Vi som har läst och håller med funderar lite på hur man ska få elsäkerhetsverket att börja titta på något sånt här..
Skulle verkligen velat se ett nytt modernt system.
Jag är dock tyvärr lite skeptisk till att myndigheterna vill bry sig för de vill nog till sista tand bevara dagens system för att rädda elektrikerskråt. Detta då de ser ett sånt här nytt system kunna ta bort en massa enkel inkomst. För att dölja den förklaringen så kommer de nog med en massa påståenden att det kommer bli olyckor.
I det fallet kan man titta lite på detta med egensotning där det varken blev mer bränder eller mindre jobb som sotarna var så rädda för.
Så hur tar vi frågan vidare?
Skulle verkligen velat se ett nytt modernt system.
Jag är dock tyvärr lite skeptisk till att myndigheterna vill bry sig för de vill nog till sista tand bevara dagens system för att rädda elektrikerskråt. Detta då de ser ett sånt här nytt system kunna ta bort en massa enkel inkomst. För att dölja den förklaringen så kommer de nog med en massa påståenden att det kommer bli olyckor.
I det fallet kan man titta lite på detta med egensotning där det varken blev mer bränder eller mindre jobb som sotarna var så rädda för.
Så hur tar vi frågan vidare?
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 377 inlägg
Att väcka en vilja hos stat och myndigheter och även få med branschen på banan är nog det allra svåraste.
Vi har det faktum att dagens behörighetsmodell är otidsenlig och dagens krav på utbildning och praktik orimlig, men det vet alla berörda om redan. Det är inget skäl till att bekosta en omfattande nydaning. Samhället måste tjäna på det.
Det är nog inte heller fruktbart att starta en kampanj om elektriker-fulel likt IN. Det leder bara till pajkastning.
Möjligen kan kan hävda högre säkerhet i och med att folk får en möjlighet att underhålla sin egen anläggning till ett lägre pris. Jag tror man enkelt kan se detta behov i de flesta äldre villor, men statistiken visar det inte. Här ligger ju också hempularnas intresse.
Största chansen är nog om EU på något sätt kräver om en nyordning.
Vi har det faktum att dagens behörighetsmodell är otidsenlig och dagens krav på utbildning och praktik orimlig, men det vet alla berörda om redan. Det är inget skäl till att bekosta en omfattande nydaning. Samhället måste tjäna på det.
Det är nog inte heller fruktbart att starta en kampanj om elektriker-fulel likt IN. Det leder bara till pajkastning.
Möjligen kan kan hävda högre säkerhet i och med att folk får en möjlighet att underhålla sin egen anläggning till ett lägre pris. Jag tror man enkelt kan se detta behov i de flesta äldre villor, men statistiken visar det inte. Här ligger ju också hempularnas intresse.
Största chansen är nog om EU på något sätt kräver om en nyordning.
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 836 inlägg
Ska man se frågan ur ett politikerperspektiv, och med det menar jag ett perspektiv där man letar problem att lösa snarare än att man har en uppfattning om hur samhället borde se ut skulle jag säga att det inte finns något här att hämta.
Det finns helt enkelt inte incitament att göra om systemet. Så vi hemmapulare får muttra på medan vi skruvar med det vi kan och vill hemmavid.
- Branschen har ett nominellt skråskydd som gör dem beroende av politikerna.
- Inom skrået råder konkurrens och möjligheten att ta in den personal som behövs är god.
- Handeln är fri att sälja till vem de vill.
- Dödstalen är närmast försvinnande låga.
- Person- och egendomsskador är godtagbart låga.
- En ineffektiv marknad kan inte flyttas utomlands då den är bunden till verksamhet på fast egendom.
Det finns helt enkelt inte incitament att göra om systemet. Så vi hemmapulare får muttra på medan vi skruvar med det vi kan och vill hemmavid.
Delvis. Givetvis vore det trevligt om vi kom fram till något som många trodde på, men det är ju inte nån större risk att det leder nån vart i själva frågan.E El-Löken66 skrev:
Men en diskussion om hur man tar fram regler och svårigheten i att få dem bra skulle jag tycka var ännu mer intressant och allmänbildande. Det är väldigt lätt att kasta ur sig saker om hur man tycker det ska vara utan ha tänkt igenom om det faktiskt skulle vara genomförbart.
/Andreas
Nej, nu lägger du ord i munnen på mig.E El-Löken66 skrev:
Vad jag menar är att man ska visa att kontrollerna är gjorda och vilket resultat man fick i dem. Inte att någon med dokumenterad erfarenhet "borgar för att allt är rätt", utan någon närmare specifikation.
Att göra kontrollerna kan kräva mer eller mindre kunskap och erfarenhet. Är det komplext att kontrollera så är det lämpligt att ha utbildning för det och då är det lämpligt att utbildningen är validerad genom t.ex. prov.
