69 453 läst · 552 svar
69k läst
552 svar
Ockerpriser på el
Och så ska jag passa på och citera ett långt inlägg (från ett helt annat forum från en man som heter Olle) som skrevs redan 2015 och öppnade ögonen för mig hur landet ligger, och hur otidsenligt och omöjligt det är att ta ut en del av täckningsbidraget på materialförsäljning.
"Jag börjar med att säga att jag förstår att många elfirmor är mer eller mindre beroende av materialförsäljning för att generera vinst. Jag påstår inte på något sätt att dessa företag drivs av ohederliga affärsmän. Det jag påstår är att de drivs med en affärsmodell som är påväg att bli förlegad och en branschorganisation (EIO) som vägrar se vad som är på väg att hända.
Jag har inte så mycket åsikter om hur affärsmodellen ser ut mot konsumenter utan jag har valt att koncentrera mig på Elinstallationsbolag som inriktar sig mot fastighets- och byggbolag. Dessa har nämligen möjligheten att spela ut Elinstallationsbolagen till deras nackdel genom att köpa materialet själva.
När vi pratar om överprissättning så måste vi ha en måttstock och jag har för ändamålet valt Elektroskandia för att jämföra deras snittpåslag med EIOs rekommendation. För ändamålet så beställde jag hem Elektroskandias årsredovisning för 2014 från Bolagsverket. Då denna är en offentlig handling bifogar jag den ifall någon vill ha lite kvällslektyr.
I deras årsredovisning (för koncernen) framgår en total försäljning för 2014 på 5 914 873 000,00 kr och totala kostnader för inköp av handelsvaror på 4 631 767 000,00 kr. Skillnaden mellan ingående lagervärde från 2013 och utgående lagervärde, alltså osålda varor under året, uppgår till c:a 13 miljoner och är i sammanhanget försumbart så jag väljer att inte räkna med dem. Man kan då lätt räkna ut att Elektroskandias snittpåslag är 21,46% eller 13,54% lägre än EIOs rekommenderade snittpåslag. Och då ingår ALLT som Elektroskandia har att erbjuda i form av tekniska säljare, transporter, lagerhållning, teknisk dokumentation och allehanda logistiklösningar.
Vad är det som ingår i Elinstallatörens 35%? Som dessutom läggs på utöver Elektroskandias påslag. Visst ingår det vissa garantiåtgärder men med så stort påslag så skulle dessa garantiåtgärder kunna utgöra nästan hela entreprenaden.
I de flesta kalkyler jag har sett så ligger materielkostnaden på c:a 55% - 65% av totalkostnaden det betyder att man skulle kunna sänka kostnaderna för elinstallationer med c:a 20% - 22% bara genom att sköta inköpen av material själva.
Är elinstallatörer branschens motsvarighet till Joakim von Anka? Nej så är det så klart inte. Vinstmarginalen på elinstallationsföretag ligger på runt 5% - 8%, inte mycket mer. Det finns något som drar ner vinstmarginalen och det är elinstallationsarbete som i många elinstallationsföretag är fruktansvärt olönsamt. Låter inte det lite skevt?
Jag tar ett nytt exempel från verkligheten. Salléns Elektriska från Uppsala, även deras årsredovisning (som alla andra aktiebolag) är offentlig handling på bolagsverket.
2014 har Salléns Elektriska en total försäljning på 501 007 000kr och köpte material för 237 865 000kr. Det som gör detta lite delikat att räkna på är att Salléns även har en butik (ganska stor sådan, 1000kvm vitvaruförsäljning) som har en omsättning på 90 329 000kr. Om vi antar att en marginal på 35% där med så vi kan utgå från ett inköpsvärde på 58 713 000kr... Även för Salléns är ingående varulager i princip lika med utgående varulager och således försumbart. Detta gör att man köper material till elinstallationsarbete för c:a 179 151 000 kr och säljer det vidare för 241 854 000kr. Med den totala omsättningen på elinstallationer på 410 678 000kr lämnar detta intäkter från faktiskt elinstallationsarbete på 168 823 000kr… Vilket nätt och jämt täcker lönekostnaderna på 167 811 000kr, räknar man in övriga kostnader på 29 289 000kr så går man back…. På elinstallationsarbete….
Salléns Elektriska tjänar inte en krona på sina elektriker. Att ha elektriker anställda är bara ett nödvändigt ont för att få sälja material. Och är inte det, ursäkta språket, jävligt skevt med tanke på att de är ett elinstallationsbolag?
