Husägare
· Småländska höglandet
· 3 462 inlägg
Men...är det verkligen samma familj som gör allt det där, eller lägger du ihop hela bekantskapskretsen och jämför er familj med alla dem sammanlagt?L Husjakt2021 skrev:
Visst, en familj har säkert hus för 4 mille, en har 2 bilar, en åker till Thailand varje år, en åker till fjällen så fort det blir kallt, en har sommarstuga - men det är inte samma familj som gör och hinner och har råd med allt det där samtidigt, va?
Jag tror ni missar långsiktiheten. De flesta med normal ekonomi som köper en fastighet får nog lite ansträngd ekonomi några år, pga av oförutsedda utgifter och ofta en för liten buffert. Men på längre sikt har vi den fina inflationen och klassklyftor som ökar. Dvs hus blir dyrare och dyrare, löner ökar, men lånet är detsamma, Tom med mindre pga av amortering. Om ni dessutom underhåller och renoverar ökas värdet relativt sett ytterliggare. Det är så ni skapar en riktigt bra tillvaro och ekonomi, inte imorgon men om kanske tio år då 3.5msek sannolikt kommer anses vara väldigt billigt för ett liknande hus.
Det där med att "all" köper fyrhjulingar, åker på semester etc, ja, det är kanske för att de har haft hus ett tag och har idag en väldigt bra ekonomi.
Det där med att "all" köper fyrhjulingar, åker på semester etc, ja, det är kanske för att de har haft hus ett tag och har idag en väldigt bra ekonomi.
R
Rörmokaren84
Bannad
· Mellan Sverige
· 137 inlägg
Rörmokaren84
Bannad
- Mellan Sverige
- 137 inlägg
Jag tror ni bör se över era övriga utgifter.L Husjakt2021 skrev:
Vi får ut 60000 på 2 löner. Bor i hus för 4 milj. Lån på hälften. Inga andra skulder. 3 bilar.
Räkningar varje månad på 15 med amorteringar o ränta, sen mat 5-8000 Med 2 småbarn.
Med dagens ränta borde alla kunna köpa hus o leva bra om man har en hygglig insats vid köp.
Röker snusar ni? De snor flera tusen varje månad
Hur alla har råd med sina hus är eller har varit ett stort frågetecken för oss också när vi köpte villa för 2 år sedan.L Husjakt2021 skrev:
Nu tänker jag inte på mina föräldrar eller de som köpte för 10 år sedan som fick köpa bostäder till "rimliga pengar". Jag tänker främst på "vanligt" folk i min och min sambos ålder (25-35) där jag bara inte vet var de får alla pengar ifrån.
Precis som hos dig upplever vi att huspriserna sticker långt över utgångspris. 600-800 över utgångspris är inte ovanligt, eller snarare att en hyfsat fräsch villa landar på 3,5 miljoner +/- ett par hundra tusen.
För någon som är 30 år med ett vanligt 8-17-jobb tycker jag detta är mycket pengar.
Jag försöker tänka på er situation och jämför med vår egna.
Jag (31år )har en inkomst på strax över 35,000kr/mån och min sambo (28år) 32,000
Vi köpte ett hus för 2,6 miljoner (byggt -71 och var beboligt, men i behov av nytt kök, badrum, tak och allmän uppfräschning/modernisering). Vi har inga barn.
Kontantinsatsen, 85% (inkl. pantbrev och lagfart) blev 480,000kr.
Allmän fråga: Var får alla som köper sin första bostad dessa pengar ifrån? Dum som jag var köpte jag aldrig en lägenhet för 10 år sedan utan har bott i hyresrätt. Har inte heller några ärvda pengar eller rika föräldrar. Hade vid husköpet ca 150-200 tusen på sparkonto/aktier.
(Vi fick låna kontantinsatsen av svärföräldrarna som utökade deras huslån som svar på fråga 1 för övrigt).
Ni beräknar ha kvar ca 10,000kr/vardera (20,000kr totalt) varje månad och tycker detta är lite pengar att röra sig med?
Ja här kan man nog räkna lite olika beroende på hur man tänker.
Ser jag på mig själv så har jag ungefär 10,000kr kvar efter ränta, amortering, el, bredband, försäkringar, VA och bil. Utöver detta sparar jag 5000kr/mån.
Således anser jag mig ha 5000kr/månad att röra mig med. Som husägare till ett hus som behöver renoveras är det inte ovanligt att dessa 5000kr försvinner in i eller till huset.
Min sambo har lite mindre lön än mig och prioriterar häst.
Hon har ca. 7000kr/månad att röra sig med, sparar ca 1200kr och betalar hästen ca. 4000kr.
Således har hon ca 3000kr - men har CSN och frisören och lite andra småkostnader.
För henne går det mer eller mindre +/- 0.
Allmän fråga: Hur folk i min ålder har råd att köpa hus, har 2 barn och såklart också en ny bil på uppfarten fungerar samtidigt som de är ute och reser - det förstår jag inte heller.
Vi reser i princip aldrig. Äter inte ute. Röker inte, dricker inte, festar inte - vi renoverar...
Är själv lite orolig med detta om barn. De kostar en hel del vad jag förstår. Hur får jag den ekonomin att gå ihop och fortfarande kan sova gott om kvällarna utan att behöva oroa mig om ökad ränta, det vet jag inte heller riktigt.
Åter till ämnet.
Det brys på hur ni räknar.
Om jag hade haft 10,000kr/kvar EFTER mitt sparande och EFTER sambons häst/hobby. Då hade det varit fantastiskt. Är det så ni räknar så tycker jag ni skall anse er har det väldigt bra. Var då inte oroliga över huset. Köp ett hus och så har ni 150,000kr/året att renovera för.
Det är ett nytt kök år 1. Badrum år 2. Tak år 3. Uterum år 4 - wow, jag hade ju varit hur glad som helst. Inte behöva öka belåningen till detta.
Har ni däremot som oss, ca 10,000/vardera varje månad men innan hobby och extra spar så det när man granskar siffrorna inte extremt mycket pengar. Då vill jag nog istället påstå att det är ganska vanligt för personer i er ålder. Det blir inte att man kan köpa sig en ny kavaj för 8000kr varje vår eller en ny spontansoffa för 22,000kr.
Däremot är jag ändå tacksam över att vi köpte hus när vi gjorde för 2 år sedan.
Som många andra redan sagt också så ser jag inte våra utgifter som konsumtion heller. Jag ser det på något sätt som en investering som vi förhoppningsvis får tillbaka när vi säljer - men som vi samtidigt kan ånjuta under tiden vi bor i huset.
Slutsats
Nu kan jag inte svara för just er, men om jag varit er (med mina värderingar och "krav på livet") så är det klart att ni skall köpa er en villa!
Ja det kommer bli mindre konsumtion än idag - men det är bara bra. Istället blir det mer investeringar.
Ni kommer att lära er mycket som villaägare och jag TROR att barnen får en bättre (eller friare i alla fall) uppväxt än i en lägenhet. Ni får mer plats att röra er på och en liten trädgård att pyssla i.
Livet har olika skeden. Senare kanske det åter blir en lägenhet i stan när barnen är äldre, och då har ni tillbaka det ni investerat i ert boende.
Är ni dessutom oroliga för räntan så bind den på 10 år om ni köper ett hyfsat färdigrenoverat hus.
All lycka till, jag tror framtiden är ljus för er.
240.000 kr per år låter inte som "väldigt lite pengar".L Husjakt2021 skrev:
Vi stoppar in våra löner på ett gemensamt konto och betalar alla gemensamma kostnader från det, resten går till sparande. Varje månad för vi över 10k var till våra privata konton för mer personliga utgifter (kläder, uteluncher, privat konsumtion osv). Även om jag har en relativt dyr livsstil (märkeskläder, egen båt, halvt pryltokig mm) blir det ett överskott varje månad.
Men jag förstår oron. Utan att skryta har vi höga inkomster, låga lån och ett sparkapital som vi, om vi ansträngde oss, förmodligen skulle kunna leva på till pension även om båda blev av med jobbet, men jag är ändå lite orolig för ekonomin då och då.
Mitt tips är att göra olika kalkyler. En normal, och några "what if" med olika möjliga scenarion. Då är man lite mer förberedd (jag gjorde t ex en som hette "meteornedslag" när vi köpte hus i november -19 och satt med dubbelt av allt, den gjorde att det lite mindre nervöst när Corona slog till innan vi hade sålt gamla huset.)
Enligt min erfarenhet tenderar bostadsrätter att kosta lite mer per månad och äter lite av möjligheten till att kunna spara. Man ska ofta t.ex. betala för parkering, så när vi bodde i brf-radhus kostade det en tusenlapp i månaden att ha någonstans att ställa bilarna. Det gör det inte i en villa. Mitt bästa tips annars är att lägga upp ett automatiskt sparande, en överföring direkt efter lön så att ni inte hinner nyttja pengarna till annat. Gör en utmaning att shoppa så lite som möjligt. Sen gör de här sista tusenlapparna som en något högre lön ger stor skillnad. Men man kan trolla mycket med mat- och klädkontot. Bilar äter pengar.
Vi har faktiskt flera sparkonton med olika syften. Ett för husrenoveringar, ett för bil, ett för lyxkonsumtion etc. Jag har ett eget för min egen lyxkonsumtion vilket gör att jag kan köpa en ny kaffemaskin utan att mannen som inte dricker kaffe gnäller etc. Det är ett bra sätt att få kontroll över de utgifter man "unnar" sig tycker jag. Nu har vi en något annan situation inkomstmässigt samt att vi redan har huset, men även om man tjänar mer är det bra att ha pengarna under kontroll. Ingen blir lycklig av att handla en massa skräp.
Vi har faktiskt flera sparkonton med olika syften. Ett för husrenoveringar, ett för bil, ett för lyxkonsumtion etc. Jag har ett eget för min egen lyxkonsumtion vilket gör att jag kan köpa en ny kaffemaskin utan att mannen som inte dricker kaffe gnäller etc. Det är ett bra sätt att få kontroll över de utgifter man "unnar" sig tycker jag. Nu har vi en något annan situation inkomstmässigt samt att vi redan har huset, men även om man tjänar mer är det bra att ha pengarna under kontroll. Ingen blir lycklig av att handla en massa skräp.
Ingen vettig person har långsiktiga pengar på ett nollkontoS Sajmon skrev:Absolut är det så, men du kan ju samtidigt lägga dom pengarna på att amortera och bli skuldfrivilket ger både en trygghet till senare och bättre avkastning än att ha pengarna på ett vanligt sparkonto om man tänker omvänd ränta på ränta
Man gör såklart både amortering och sparar till ålderdomen. Om man inte vill flytta in i en kollektiv skolåda på ålderns höst så bör man amortera så man ligger på en vettig nivå och spara så man har lite lekpengar utöver sin pension.
För om du vill bo kvar i villa så är avkastningen ju 0 kr. Om du vill sälja är det som du säger.
Vanligt tråkigt sparkonto utan avkastning är endast till för din buffert, dvs går vitvarorna sönder ska du bara casha ut dem samma dag.
tack så mycket för dina reflektioner och synpunkter, väldigt intressant!P_Larsson skrev:
Om jag vara utgår från det huset vi tittat på nu så behöver vi rusta både badrum och kök, eftersom huset är gammalt så är det elradiatorer vilket drar en hel del kostnader och vi får höga driftkostnader. Även radonåtgärder behöver göras. Huset ligger bara nån minuts promenad från där vi bor idag vilket gör att vi klarar oss på en bil. Som vi lever ni så använder vi knappt bilen eftersom vi båda har gångavstånd till jobben.
Vi har resonerat som så att vi kommer ta från egna pengar när vi ska renovera badrum och kök för att inte få mer i lån. Detta i sig gör också att vi inte vill gå upp i köppris allt för mycket.
Ja vi kommer ha minst 10.000 var kvar och vi har inga dyra hobbyn dock har jag kanske inredning som hobby vilket är en ganska dyr hobby haha. Så där kommer det gå en hel del pengar. Men det är ju självvalt, det är ju inget måste att ha fina inredningsprylar.
Jag tror egentligen inte att det handlar om att det är ”för lite ” pengar utan mer om att man inte har samma kontroll. Här i bostadsrätten behöver vi aldrig bry oss om det blir en superkall vinter eller att vi ska ta en jättesnabb dusch. Det är varmt och behagligt. Inte heller några problem med fönster fasader tak, vattenläcka i källaren.
Det är mer de grejerna som man blir orolig för och undrar om man kommer klara av det. Sen har vi såklart ett renoveringskonto men det är sånt vi inte behöver tänka på idag vilket gör att det blir en stor omställning.
Tror ni ska släppa alla kalkyler och istället fundera på vad ni vill göra idag och imorgon utifrån er livssituation och hur du har skrivit i dina inlägg med frågeställningar
Vad är viktigt för er, vad kan ni välja bort och det som ni sedan verkligen vill göra sätter ni en prioriteringsordning på. Det kan vara allt från boendeform, tid för barn, arbetstider, fritid, fritidshus, semester, intressen/hobby, jobb, sparande, etc.
Först när ni har gjort den listan och prioritering så börjar ni fundera på vad det får kosta eller vad det helt enkelt kostar, och då kommer ni kanske på nytt få fundera på prioritering.
Alla olika kalkyler i inläggen skulle göra mig mera förvirrad utifrån att vi har så olika förutsättningar.
Själva prioriterade vi boende/fritid/resor fram till 35 år, blev även ett fritidshus (boende blev då inte lika viktigt eller semesterresande), från ca 40 års ålder visst ökat sparande, från 50 inget mera sparande utan istället amorterande (sparat kapital får nu växa av egen kraft) och vid 60 kunna välja göra vad vi vill. Väldigt grova drag men ett sätt att strukturera lite för att se hur man vill använda sina pengar.
Vad är viktigt för er, vad kan ni välja bort och det som ni sedan verkligen vill göra sätter ni en prioriteringsordning på. Det kan vara allt från boendeform, tid för barn, arbetstider, fritid, fritidshus, semester, intressen/hobby, jobb, sparande, etc.
Först när ni har gjort den listan och prioritering så börjar ni fundera på vad det får kosta eller vad det helt enkelt kostar, och då kommer ni kanske på nytt få fundera på prioritering.
Alla olika kalkyler i inläggen skulle göra mig mera förvirrad utifrån att vi har så olika förutsättningar.
Själva prioriterade vi boende/fritid/resor fram till 35 år, blev även ett fritidshus (boende blev då inte lika viktigt eller semesterresande), från ca 40 års ålder visst ökat sparande, från 50 inget mera sparande utan istället amorterande (sparat kapital får nu växa av egen kraft) och vid 60 kunna välja göra vad vi vill. Väldigt grova drag men ett sätt att strukturera lite för att se hur man vill använda sina pengar.
Man måste inte rusta kök och badrum för att man köper hus, mitt badrum är från 1936 och fungerar alldeles utmärkt, köket är från 70 tal med en gedigen stomme, visst många skulle nog kräkas om dom såg mitt kök men det fungerar så varför byta,L Husjakt2021 skrev:
Samtidigt måste man ändå se sanningen, i början kostar hus mycket, har nästan alltid varit så.
Men med facit i hand så är många hus köpare vinnare i längden, näst sista hus jag sålde 2016, ska köparna sälja det huset för 1 miljon mer bara drygt 4 år efter, ett belopp som är svårt att jobba ihop under samma tid.
Dom flesta pensionärer bor kvar i husen av samma anledning , att köpa en bostadsrätt ger en förhöjd månadskostnad vs att bo kvar i huset.
Med andra ord en ekonomisk fördel att äga hus, även när du går i pension. hus köpet blir en pensions försäkring på lägre boendekostnader.
Själv byggde vi hus redan tidigt, vid 23 års ålder första huset, räntan var hög, men den gav en vinst när vi senare sålde och byggde vårt andra hus, redan då bodde vi billigt.
Detta är en förklaringen till dessa nya bilar på gården osv .. man har varit med om en ordentlig prishöjning dessa sista 20 åren, mer än tredubbelt till fyrdubbelt upp , dom som köpte för 1,2 milj är nu värda 3,2 milj o uppåt, det ger utrymme för utökade botten lån med mycket förmånlig ränta. Nu kan man man bo i ett hus för 6 milj men bara ha en boendekostnad på ca 6000 kr månad, då inkl ny bil osv.
Ta TS vs dom som köpte mitt gamla hus, dom får 1 milj mer för dessa 4 år drygt, det motsvarar "nästan" att TS skulle sparat alla dessa 20000 kr varje månad han nu har över för att uppnå liknande resultat.
Men med facit i hand så är många hus köpare vinnare i längden, näst sista hus jag sålde 2016, ska köparna sälja det huset för 1 miljon mer bara drygt 4 år efter, ett belopp som är svårt att jobba ihop under samma tid.
Dom flesta pensionärer bor kvar i husen av samma anledning , att köpa en bostadsrätt ger en förhöjd månadskostnad vs att bo kvar i huset.
Med andra ord en ekonomisk fördel att äga hus, även när du går i pension. hus köpet blir en pensions försäkring på lägre boendekostnader.
Själv byggde vi hus redan tidigt, vid 23 års ålder första huset, räntan var hög, men den gav en vinst när vi senare sålde och byggde vårt andra hus, redan då bodde vi billigt.
Detta är en förklaringen till dessa nya bilar på gården osv .. man har varit med om en ordentlig prishöjning dessa sista 20 åren, mer än tredubbelt till fyrdubbelt upp , dom som köpte för 1,2 milj är nu värda 3,2 milj o uppåt, det ger utrymme för utökade botten lån med mycket förmånlig ränta. Nu kan man man bo i ett hus för 6 milj men bara ha en boendekostnad på ca 6000 kr månad, då inkl ny bil osv.
Ta TS vs dom som köpte mitt gamla hus, dom får 1 milj mer för dessa 4 år drygt, det motsvarar "nästan" att TS skulle sparat alla dessa 20000 kr varje månad han nu har över för att uppnå liknande resultat.
Jag förstår inte hur det kan bli dyrare för er (relativt sätt) att bo i hus jämfört med bostadsrätt? Räknar du amortering som kostnad?
Ett lån på 3m kostar idag drygt 2.500kr per månad. Svårt att se att er avgift idag + räntor på ert nuvarande lån skulle vara lägre?
Ett lån på 3m kostar idag drygt 2.500kr per månad. Svårt att se att er avgift idag + räntor på ert nuvarande lån skulle vara lägre?
Jag förstår heller inte hur det går ihop här i Stockholm. Grattis till att bo i en mindre ort där husen kostar <4MSEK.
Nog har Stockholmare något högre lön, men många som har "vanliga" jobb tjänar inga fantasibelopp. Eftersom dessutom ofta övertid är bortförhandlad och skatten ökar på de där sista tusenlapparna mera man tjänar än motsvarande jobb på landsbygden... Här kostar väl numera medelvillan 7.5MSEK och ett radhus kring 5...
Själv tror jag fortfarande att det är en bostadsbubbla, men samtidigt tror jag den inte brister förrns någon extern faktor smäller, räntan höjs rejält, kanske i kombination med en rejäl lågkonjunktur där man dessutom först lagt tillbaka fastighetsskatt och tagit bort ränteavdragen. Corona var ju uppenbarligen inte det som spräckte bubblan.
Jag tror också det är lätt att se det andra gör. Man ser inte bilder från de bekanta som inte åker till dubai eller dominikanska. Man pratar inte om de som åker i den lokala skidbacken eller åker off-season och bor på enklare boende på skidresan. Bilderna från sommarstället kan vara från föräldrarnas hus, även om man kan tro det är deras eget. De kanske käkar lunchlåda varje dag för att spara ihop till den årliga resan?
Men, sen kan man även se att vissa har det gått bra för, de kan göra alla de där sakerna, och köra 2 nya bilar för 800k styck, och ta in folk och renovera kåken varje år, och bygga pool osv. Bor man i ett någorlunda "fint" område så är det väl alltid ett par av barnens klasskompisar som har föräldrar som antingen är VD, har framgångsrikt eget företag, ärvt pengar osv. som kan göra allt det där.
Själv var vi in sent på bostadsmarknaden och har ganska höga lån, har hyfsade men inte höga löner. Ganska mycket renovering framför oss där man får ta lite i taget och göra mycket själv. Kan inte åka på charter varje år, åker skidor (inte i år dock) off-season eller på mindre ställen med boende nån mil från backen. Käkar inte på restaurang speciellt ofta. Har varken båt eller sommarstuga. Behöver inte vända på varje krona, men pengarna tar slut varje månad förutom några tusenlappar som sparas för kommande renoveringar eller nån resa. Skulle det knipa så finns endel aktiviteter man kan dra ned på, inkl att ta matlåda istället för att luncha ute.
Summerar man bekanskapskretsen så tror jag de flesta ligger i kategorin att man får prioritera vad man vill göra, men säkert hälften av våra bekanta har nog av olika skäl bättre ekonomi än oss. Dock tycker jag inte det är något problem om man ändå bor ok och har så mycket pengar över att man kan välja några saker man vill göra att unna sig och sin familj. Man ska nog tänka på att det finns otroligt många som varken bor i villa eller kan unna sig nåt alls.
Sen är jag lite häpen ibland att det verkar finnas så otroligt många som inte ser ut att ha jobbat länge och inte ser ut att ha ett kvalificerat jobb (ja, visst, fördomar) som kör runt i dyra bilar och står och lassar in 65" TV på elgiganten.
Kontentan - med den lön och marginal som TS har så ska det nog gå utmärkt att köpa en villa i den prisklassen om man kan tänka sig att prioritera lite och inte måste renovera och möblera upp huset första året. Vi var själva fega, men livet tar inte paus. Har man bara kvar lite marginaler så kommer man sannolikt ro runt det.
Nog har Stockholmare något högre lön, men många som har "vanliga" jobb tjänar inga fantasibelopp. Eftersom dessutom ofta övertid är bortförhandlad och skatten ökar på de där sista tusenlapparna mera man tjänar än motsvarande jobb på landsbygden... Här kostar väl numera medelvillan 7.5MSEK och ett radhus kring 5...
Själv tror jag fortfarande att det är en bostadsbubbla, men samtidigt tror jag den inte brister förrns någon extern faktor smäller, räntan höjs rejält, kanske i kombination med en rejäl lågkonjunktur där man dessutom först lagt tillbaka fastighetsskatt och tagit bort ränteavdragen. Corona var ju uppenbarligen inte det som spräckte bubblan.
Jag tror också det är lätt att se det andra gör. Man ser inte bilder från de bekanta som inte åker till dubai eller dominikanska. Man pratar inte om de som åker i den lokala skidbacken eller åker off-season och bor på enklare boende på skidresan. Bilderna från sommarstället kan vara från föräldrarnas hus, även om man kan tro det är deras eget. De kanske käkar lunchlåda varje dag för att spara ihop till den årliga resan?
Men, sen kan man även se att vissa har det gått bra för, de kan göra alla de där sakerna, och köra 2 nya bilar för 800k styck, och ta in folk och renovera kåken varje år, och bygga pool osv. Bor man i ett någorlunda "fint" område så är det väl alltid ett par av barnens klasskompisar som har föräldrar som antingen är VD, har framgångsrikt eget företag, ärvt pengar osv. som kan göra allt det där.
Själv var vi in sent på bostadsmarknaden och har ganska höga lån, har hyfsade men inte höga löner. Ganska mycket renovering framför oss där man får ta lite i taget och göra mycket själv. Kan inte åka på charter varje år, åker skidor (inte i år dock) off-season eller på mindre ställen med boende nån mil från backen. Käkar inte på restaurang speciellt ofta. Har varken båt eller sommarstuga. Behöver inte vända på varje krona, men pengarna tar slut varje månad förutom några tusenlappar som sparas för kommande renoveringar eller nån resa. Skulle det knipa så finns endel aktiviteter man kan dra ned på, inkl att ta matlåda istället för att luncha ute.
Summerar man bekanskapskretsen så tror jag de flesta ligger i kategorin att man får prioritera vad man vill göra, men säkert hälften av våra bekanta har nog av olika skäl bättre ekonomi än oss. Dock tycker jag inte det är något problem om man ändå bor ok och har så mycket pengar över att man kan välja några saker man vill göra att unna sig och sin familj. Man ska nog tänka på att det finns otroligt många som varken bor i villa eller kan unna sig nåt alls.
Sen är jag lite häpen ibland att det verkar finnas så otroligt många som inte ser ut att ha jobbat länge och inte ser ut att ha ett kvalificerat jobb (ja, visst, fördomar) som kör runt i dyra bilar och står och lassar in 65" TV på elgiganten.
Kontentan - med den lön och marginal som TS har så ska det nog gå utmärkt att köpa en villa i den prisklassen om man kan tänka sig att prioritera lite och inte måste renovera och möblera upp huset första året. Vi var själva fega, men livet tar inte paus. Har man bara kvar lite marginaler så kommer man sannolikt ro runt det.
vi har ju lilsom byggt en viss livsstil nu med våra inkomster och att köpa hus blir något nytt som vi inte riktigt har ”kontroll över”
Kanske sen på bollen. Men vänta då tills barn kommer in i bilden... Ahahaha...gråt...ironi, och sarkasm...
Kanske sen på bollen. Men vänta då tills barn kommer in i bilden... Ahahaha...gråt...ironi, och sarkasm...
