Asfaltering övertagande vägförening
Hej,
Jag har en fråga om asfalt.
Vi håller på att bygga hus i ett exploateringsområde. Vägen ska tas över av en vägförening som vår fastighet kommer vara en del av. Byggherren har ansvar för infrastruktur såsom asfaltering, gatubelysnings osv.
Från början var det tänkt att det skulle "grundasfalteras" och sedan "slutasfalteras" efter att alla husen är resta.
Men det senaste budet är att byggherren hävdar att asfalten är färdigprojekterad och ska endast repareras när byggtiden är slut.
Det som ligger nu är AGF 16 med en tjocklek på 50 mm på en lokalgata där måttlig biltrafik kommer förekomma. Det är det enda lagret.
Kan man då säga att asfalteringen är fackmannamässigt utfört?
Jag är lekman inom asfaltering och vet inte vart jag ska vända mig så därför testar jag här.
Jag testar att lägga det i Grund & Markarbeten.
Jag har en fråga om asfalt.
Vi håller på att bygga hus i ett exploateringsområde. Vägen ska tas över av en vägförening som vår fastighet kommer vara en del av. Byggherren har ansvar för infrastruktur såsom asfaltering, gatubelysnings osv.
Från början var det tänkt att det skulle "grundasfalteras" och sedan "slutasfalteras" efter att alla husen är resta.
Men det senaste budet är att byggherren hävdar att asfalten är färdigprojekterad och ska endast repareras när byggtiden är slut.
Det som ligger nu är AGF 16 med en tjocklek på 50 mm på en lokalgata där måttlig biltrafik kommer förekomma. Det är det enda lagret.
Kan man då säga att asfalteringen är fackmannamässigt utfört?
Jag är lekman inom asfaltering och vet inte vart jag ska vända mig så därför testar jag här.
Jag testar att lägga det i Grund & Markarbeten.
Jag är ingen expert, men i området bredvid oss har de 50 mm asfalt på sin gemensamma väg. De är 10 fastigheter som har ca 70 meter väg att dela på. Från början skulle det vara ett tjockare lager, men när det stod klar att sopbilen inte skulle kunna vända inne på vägen och att de då skulle få gemensamma soptunnor vid infarten till området ändrades det till 50 mm. Som jag förstått det var det inte tyngden från lastbilen som var problemet. Utan att den skulle stå still och vrida på hjulen och då kunde slita sönder asfalten om den var för tunn.
Vi har 50 mm på vår ganska långa uppfartsväg, ca 40 meter. Den har hållit bra för två bilar i 10 år med ganska frekventa besök av tunga lastbilar och entreprenadmaskiner.
Vi har 50 mm på vår ganska långa uppfartsväg, ca 40 meter. Den har hållit bra för två bilar i 10 år med ganska frekventa besök av tunga lastbilar och entreprenadmaskiner.
Om befintlig asfaltering är fackmannamässigt utförd kan ju ingen här inne svara på. Men om underarbetet och asfalteringen är rätt utfört och asfalten har stöd ute i kanterna så kommer det troligtvis hålla utmärkt. Med stöd ute i kanterna menar jag tex. kantsten, grus eller bara väl tilltagen bredd på själva asfalteringen.
Det är viktigt att veta om det kommer på ytterligare lager med asfalt innan man anlägger plattgångar, garageuppfarter och dylikt som skall ansluta mot asfalten, så man inte hamnar med dessa för lågt.
Det är viktigt att veta om det kommer på ytterligare lager med asfalt innan man anlägger plattgångar, garageuppfarter och dylikt som skall ansluta mot asfalten, så man inte hamnar med dessa för lågt.
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 869 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 869 inlägg
Man kan ju också fundera på vem som äger frågan rent juridiskt. Vi är i en liknande situation med exploatering med detaljplan (och därmed lokalgator) under enskilt huvudmannaskap. Exploatören är också markägare.
Vad jag har förstått så är det i princip endast exploateringsavtalet mellan kommunen och exploatören som reglerar vad som kommer att anläggas. Själva detaljplanen är förvisso en plan som sätter gränser för vad som kan genomföras men med enskilt huvudmannaskap blir den ofta en meny eller ett smörgåsbord som exploatören kan välja från. Kanske föreskriver planen asfalt på ett visst sätt men sen väljer exploatören att genomföra det på ett annat sätt. Markägarens frihet är stor här.
Sen finns det ju avtal som upprättas i samband med frånsålda tomter men ofta finns inga bindande avtal där gällande vad exploatören ska genomföra på den allmänna platsmarken. Man kan ju heller inte villkora fastighetsköp så att de annulleras efter en viss tid efter tillträdet om exploatören inte gjort vad denne uppgav sig planera.
Finns det redan ett anläggningsbeslut om att en gemensamhetsanläggning ska genomföras inom en viss tid så ligger ju det ansvaret på delägarkollektivet, inte på exploatören. Sen får delägarkollektivet försöka upprätta civilrättsliga avtal med exploatören om byggnationen. Är det där ni är juridiskt och exploatören har förbundit sig att utföra fackmannamässig anläggning av vägarna?
Vad jag har förstått så är det i princip endast exploateringsavtalet mellan kommunen och exploatören som reglerar vad som kommer att anläggas. Själva detaljplanen är förvisso en plan som sätter gränser för vad som kan genomföras men med enskilt huvudmannaskap blir den ofta en meny eller ett smörgåsbord som exploatören kan välja från. Kanske föreskriver planen asfalt på ett visst sätt men sen väljer exploatören att genomföra det på ett annat sätt. Markägarens frihet är stor här.
Sen finns det ju avtal som upprättas i samband med frånsålda tomter men ofta finns inga bindande avtal där gällande vad exploatören ska genomföra på den allmänna platsmarken. Man kan ju heller inte villkora fastighetsköp så att de annulleras efter en viss tid efter tillträdet om exploatören inte gjort vad denne uppgav sig planera.
Finns det redan ett anläggningsbeslut om att en gemensamhetsanläggning ska genomföras inom en viss tid så ligger ju det ansvaret på delägarkollektivet, inte på exploatören. Sen får delägarkollektivet försöka upprätta civilrättsliga avtal med exploatören om byggnationen. Är det där ni är juridiskt och exploatören har förbundit sig att utföra fackmannamässig anläggning av vägarna?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 869 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 869 inlägg
Just det ja, Trafikverket har en väldigt konkret och detaljerad handbok om hur enskilda vägar bör utföras. Jag antar att fackmässighet borde sammanfalla med denna handboks beskrivningar. (Kanske är jag ute och cyklar där och branschen har helt egna standarder.)
Ta en titt på Tabell 4-3, sid. 17, som skiljer på enlagers- och tvålagersbeläggning och när det ena eller andra behövs.
Här:
https://trafikverket.ineko.se/se/handbok-projektering-och-byggande-av-enskilda-vägar
Ta en titt på Tabell 4-3, sid. 17, som skiljer på enlagers- och tvålagersbeläggning och när det ena eller andra behövs.
Här:
https://trafikverket.ineko.se/se/handbok-projektering-och-byggande-av-enskilda-vägar
Hej och tack för svar. Då finns det kanske hopp om att det kommer hålla bra ändå. Dock kommer vi ha sopbil som kommer köra in på vår gata eftersom husen kommer ha enskilda soptunnor. Det som jag är rädd för är att vägen kommer gå nått år efter övertagande och kommer då behövas repareras av oss i vägföreningen. Man vill ju såklart ha en så bra och underhållsfri väg som möjligt.Bart skrev:
Nä det är såklart santT T.Gustafsson skrev:
Lite felformulerat kanske. Arbetet som utfört hittills ser bra ut enligt mitt lekmannaöga. Problemet är att det inte kommer vara något stöd mot kanterna. Som det är projekterat nu så slutar asfalten 1.5 meter från tomtgränserna. I utrymmet mellan väg och tomtgräns kommer det planteras gräs.Det var höjden på asfalten som startade den här diskussionen med byggherren. Vi tog in offerter på garageuppfart och fyllnadsmaterial och då antog vi att asfalten skulle höjas iom ett slitlager men sen kom det fram asfalten är färdigprojekterad och kommer endast att repareras när alla husen är resta.
Det som du beskriver är fackmässigt, men det betyder inte att det är färdigt.R Rovers5 skrev:
AGF16 betyder att ni har en AG16 med förhöjd bindemedelshalt (extra mycket bitumen). Det ska man ha (extra bindemedel) om AG:n ska fungera som slitlager under minst en vinter.
Så att det ligger AG nu under byggtiden är absolut fackmässigt. Sedan ska det kanske inte ligga så i 40 år, som är medellivslängden för asfalt på en villagata utan tung trafik. Så av den anledning behöver ni ett slitlager, tex 30 mm ABT11 eller kanske 20-25mm ABT8.
Jag misstänker att vägen höjdmässigt också behöver ett slitlager för att få bra anslutning till utfarter mm.
Risken finns att folk nu anlägger sina utfarter och planerar den utifrån befintliga höjder på dagens asfaltnivå.
När ni senare lägger ett slitlager, ligger dessa utfarter några cm för lågt och samlas det vatten där.
För att ni ska få en uppskattning för kostnaderna för slitlagret, tror jag att det landar runt 70-100 kr/kvm. Då vet ni om vilka summor det handlar. Ni kanske kan förhandla fram en ekonomiskt ersättning av entreprenören?
Och ifall ni behöver göra asfalteringen, kan det vara bra att kolla med kommunen om de kan hjälpa er genom att låta deras entreprenör lägga asfalten varefter kommunen fakturerar er.
AGF står för AG Förhöjd, dvs den har högre bitumenhalt än vanlig AG. AG är det understa lagret i en tvålagers asfalt så den håller lägre kvalitet än översta lagret. En AG går att köra på några år men skall sedan toppas.R Rovers5 skrev:
En AGF blir ofta så bra att den håller väldigt bra så många skiter ofta i att toppa den efter några år. Men då är det ju för att de själva betalar... Ni skall ju ta över vägen och sedan sköta underhåll själva så jag hade absolut krävt att den skulle toppas innan ni tar över.
Kolla i trafikverkets TDOK som styr hur beläggningar skall utföras. Det är ofta hårdare krav än man tex i en vägförening egentligen behöver men vill ju ha en så bra beläggning som början betald av entreprenören.
Hej
En AGF 16 är ett bärlager (AG) med förhöjt bindemedel (F) +0,2%. Man lägger en AGF istället för en AG för att det är tänkt att trafikeras en tid innan man lägger ett slitlager av asfalt ( ABT, ABS eller dylikt). Det är ej tänkt att man ska trafikera en AGF för alltid. Fel kornkurva och bindemedelshalt för att klara av långvarig trafikering
En AGF 16 är ett bärlager (AG) med förhöjt bindemedel (F) +0,2%. Man lägger en AGF istället för en AG för att det är tänkt att trafikeras en tid innan man lägger ett slitlager av asfalt ( ABT, ABS eller dylikt). Det är ej tänkt att man ska trafikera en AGF för alltid. Fel kornkurva och bindemedelshalt för att klara av långvarig trafikering
Vi är i ungefär samma situation. Dock med en skillnad att markägaren inte har exploateringsavtal gentemot kommunen. En gemensamhetsanläggning har tagits fram men inget överlämnande har diskuterats än, första inflyttningen sker i juni och sen sista kanske nån gång under senhösten/vinter.
Det står i köpekontrakten av fastigheten för oss, och de andra köparna, att markägaren ska stå för anläggning av erforderlig infrastruktur så som asfaltering, gatubelysning osv och det har han ju börjat med men jag vill se till att han även bekostar och avslutar det på ett bra sätt.
M Mangan13 skrev:
Tack för bra info. Jag hittade https://www.trafikverket.se/content...c8aa4082c98/kapitel_f_bitumenbundna_lager.pdf överst på sida 26. Det är väl något jag borde kunna använda för att motivera mot markägaren?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 869 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 869 inlägg
Kolla det där noga!R Rovers5 skrev:
Att det står i köpeavtalet att exploatören anlägger vissa gemensamhetsytor får nog ofta i praktiken ses som en ren förklaring av en vilja snarare är ett avtal med någon tyngd.
Jag har några grannar som köpte nyavstyckade fastigheter som redan var del av en nybildad gemensamhetsanläggning för avlopp (rör, pumpar, brunnar o s v). De flesta har så här efter ett par år inte förstått att det är deras gemensamhetsanläggning redan och inte exploatörens. Vissa väntar fortfarande på ett överlämnande och förstår inte riktigt att delägarskapet uppstod dagen när de tillträdde fastigheten och att ansvaret helt är deras. Vad gäller vägen är det ändå knepigare för exploatören hade byggt en väg innan tomtförsäljningen men gemensamhetsanläggning var inte bildad. Inte heller var den byggt enligt exploateringsavtalet så han hoppade helt enkelt över kommunens iblandning. Så nu kör tomtägarna utan rättighet på exploatörens väg och får hoppas på snöröjning och liknande. Exploatören försöker i sin dumpa av sin väg på oss i samhällets äldre gemensamhetsanläggning för väg via en förrättning. Vi är måttligt roade att ta över nåt halvdant men i slutändan lär vi få göra det vare sig vi vill det eller inte och de stackars nya småhusägarna behöver ju en väg. Ingen kan tvinga exploatören att bygga någonting...
Nej, jag tycker inte att du ska använda det dokumentet. För det första är det utgången. Nyare råd och krav hittar du i nedanstående dokument:R Rovers5 skrev:
- https://trafikverket.ineko.se/se/trvk-väg
- https://trafikverket.ineko.se/se/trvr-väg
- https://trafikverket.ineko.se/se/trvkb-10-bitumenbundna-lager
Men det finns en annan anledning att jag tycker att man i första hand inte ska använda dessa dokument.
AMA definierar 3 nivåer för kra på överbyggnad, A-ytor, B-ytor och C-ytor
A används för det statliga vägnätet, B för det övriga vägnätet och C för övriga icke trafikerade ytor (gångbanor, lekplatser mm)
Trafikverkets dokument beskriver då (bland annat) extra krav som gäller för det statliga vägnätet och för A-ytor hänvisar AMA också till dessa dokument. Er väg är en B-yta och då finns alla krav beskrivna i själva AMA texten.
Så i AMA står vilka krav själva materialet och vägytan ska uppfylla (recept, jämnhet, packsning, mm), men det är inte där dit problem ligger, för än så länge har vi ingen anledning att tro att vägen inte uppfyller kraven i AMA.
Det du kan göra är att ta ledning av din kommuns tekniska handbok (Malmös tekniska handbok hittar man t ex här www.projektering.nu ), och då väljer ni uppbyggnaden för en villagata i er kommun som vad man ska se som fackmässigt.
Har kommunen ingen teknisk handbok, kan man ju också hänvisa till Malmös eller en annan lämplig kommun, men då lägger ni ribban på rätt nivå.
Asfalttjockleken ni har nu kommer i alla fall utan problem att vara tillräckligt för vägen, så det enda problem ni har är att vägen fortfarande behöver färdigställas med ett slitlager. Tjockleken för slitlager eller slitlagertyp spelar ingen egentlig konstruktiv roll i ert fall.
Med det sagt är Trafikverkets dokument rätt så bra i alla fall och en bra stöd för er. Då skulle jag fokusera på följande 2 sidor (dokument och sidnummer finns med i bilden)