Trenden som går i branschen är att bygg- och fastighetsbolag köper in material i större grad själva för att sänka sina egna kostnader. Armaturer, kabelstegar, fönsterbänkskanaler, kanalskenor, vägguttag och strömställare… Det som kostar mycket köper det själva och låter elinstallatörerna stå för klammer, plugg och skruv. Om trenden fortsätter och kommer börja gälla i allt högre utsträckning, hur tror ni det kommer påverka Salléns Elektriska och andra liknande företag? Den delen av verksamheten som man inte är konkurrenskraftig på men som bär all lönsamhet är hotad. Och det som gör mig både oroad och förvånad är att EIO låssas som att detta problem inte finns."
"Jag börjar med att säga att jag förstår att många elfirmor är mer eller mindre beroende av materialförsäljning för att generera vinst. Jag påstår inte på något sätt att dessa företag drivs av ohederliga affärsmän. Det jag påstår är att de drivs med en affärsmodell som är påväg att bli förlegad och en branschorganisation (EIO) som vägrar se vad som är på väg att hända.
Jag har inte så mycket åsikter om hur affärsmodellen ser ut mot konsumenter utan jag har valt att koncentrera mig på Elinstallationsbolag som inriktar sig mot fastighets- och byggbolag. Dessa har nämligen möjligheten att spela ut Elinstallationsbolagen till deras nackdel genom att köpa materialet själva.
När vi pratar om överprissättning så måste vi ha en måttstock och jag har för ändamålet valt Elektroskandia för att jämföra deras snittpåslag med EIOs rekommendation. För ändamålet så beställde jag hem Elektroskandias årsredovisning för 2014 från Bolagsverket. Då denna är en offentlig handling bifogar jag den ifall någon vill ha lite kvällslektyr.
I deras årsredovisning (för koncernen) framgår en total försäljning för 2014 på 5 914 873 000,00 kr och totala kostnader för inköp av handelsvaror på 4 631 767 000,00 kr. Skillnaden mellan ingående lagervärde från 2013 och utgående lagervärde, alltså osålda varor under året, uppgår till c:a 13 miljoner och är i sammanhanget försumbart så jag väljer att inte räkna med dem. Man kan då lätt räkna ut att Elektroskandias snittpåslag är 21,46% eller 13,54% lägre än EIOs rekommenderade snittpåslag. Och då ingår ALLT som Elektroskandia har att erbjuda i form av tekniska säljare, transporter, lagerhållning, teknisk dokumentation och allehanda logistiklösningar.
Vad är det som ingår i Elinstallatörens 35%? Som dessutom läggs på utöver Elektroskandias påslag. Visst ingår det vissa garantiåtgärder men med så stort påslag så skulle dessa garantiåtgärder kunna utgöra nästan hela entreprenaden.
I de flesta kalkyler jag har sett så ligger materielkostnaden på c:a 55% - 65% av totalkostnaden det betyder att man skulle kunna sänka kostnaderna för elinstallationer med c:a 20% - 22% bara genom att sköta inköpen av material själva.
Är elinstallatörer branschens motsvarighet till Joakim von Anka? Nej så är det så klart inte. Vinstmarginalen på elinstallationsföretag ligger på runt 5% - 8%, inte mycket mer. Det finns något som drar ner vinstmarginalen och det är elinstallationsarbete som i många elinstallationsföretag är fruktansvärt olönsamt. Låter inte det lite skevt?
Jag tar ett nytt exempel från verkligheten. Salléns Elektriska från Uppsala, även deras årsredovisning (som alla andra aktiebolag) är offentlig handling på bolagsverket.
2014 har Salléns Elektriska en total försäljning på 501 007 000kr och köpte material för 237 865 000kr. Det som gör detta lite delikat att räkna på är att Salléns även har en butik (ganska stor sådan, 1000kvm vitvaruförsäljning) som har en omsättning på 90 329 000kr. Om vi antar att en marginal på 35% där med så vi kan utgå från ett inköpsvärde på 58 713 000kr... Även för Salléns är ingående varulager i princip lika med utgående varulager och således försumbart. Detta gör att man köper material till elinstallationsarbete för c:a 179 151 000 kr och säljer det vidare för 241 854 000kr. Med den totala omsättningen på elinstallationer på 410 678 000kr lämnar detta intäkter från faktiskt elinstallationsarbete på 168 823 000kr… Vilket nätt och jämt täcker lönekostnaderna på 167 811 000kr, räknar man in övriga kostnader på 29 289 000kr så går man back…. På elinstallationsarbete….