Jag har beskrivit detta tidigare men kan göra en kortversion här också. Utbildningen till läkare är förvånansvärt lik den till elektriker, låt vara på en annan nivå.E eal skrev:
Vi börjar med 5,5 år (snart 6 år) universitetsutbildning. Efter detta får man en läkarexamen, men ingen legitimation. För att få denna måste man göra minst 18 månader AT (vanligen dock 21 mån och ibland 24, ersätts snart av 1 år BT). AT avslutas med ett teoriprov som är omfattande (heldagsprov). Jag kommer faktiskt inte ihåg om det också är praktiska prov efter AT eller om dessa ligger i grundutbildningen. Därefter får man legitimation och kan självständigt utöva läkaryrket, dvs man har eget ansvar och har en legitimation som kan dras in i värsta fall. Innan man har egen legitimation arbetar man under någon annans på dispens (väldigt likt systemet med elektriker) men det är ett övergående tillstånd i mycket större utsträckning.
Dock fortsätter utbildningen med specialistutbildning. Den är minst 5 år och utgörs till största delen av arbete inom tänkt specialitet men också en icke obetydlig del teori. Mycket av teorin får man "automatiskt" genom att man måste läsa på om olika tillstånd man stöter på hos sina patienter men en del är också ren inläsning. Mängden teori skiljer sig sannolikt mellan olika specialiteter där lab/rtg gissningsvis sticker ut med en hel del teknik. Olika specialiteter har olika krav på kurser.
Efter minst 5 år som ST-läkare så kan man söka om specialistkompetens. Detta gör man med stöd av ett intyg från sin handledare samt verksamhetschefen där man arbetar om att man nu är "flygfärdig" som självständig specialist. Det finns massa krav som ska vara uppfyllda (regleras i en föreskrift från socialstyrelsen) men specialitetsföreningarna har vanligen också förtydligat den. För de flesta specialiteter saknas skriftlig slutexamen eller så är den frivillig. Inom min specialitet (Anestesi och Intensivvård) har vi en frivillig teoretisk slutexamen men det är extremt ovanligt att man inte gör åtminstone första delen som är skriftlig. Många går också vidare och gör den andra delen som är muntlig. Kraven för specialistkompetens är att man kan uppvisa kunskaper motsvarande den skriftliga tentamen så man måste motivera varför man inte gjort den.
Totallängden på utbildningen blir alltså 12 år innan man är färdig specialist. Ofta tar det längre tid av olika skäl, t.ex. att man inte får en AT-tjänst direkt eller att man inte får en ST-tjänst. Det finns väldigt mycket problem med detta som jag inte utvecklar här då det dels är ointressant för frågan, dels blir för långt.
Det som är intressant är att även specialistutbildningen som läkare har ett tidskrav. Jag personligen ogillar det men har större förståelse för behovet då det ofta handlar om att faktiskt se saker eller utsättas för saker praktiskt. Det är helt enkelt omöjligt att fånga in allt med teoriundervisning och prov. Mycket av arbetet är också ett hantverk och att ha känsla för saker och det får man bara genom "många mil i spåret" som en fd ST-chef uttryckte det.
För övrigt kan jag konstatera att jag inte skulle nöja mig med mindre än Lsp4a enligt eals förslag på behörigheter.
Ett problem jag har med den tänkta uppdelningen är att det fortfarande är för brett för rimligt hempul. Man måste i mitt tycke separera ut de delar som är rent industriella, dvs stora motordrifter, ställverk och liknande. En normal heminstallation kan visserligen innehålla motorer men då ofta som komponent i en apparat och mer som färdiga produkter snarare än unika byggen. Det är mer modulärt och kräver mindre av den som kopplar.
Ett problem jag har med den tänkta uppdelningen är att det fortfarande är för brett för rimligt hempul. Man måste i mitt tycke separera ut de delar som är rent industriella, dvs stora motordrifter, ställverk och liknande. En normal heminstallation kan visserligen innehålla motorer men då ofta som komponent i en apparat och mer som färdiga produkter snarare än unika byggen. Det är mer modulärt och kräver mindre av den som kopplar.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
professionalism, yrkeserfarenhet
Tommib, du får ursäkta men nu tycker jag du är ute och cyklar lång ute i periferin. Jag ser ingen som helst liknelse mellan läkarprogrammet och utbildning som elektriker. Däremot håller jag med om att erfarenhet ger högre grad av professionalism men det gäller alla yrken.tommib skrev:
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Kom gärna med ett konstruktivt förslag dvs vad är enligt dig ett bättre alternativ rent konkret?
Då tittar du inte tillräckligt noga.
Likheten är att bägge utbildningarna är primärt praktiskt inriktade och lärlingsbaserade. Man går med någon mer erfaren och lär sig hur man gör för att gradvis få längre och längre koppel. Innan man blir färdig måste en viss tid ha förflutit och det behövs inte nödvändigtvis något mer än en signatur på ett papper för att omvandla dig från lärling till lärare.
Förkunskapskraven för att börja praktisera är annorlunda (3 år gymnasium jämfört med 5,5 år på universitet) men principen är samma.
Du kanske istället kan förklara varför de är väsensskilda?
Det gjorde jag ju i andra stycket. Man bör lyfta ut avancerade motordrifter och allt som är mer avancerat än en normcentral ur den generella Lsp-behörigheten. Industriel förefaller för mig vara väsensskilt från bostadsinstallation.
Jag tycker vidare att det är en skillnad på att installera privat och att installera professionellt. Jämför gärna B-körkort vs taxikort, skepparexamen för båt för att få bedriva kommersiell passagerartrafik osv.
Ett förslag som kommit tidigare, bl.a. från mig, är att man gör sitt praktiska prov på sin egen anläggning i form av dokumentation osv. Det skulle skapa en naturlig begränsning varför man bara får göra installationer i sin egen anläggning samt att anläggningen då skulle bli ordentligt kontrollerad innan. Detta skulle öka elsäkerheten och är möjligen också lättare för branschen att svälja. Jag har dock förståelse för invändningen att om man kan något kan man det på alla anläggningar.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Det väsensskilda är att man endast kan praktisera som läkare då man erhållit sin personliga läkarlegitimation och bara efter genomförd och godkänd AT/ST-tjänstgöring. Denna typ av myndighetsreglering med kontrollerad behörighet på individnivå saknas för elektriker där verksamheten i huvudsak regleras genom EKP.
Dessutom är läkarprogrammet väldigt mycket bredare med en primärt teoretiskt inriktning utan lärlingsbaserade element. Det förekommer dock försök till kortare perioder av löpande praktik och grupparbeten som tex läkarprogrammet i Lund.
När det gäller det övriga om bla avancerad motordrift och industriell verksamhet jag tycker dina förslag är rimliga.
Redigerat:
Snälla kan ni ta tjafset med läkarensutbildming någon annanstans och låta denna tråd vara om hur skapa ett nytt behörighetssystem för el?
Är det något väsentligt som tillförs så är det ok men låt det inte bli någon personlig kamp om vem som har rätt om utbildning för läkare vs elektriker.
Är det något väsentligt som tillförs så är det ok men låt det inte bli någon personlig kamp om vem som har rätt om utbildning för läkare vs elektriker.
Jag håller med om likheterna i princip angående lärlingskaraktären och praktiken. Däremot så är de helt väsensskilda eftersom struktur, nivå och utformning är helt olika. Som jag ser det är en elektriker i allt väsentligt en undersköterska. Skillnaden är att en undersköterska inte tillåts att genom lärlingsutbildning i praktiken arbeta fullt ut som sjuksköterska utan at ha legitimation. Det finns därmed inte heller någon möjlighet att efter en kort kompletterande teoriutbildning och ett praktikintyg plocka ut en egen legitimation. Istället måste en undersköterska som vill bli sjuksköterska börja från början på utbildningen utan att tillgodaräkna sig något.
Låt oss vända på det hela och tänka oss att elektriker och elinstallatör skulle förhålla sig så som undersköterska och sjuksköterska. Elektriker kan då aldrig bli elinstallatörer med mindre än att de läser en 3-årig högskoleutbildning med integrerad praktik och teoriundervisning. Efter avslutad elinstallatörsutbildning får de omedelbart sin auktorisation. Det finns inget krav på att varken vara utbildad elektriker, eller ha arbetat som elektriker, för att söka elinstallatörsprogrammet.
Så jag tycker nog inte att jämförelser med utbildning och legitimationer i sjukvården alltid är så lyckat. Särskilt inte jämförelser med läkare. För mig skulle en läkare snarare motsvaras av en civilingenjör med arbetslivserfarenhet, auktorisation och ett ben inom forskningsvärlden. Så det känns inte riktigt relevant.
Hur ska vi få in personer utan formell utbildning eller praktikbevis som undersköterskor?O Steamboy skrev:
Där finns ju något som kallas validering, har man jobbat som utbildad läkare utomlands och fått fly må där väl inte finnas några intygskrav utan ett par prov för att bevisa sin kompetens räcker?
Låter orimligt egentligen ty detta skulle ju då vara en enkel väg in för att bli läkare men @tommib kan kanske förtydliga här. Det går kanske inte med mindre än ett papper på genomförd utbildning? Har man tappat dessa är det 6 år till som gäller kanske.
Är validering tillräckligt för läkare borde ju något liknande kunna införas för elektriker.
Skillnaden är som sagt att man efter avklarat godkännade får gå bredvid ett år eller så och här blir ju alla nötter knäckta och utsorterade.
Medlem
· Tomte-tekniker · Nordpolen
· 1 684 inlägg
Så en väsentligt skillnad, eller hur?P PappasHammare skrev:
