är värt att starta en process med allt vad det innebär eller bara säga till grannen att det är fel gjort och sedan gå vidare och njuta av det man har
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 17 000 inlägg
Jag tenderar också att vilja slåss mot orättvisan i det här, snarare än att blicka framåt. Men ett av skälen till det är att visa för grannen skillnaden på mitt och ditt och därmed framåt hålla sig till sitt. Så jag är lite kluven.
Jag tycker att det minsta grannen förtjänar är en fet utskällning och krav att ta bort stubben. Tramsar grannen då bara på om att hon bara ville göra det fint och har samma rätt till trädet som TS mor (en uppfattning jag iofs. inte delar) kan man bara avsluta med att hon förfulat med stubben och minsann får göra klart.
Egentligen tycker jag dock att intrånget är värre än skadan. TS har skrivit att man nu inte litar på grannen, och om hon kan tänkas göra räder längre in över gränsen nästa gång. Det är också värt att beakta för den som tycker att frågan bäst lämnas till handlingarna – vad gör man om det inte slutar här.
Så jag förordar en rejäl uppsträckning med hot om polisanmälan för nästa övertramp (inklusive det nu ”förlåtna” i så fall) samt krav på återställande. Minst.
Jag tycker att det minsta grannen förtjänar är en fet utskällning och krav att ta bort stubben. Tramsar grannen då bara på om att hon bara ville göra det fint och har samma rätt till trädet som TS mor (en uppfattning jag iofs. inte delar) kan man bara avsluta med att hon förfulat med stubben och minsann får göra klart.
Egentligen tycker jag dock att intrånget är värre än skadan. TS har skrivit att man nu inte litar på grannen, och om hon kan tänkas göra räder längre in över gränsen nästa gång. Det är också värt att beakta för den som tycker att frågan bäst lämnas till handlingarna – vad gör man om det inte slutar här.
Så jag förordar en rejäl uppsträckning med hot om polisanmälan för nästa övertramp (inklusive det nu ”förlåtna” i så fall) samt krav på återställande. Minst.
Efter att ha läst ett gäng trådar om inverkan på grannars tomter slås jag av hur illa ställt det är med rättssäkerheten. De flesta kommenterar mest "släpp det och gå vidare". Jag förstår anledningen till det: det blir dyrt och tidsödande att processa, det leder sällan till en vinst, ofta leder det till kostnader istället för intäkter, det blir skitjobbig stämning mellan grannar osv osv.
Men seriöst, ska vi verkligen bara finna oss i att vi är rättslösa när det kommer till åverkan på tomter? Ska vi finna oss i att bilen blir demolerad av grannen för att hen tyckte att den var ful, att garaget bränns upp för att det var i vägen för utsikten, att man blir sönderslagen för att man är för blek när man ligger i solstolen på våren? Någonstans måste väl ändå det finnas en möjlighet till rättvisa, annars slutar det snabbt i att man tar saker i egna händer och hämnas med eskalerande resultat.
Själv har jag, efter att ha läst trådarna, insett att det enda sättet att bli av med trakasserier är just att hämnas 10 ggr värre med ett tydligt budskap om att alla fortsatta övertramp kommer att behandlas likadant alternativt att bli bitter eller flytta. Det är verkligen inte ett samhälle jag vill bo i. För mig är det småbrotten som man ska vara snabbast att lösa, för det är de som är grunden till många av de grövre. Och då menar jag inte med hårdare straff eller högre böter, utan bara att de faktiskt tas hand om av den rättsstat som vi bor i. Annars kan man lika bra stryka dem ur lagboken om de ändå inte ämnas att redas ut.
Men seriöst, ska vi verkligen bara finna oss i att vi är rättslösa när det kommer till åverkan på tomter? Ska vi finna oss i att bilen blir demolerad av grannen för att hen tyckte att den var ful, att garaget bränns upp för att det var i vägen för utsikten, att man blir sönderslagen för att man är för blek när man ligger i solstolen på våren? Någonstans måste väl ändå det finnas en möjlighet till rättvisa, annars slutar det snabbt i att man tar saker i egna händer och hämnas med eskalerande resultat.
Själv har jag, efter att ha läst trådarna, insett att det enda sättet att bli av med trakasserier är just att hämnas 10 ggr värre med ett tydligt budskap om att alla fortsatta övertramp kommer att behandlas likadant alternativt att bli bitter eller flytta. Det är verkligen inte ett samhälle jag vill bo i. För mig är det småbrotten som man ska vara snabbast att lösa, för det är de som är grunden till många av de grövre. Och då menar jag inte med hårdare straff eller högre böter, utan bara att de faktiskt tas hand om av den rättsstat som vi bor i. Annars kan man lika bra stryka dem ur lagboken om de ändå inte ämnas att redas ut.