Salléns Elektriska tjänar inte en krona på sina elektriker. Att ha elektriker anställda är bara ett nödvändigt ont för att få sälja material. Och är inte det, ursäkta språket, jävligt skevt med tanke på att de är ett elinstallationsbolag?
Trenden som går i branschen är att bygg- och fastighetsbolag köper in material i större grad själva för att sänka sina egna kostnader. Armaturer, kabelstegar, fönsterbänkskanaler, kanalskenor, vägguttag och strömställare… Det som kostar mycket köper det själva och låter elinstallatörerna stå för klammer, plugg och skruv. Om trenden fortsätter och kommer börja gälla i allt högre utsträckning, hur tror ni det kommer påverka Salléns Elektriska och andra liknande företag? Den delen av verksamheten som man inte är konkurrenskraftig på men som bär all lönsamhet är hotad. Och det som gör mig både oroad och förvånad är att EIO låssas som att detta problem inte finns."
Exakt så.U Uffe A skrev:Jag har inget emot att kunden handlar mtrl
Bara det är grejor av bra kvalitet
Tvärtom, då slipper jag ta något ansvar för felaktig mtrl och lämnar ingen garanti på detta, bara garanti på jobbet
Kan även installera mtrl av lågprisfabrikat som är mer svårarbetade eftersom jag bara jobbar på löpande räkning
En fördel är ju också att jag inte behöver ha en massa mtrl med i bilen
Det räckermed mina verktyg
Sen behöver jag inte få en massa kabel över som jag inte vet när jag kan få nytta av nästa gång
Det blir ju alltid ett antal meter över efter varje gång, vilket är pengar som jag ligger ute med
Åhh vad jag har grunnat på en affärsmodell där jag helt slutar handha materialet, utan bara åker omkring ,med mina verktyg, mina händer och min hjärna.
Men jag har inte luskat ut hur det ska fungera i praktiken ...
När du har berättat så här mycket måste du avslöja din Tim debitering. Det låter inte som jag skulle vara intresserad av aktier i just din firma måste jag säga. Men jag kanske ändrar mig mot förmodan när du avslöjar din Tim debitering.Mikael_L skrev:
Nu har du berättat lite om din affärsmodell, så jag kan bjuda tillbaka med lite info om min ...
Som jag redan skrivit så har jag insett att jag inte kan leva på materialförsäljning, då ska jag ju konkurrera med elbutik.se, Biltema, Jula, Bauhaus osv. Jag har inte en sportslig att få lönsamhet i den delen.
Så jag har valt att tjäna pengar där jag kan konkurrera, och just det att skruva upp ett vägguttag hos kunden, där slår jag elbutik.se med hästlängder, just där är de helt chanslösa mot mig. Så därför lägger jag min affärsidé där.
(Jag ska göra ett långt citat i ett kommande inlägg, där detta i princip återkommer.)
I praktiken så har jag bara en mindre el av min omsättning hos privatkunder, och de olika kundkategorierna behandlar jag olika.
De företagskunder jag har som själv är verksamma i denna bransch har ju exakt samma inköpsvillkor som mig, och ofta köper jag dessutom material direkt på deras eget konto, så slipper jag det i min bokföring. Men då jag själv står för materialet (eller lite av materialet) så fakturerar jag ungefär vad jag själv betalar, rundar av uppåt lite symboliskt. De vet ju redan allt, och de petar dessutom inte i detaljer på den nivån.
Andra företagskunder och bostadsrättsföreningar etc, brukar jag föra lite mer materialdialog med, ofta får de veta vad de dyra sakerna kommer att kosta, sen småmaterialet bryr de sig inte om.
Men privatkunderna då. Ja här är det speciellt. När jag har en ny kund så brukar jag helt proaktivt själv ta upp materialprisfrågan och berätta att jag handlar på grossister på orten och att elbutik har så pressade priser att jag själv nästan alltid betalar mer för grejerna, men då min verksamhet kräver att jag kan få tag på saker som inte finns på elbutik, samt att jag kan köpa sakerna samma dag över disk gör att jag kommer fortsätta använda mina grossister. Men så brukar jag säga att kunden får själv handla materialet om den vill, det spelar inte mig någon roll, och att mina priser är på ett ungefär 20% högre än elbutiks.
Detta slutar ibland med att kunden köper de dyrare sakerna som är lätta att mängda och få rätt själv, dvs strömbrytare, vägguttag etc. Sen står jag för kabel, wagos och sånt.
Och inte alltför sällan orkar inte kunden utan vil att jag sköter alla inköpen.
Genom att jag gör såhär så har jag tillvaratagits kundens intressen helt exemplariskt enligt konsumenttjänstlagen, och kan aldrig åka dit där.
Och då jag ändå inte tjänar något på materialet så gör det ju mig inget heller att kunden köper själv.
Vad har jag mer i min affärsmodell?
Tja, jag kör inte med några bilavgifter (så länge jag snurrar runt i tätorten, jag meddelar innan att det kommer bli avgift ifall det är något jobb långt ut. Även ROT-jobb blir det en bilavgift på, detta p-g-a skatteverkets regler).
Jag har ju inga bilavgifter mot företagskunderna (flera av dem skulle inte acceptera det) så jag ser liksom inte skillnaden mot andra kunder... Jag vill nog behandla alla ganska lika.
Jag delfakturerar sällan, ett par ggr har det hänt när det varit material för flera tiotusen kronor, men annars inte. Jag har haft en del jobb som blivit oerhört långrandiga, långsamma renoveringar i hus t.ex. där det till sist har kommit en faktura som gällt arbete och material i över ett halvårs tid. Jag har inga problem med likviditeten på det viset i alla fall.
Men det är bra att vara kommunikativ när det blir såhär. Dvs att ibland nämna hur mycket summorna börjar bli, så det inte blir någon jobbig chock i slutet. Men än så länge har det gått hur bra som helst, de flesta verkar vara hyggligt medvetna om hur landet ligger.
Jag fakturerar alltid på 30 dagars betalningstid, och har 6% ränta på försenad betalning (som jag en enda gång krävt och fått in, då hade det blivit flera månaders försening) Ja, det var ett företag också en gång som inte betalade i tid och först efter några påstötningar, sen sket de i räntan och påminnelseavgiften när de väl betalade, men jag lät det bero. Jag har nog tänkt försöka fortsätta ha en affärsrelation där, det är ju inte så att de har dåligt med pengar, utan det var nog något som gick snett i deras system.
Så sammanfattat, jag fakturerar och lever i princip tid, material är egentligen bara en belastning för mig. Jag kör inga andra konstiga avgifter alls. Förutom bil om det är en bit från stan, samt om det är ROT, men jag meddelar innan.
Men vad jag har börjat fundera på att ändra är ett par problem jag adresserat, det är det olönsamma i väldigt korta små uppdrag, med allt pappersjobb ikring så blir det knappt några pengar över från ett entimmes jobb, t.ex. Och så är det parkeringsavgifter.
Så jag grunnar på en modell med en första timme med högre timpenning eller något sådant. Och kanske en differentierad timpenning som kan vara knuten till Uppsala parkerings avgiftszoner - men vanlig låg timpenning ifall kunden ordnar en parkering åt mig.
Jag berättade om typ samma saker som larsson r meddelade, som svar på hans inlägg.
(fast jag var mer omständlig och ordrik ...
)
Vill du veta mer om mig, så kan du prova att berätta lite mer om din verksamhet och hoppas på att jag replikerar ...
(fast jag var mer omständlig och ordrik ...
Vill du veta mer om mig, så kan du prova att berätta lite mer om din verksamhet och hoppas på att jag replikerar ...
Ett aktiebolag behöver inte vara vinstdrivande.S Soltorp40 skrev:
3 kap. 3 § Om bolagets verksamhet helt eller delvis skall ha ett annat syfte än att ge vinst till fördelning mellan aktieägarna, skall detta anges i bolagsordningen.
Någonting om straffansvar för företaget (med vilket du antagligen menar styrelsen) för att ha underlåtit att vi varje tillfälle maximera vinsten hittar jag inte i aktiebolagslagen.
Nu blev jag intresserad av att veta din Tim debitering då jag några inlägg upp försökte förklara med lite påhittade siffror och uträkningar vad som händer ifall man plockar bort påslag på material som är en viktig inkomstkälla. Nu verkar du ha plockat bort just detta och tar dessutom inte betalt för bilen.Mikael_L skrev:
Så vad debiterar du per Timma.
