Det stämmer ju inte. Ägare till kraftverk kan inte bestämma några priser, allt tas hand om av marknaden. Med länkar till Finland, Baltikum och Tyskland finns ständig möjlighet till export. Blir det el över kan vi lagra upp den i vattenkraftverken.pacman42 skrev:
Alltså så många felaktigheter i dina påståenden så man häpnar. Och det i en tråd som inte är i närheten av att handla om det du svamlar om. Bara i det här inlägget får du ur dig 3-4 fel. Ett tips, håll dig till ämnet så minimerar du i alla fall antalet felaktiga påståenden.
Solenergin minskar efterfrågan på övrig el som elbolagen tillhandahåller. Det bör ju innebära att priset på deras el sjunker, med marknadsögon sett. Höjs priset i en sjunkande marknad sjunker den ännu mer, eller borde göra. Dessutom så bör ju det minskade "slitaget" i ledningarna minska underhållskostnaderna kraftigt, som ofta anges som skäl för deras höga nät och överföringsavgifter.
(Det är inte som med kåkar, som aldrig sjunker i storstadsområdena, oavsett efterfrågan. Men det har ju heller inte med marknad att göra. Ni som retar er på det sista här behöver inte bemöda er med att citera. Det räcker med tummen ner).
Spännande ... dubbelriktade transformatorer ...
Kan du förklara eller visa mig hur en icke dubbelriktad transformator ser ut och fungerar?
1) Antar att du har 16 A huvudsäkring, vilket är det lägsta man har i en villa. Med det kan du skicka ut 11 kW momentant. Med en anläggning i flera väderstreck kan du ha en anläggning betydligt större än så. Med rätt förutsättningar är det inga som helst problem att med 16 A huvudsäkring producera upp emot 18-20 000 kWh under ett år. Kom ihåg att ”intäkterna” man har för producerad el ska räknas samman för såld el OCH den egenförbrukade solelen du slipper köpa från elhandelsbolaget.
2) En uppsäkring är aldrig gratis. Dels kostar arbetet att säkra upp och dels gör man uppsäkringen för att det momentana effektbehovet är större än huvudsäkringen klarar. Det behovet betalar man extra för.
3) Tillämpar nätägaren effekttariff i stället för säkringstariff är det det högsta momentana effektbehovet i månaden som avgör vilket abonnemangspris man betalar. Med höga toppar någon enda gång per månad kan abonnemangskostnaden bli betydligt högre än vid säkringstariff.
Med ett batteri som kan kapa effekttoppar finns det mycket pengar att spara i abonnemangskostnader. Så gör vi och sparar många slantar per år.
Jag styr förbrukningen efter effekten istället. Laddning av bilen, bastu och värmepanna prioriteras ned.M MatteGbg skrev:
Jag har tyvärr inget bra läge, jag har en skog i söder och solen når inte över den förrän i maj. Jag har morgonsol och kvällssol i massor dock, men huset står i ostlig/västlig riktning så det reflekteras nog bort till stor del. Dvs, jag får hög effekt på sommaren men troligen relativt låg produktion utanför maj-augusti.
Edit: I Göteborg är det samma kostnad upp till 63A. Jag har kompisar som därför har väldigt stora säkringar (35A exempelvis. I Partille har man dock effekttaxa trots samma elbolag.
Har du taken i ostlig/västlig riktning har du ju optimala förutsättningar för produktion med massor av morgon-/kvällssol. Då är dessutom elspotpriset oftast som allra högst.
Under nov-feb producerar en anläggning endast 5% av totalen under året, så vill man nå hög avkastning och årsproduktion är det inte vintermånaderna man ska jaga.
Jag är inte helt säker på vad du menar. Jag tänker så här: All el som kan produceras förnybart är bra eftersom vi kan exportera överskottet. Förhoppningsvis innebär det att skitig el inte produceras någon annanstans.
Tyvärr är det inte så. Tidvis på sommaren så får man numera betalt för att ta emot el i Tyskland pga elöverskott. Om man skall följa vattendomarna i Sverige så måste en viss mängd vatten släppas igenom, dvs den elen procuceras så länge man får betalt för den. Så när elen är billig så får vi nu problemet att en del produktion går back även om man räknar bort de fasta kostnaderna och att det därför är bättre att stänga av den (exempelvis gäller detta för en del vindkraft och för kärnkraft). Detta i sin tur leder till att dessa energislag skall tjäna in sina kostnader på en kortare del av året och därmed så riskerar de att läggas ned för att man tjänar in för lite på dem på vintern (främst kärnkraft).H Hjalle61 skrev:
På detta sätt så har vi nu fått mindre koldioxidfri el istället för mer koldioxidfri el pga att vi installerade solpaneler. Den fria marknaden tar inte hänsyn till helheten och framförallt inte till co2-utsläppen. Vi ersätter alltså kärnkraft med låga co2-utsläpp med solkraft och värmekraft (den senare främst utomlands via mindre export och även viss import) som bägge har högre koldioxidutsläpp än vad kärnkraften har. Detta för att man ger bidrag till solpaneler. Hade inte annan produktion som är bättre ur co2-perspektiv konkurrerats ut så hade det varit en annan sak, men verkligheten är att solpanelerna gör att vi indirekt släpper ut mer co2.
Detta är inte så lätt att ta till sig, men det gör att jag är väldigt ambivalent i frågan. Skall man eller skall man inte? I mitt fall är det fortfarande inte då jag inte får ihop ekonomin med mina förutsättningar. Men om man nu vill vara miljövänlig så är det inte nödvändigtvis så att solpaneler är rätt, men subventionerna och skatterna driver ju mig åt det hållet ändå. Det bästa för miljön hade varit om man hade kunnat få ekonomi i att gräva ned några tiotal kubikmeter värmelagring på tomten istället och värma denna med solfångare. Då hade man kunnat lagra energi till vintern. Det borde gå få ekonomi i det, men nu går det inte på min tomt ändå då jag har berg.
En fråga: Jag är lite intresserad av solpaneler. Hur realistiska är de beräkningar som installatören gjort avseende hur mycket du kan producera? Jag har en kåk som ligger i vsv läge och har fått ett förslag som beräknas ge ca 5700kwh/år. Ligger på en årsförbrukning på knappt 6000 kwh/år. Om man får 75-80% av deras antagande så är det bra tycker jag.M MatteGbg skrev:
Man skulle kapa bra mycket av det som man stoppar i gapet på elbolagen.
