Sprutisolering - luftspalt?
Hej,
Har börjat riva innertaket nu med syfte att öppna upp till nock.
Idag är vinden isolerad med lösull, men vår plan är att istället isolera med s.k. sprutisolering uppe vid nock istället.
Tanken är att lägga 150-200 mm sprutisolering och sedan bygga nytt innertak med frilagda takstolar, som vi kommer klä in.
Frågan är vad vi gör med befintliga luftspaltar?
Enligt sprutisolerings-företagen ska man täppa igen dessa, så det blir helt tätt mot taket.
De sprutar då direkt mot masonitskivorna på bild nedan (gammal isolering tas bort helt) och täpper igen allt.
Ingen ventilering alltså.
Vad säger forumet om detta?
Har tidigare lärt mig att man borde ha ventilerat för att förebygga mögel, så detta känns fel - men företagen verkar säkra på sin sak och jag tänker att det kanske är så man gör med sprutisolering.
Lite bilder på befintligt tak/vind och även hur vi vill göra nedan.
Har börjat riva innertaket nu med syfte att öppna upp till nock.
Idag är vinden isolerad med lösull, men vår plan är att istället isolera med s.k. sprutisolering uppe vid nock istället.
Tanken är att lägga 150-200 mm sprutisolering och sedan bygga nytt innertak med frilagda takstolar, som vi kommer klä in.
Frågan är vad vi gör med befintliga luftspaltar?
Enligt sprutisolerings-företagen ska man täppa igen dessa, så det blir helt tätt mot taket.
De sprutar då direkt mot masonitskivorna på bild nedan (gammal isolering tas bort helt) och täpper igen allt.
Ingen ventilering alltså.
Vad säger forumet om detta?
Har tidigare lärt mig att man borde ha ventilerat för att förebygga mögel, så detta känns fel - men företagen verkar säkra på sin sak och jag tänker att det kanske är så man gör med sprutisolering.
Lite bilder på befintligt tak/vind och även hur vi vill göra nedan.
Uppgift 1
I denna uppgift ska du beskriva vilka val av isoleringsmaterial du gör för att isolera ett vindsbjälklag så energieffektivt som möjligt.
Takstolens underarm är 45x200 mm med cc-måttet 1 200 mm.
Det ska vara sammanlagt 500 mm isolering i bjälklaget enligt följande:
1 lager mineralullsmatta 100 mm på rulle
2 lager mineralullsfilt 100 mm på rulle
2 lager mineralullsskivor 100 mm i paket
Du ska nu redogöra för hur du placerar de olika mineralullslagren nerifrån och upp, så att det blir så energieffektivt som möjligt på vindsbjälklaget.
Vindsbjälklag
Uppgift 2
I litteraturen beskrivs fenomenet köldbrygga. Visa ett snitt av en ytterväggskonstruktion med minimala köldbryggor.
Tips! Hur beräknas energieffektivitet? se Lambda.pdf
I denna uppgift ska du beskriva vilka val av isoleringsmaterial du gör för att isolera ett vindsbjälklag så energieffektivt som möjligt.
Takstolens underarm är 45x200 mm med cc-måttet 1 200 mm.
Det ska vara sammanlagt 500 mm isolering i bjälklaget enligt följande:
1 lager mineralullsmatta 100 mm på rulle
2 lager mineralullsfilt 100 mm på rulle
2 lager mineralullsskivor 100 mm i paket
Du ska nu redogöra för hur du placerar de olika mineralullslagren nerifrån och upp, så att det blir så energieffektivt som möjligt på vindsbjälklaget.
Vindsbjälklag
Uppgift 2
I litteraturen beskrivs fenomenet köldbrygga. Visa ett snitt av en ytterväggskonstruktion med minimala köldbryggor.
Tips! Hur beräknas energieffektivitet? se Lambda.pdf
A Ahmed123 skrev:
Ahmed, du får nog ge lite mer bakgrund. Är det en skoluppgift du behöver hjälp med, eller ska du bygga ett hus?
Utöver frågan om syfte undrar jag vad vi ska svara på. Vi ska tydligen beskriva val av isoleringsmaterial, men sen det står att mineralull i tre olika former och 5 lager ska användas. Så vad ska vi ange? Fabrikat...?
Och, du kanske ska skapa en egen tråd för detta. Eller, det har du ju redan gjort fast den försvann rätt fort. Varför försvann den?
Polyuretan isolering finns både med öppna och slutna celler, kommer ihåg något program med Timell där företaget som sprayade hävdade att det var slutna celler, men det var tveksamt att det var det dom använde av någon aneldning.
Jag har själv sprayat med slutna celler och valde bort luftspalten tillfälligt, när taket ska göras om kommer det att byggas med luftspalt för säkerhets skull.
Teoretiskt ska det fiunka då man inte har någon fuktvandring, men praktiskt kommer det finnas bryggor av trä som kommer transportera fukt, men mängden blir väldigt liten vilket inte borde vara något problem.
Finns det plats är vanlig isolering nog ett bättre alterantiv i 99% av fallen.
Jag valde att skumma dels på grund av platsbrist men även för att kondensiolera hela tilluften då jag kör kyla i tilluften.
Jag köpte en egen skummaskin, eftersom allt gjordes stegvis blir det för dyrt att ha en firma åka fram och tillbaka.
Jag har själv sprayat med slutna celler och valde bort luftspalten tillfälligt, när taket ska göras om kommer det att byggas med luftspalt för säkerhets skull.
Teoretiskt ska det fiunka då man inte har någon fuktvandring, men praktiskt kommer det finnas bryggor av trä som kommer transportera fukt, men mängden blir väldigt liten vilket inte borde vara något problem.
Finns det plats är vanlig isolering nog ett bättre alterantiv i 99% av fallen.
Jag valde att skumma dels på grund av platsbrist men även för att kondensiolera hela tilluften då jag kör kyla i tilluften.
Jag köpte en egen skummaskin, eftersom allt gjordes stegvis blir det för dyrt att ha en firma åka fram och tillbaka.
Pratade med någon konstruktör som nämnde stor risk för att man knäcker den täta anslutningen mellan skum och takbjälke bara av träts normala rörelser om man lägger skummet i nivå med dom. Skummar man ett tjockare skikt så känns det väl mycket säkrare ur den aspekten och man slipper även fuktvandring i trät från insidan?
Lägger man för tjocka skikt bygger man in dragspänningar som gör att skummet kan spricka, men lägger man lagom tjockt i varje lager är det inga problem med rörelse i träkonstruktionen, skummet är faktiskt ganska flexibelt, nu har jag inga praktiska erfarenheter längre än 4 år men så länge man inte utsätter skummer för UV ska det vara ganska stabilt.P Pettttter skrev:
Vidhäftningen är är också väldigt bra mot typ "alla" material.
Förstår inte riktigt vad du menar med med "skummet i nivå med dom", är det fläkning mellan skum och trä som kontruktören är orolig över?
Ja det han pratade om var alltså skarven mellan skum och bjälken. Är skummet lika tjockt som bjälken, vilket man väl ofta lägger??, så blir det öppet rakt igenom om det släpper. Men som du säger så beror allt på hur flexibelt skummet faktiskt är och hur mycket just ett specifikt hus rör sig i dom riktningarna. Som med precis allt inom bygg så får man ju 10000 olika åsikter som framförs som ren fakta så jag har absolut ingen aning, bara återger han ord.Gimp skrev:
Täcker man skarven med mer skum så kanske man inte får en spricka rakt igenom hela var min egen tanke men som du säger kanske man ökar generella risken för sprickor.
Vidhäftningen mot trä är oftast starkare än skummet självt, misstänker att det har med tätheten att göra, skummet sväller upp mindre när du har en yta som kyler.P Pettttter skrev:
Så att lägga ett förstärkande skikt tror jag är onödigt, däremot om man kan lägga så att skummet blir mer obrutet minskar fuktvandringen.
OBS man ska tänka sig för noga innan man skummar in båda sidor av ett organsiskt material.
Tjockleken man lägger finns det många åsikter om, specen på mitt skum är 0,024W/mK, vilket många som säljer skumsprutning hävdar är långt mer än dubbelt så bra som 0,037W/mK för glasull, man hör också kommentarer som att 10-12cm skum motsvarar 450mm konventionell isolering, där kan man debatera fram och tillbaka att skummet fyller ut bättre och har mindre konvektion, men jag har inte sett några oberoende tester så jag valde att skumma 190-200mm i snedtak och upp mot 300mm i nock för att fylla hela utrymmet, om det är för mycket eller för lite har jag svårt att bedöma, varmt har jag på vintern i alla fall....