Själv driver jag en byggfirma. Så vi har inte ens i närheten av marginalerna som tex, el, VVS och Vent har på materialet. Dessutom har vi lägre timdebiteringar. Men i gengäld har vi lägre löner.
Vi jobbar nästan enbart på fasta priser. Men löpande arbeten förekommer.
Allt som snurrar genom firman ska ha minst 8% påslag. Annars ska det absolut inte snurra genom firman.
Påslag UE 10%.
Servicebil ca 350 kr/dag. Eller 45 kr/ Tim.
Arbeten åt privatpersoner är en liten del och då alltid mot fasta priser. Mindre ÄTA arbeten kan gå på löpande. Mindre arbeten åt återkommande privatare kan gå på löpande.
Företaget skulle snabbt gå i konkurs om vi bara tjänade pengar på arbetad tid. Jag kan inte ens tänka ut hur mycket vi skulle behöva höja Tim debiteringen om vi skulle försöka få samma marginal som vi har idag och bara tjäna pengar på arbetad tid. Bara genom att plocka bort påslaget på UE skulle leda till en mindre katastrof för bolaget.
Det var därför jag blev nyfiken på vad du har för Tim debitering med din affärsmodell.
Men det är ju ditt arbete du säljer. Varför inte ta betalt för det. En bil som kostar 45kr/h när den står still är ingen kund imponerad över. Behöver ni mer betalt per timme är det bättre att säga det rakt ut. Inte gömma kostnaden på andra saker.
Fast problemet är väl att man måste få övriga aktörer i branschen med sig...D Daniel 109 skrev:
Eller måste och måste..., men det kanske blir dåligt att ha högre timpenning än de andra
Med det säger du i princip att du måste lura kunderna för att få jobb.
Jag vet inte exakt hur branscherna funkar med offerter och priser, men om bara modellen för prissättningen blir tydlig skulle jag som kund inte se någon nackdel om intäkten låg helt på ett högre timpris. Känns "ärligare" eftersom det är mer direkt kopplat till arbetet. Jag gillar det och hoppas det svänger ditåt. Hoppas du kan få till din materiallösa hjärn- och verktygsmodell!Mikael_L skrev:
S
SueCia
Elektroniktokig
· Dalarna
· 4 792 inlägg
SueCia
Elektroniktokig
- Dalarna
- 4 792 inlägg
Det här har diskuterats en miljon gånger och du känner ett behov av att upprepa det lite till?D Daniel 109 skrev:
Om alla konkurenter använder en prismodell som ger skenet av att vara billigare, varför skulle man då utsätta sig för risken att inte få jobb bara för att Daniel 109 inte ska känna sig lurad??
Det är inte lätt, men det är väl inte så lätt att hitta hantverkarens marginaler på material heller? Det man gör är ju att jämföra med alternativa leverantörer i båda fallen. Prisskillnaderna tror jag dock är mindre mellan ICA och Lidl än mellan en typisk elektriker och Biltema.Krille-72 skrev:
Varför sådana jämförelser inte alltid är relevanta har vi nog klart för oss vid det här laget. T.o.m. jag som har bara varit medlem på Byggahus i knappt tre år. Ni som har varit här i 10-15 år måste vara spränglärda i ämnet.
I garage hoppas jag, så att de håller länge.
Varför inte lägga allt på bil avgift och jobba gratis?
Det handlar alltså om att lura kunden lite lagom. Det är ju i alla fall trevligt att ni är öppna med det.
Edit: Du får väl skriva ”Jag har något högre arbetskostnad än många konkurrenter, men å andra sidan tänker jag inte lura dig med höga bil och materialkostnader” i offerten. Jag tror att många kunder skulle uppskatta det.
Det handlar alltså om att lura kunden lite lagom. Det är ju i alla fall trevligt att ni är öppna med det.
Edit: Du får väl skriva ”Jag har något högre arbetskostnad än många konkurrenter, men å andra sidan tänker jag inte lura dig med höga bil och materialkostnader” i offerten. Jag tror att många kunder skulle uppskatta det.
Inte kritik, utan av nyfikenhet: Har du eller någon kollega provat modellen "Vi tar lite mer betalt i timmen, men vi har inga (dolda) påslag på material eller andra avgifter. Slutkostnaden blir inte högre, och vi gör bara vinst på vårt arbete."? Vet vi att det är en icke gångbar affärsmodell?S SueCia skrev: