På jobbet på julkaffet (utomhus i år) berättade en kund om ett ovanligt uppdrag som de tackade nej till. De skulle göra något jobb åt några som bor i ett litet hus på landet långt norrut utan el och rinnande vatten. Det är ett par i 30-årsåldern och ett litet barn som bor där.
De jobbar väldigt lite för de har låga kostnader och det är för att betala omkostnaderna för mat, mobiltelefon och en äldre bil osv.
Visst verkar det vara mysigt och bra. Men familjen betalar ju knappt någon skatt då och vår kund var irriterad över det.. Ändå utnyttjar de samhällets service som sjukvård, tandläkare, BVC, skola, bibliotek, vägar, osv.
Har aldrig tänkt i de banorna faktiskt, fick en riktig tankeställare. Visste inte riktigt vad jag skulle säga. Är det ok och solidariskt att göra så?
De jobbar väldigt lite för de har låga kostnader och det är för att betala omkostnaderna för mat, mobiltelefon och en äldre bil osv.
Visst verkar det vara mysigt och bra. Men familjen betalar ju knappt någon skatt då och vår kund var irriterad över det.. Ändå utnyttjar de samhällets service som sjukvård, tandläkare, BVC, skola, bibliotek, vägar, osv.
Har aldrig tänkt i de banorna faktiskt, fick en riktig tankeställare. Visste inte riktigt vad jag skulle säga. Är det ok och solidariskt att göra så?
Intressant fråga. Är meningen med livet att jobba? Om det är solidariskt att betala så mycket skatt som möjligt borde vi hylla höginkomsttagare. Jag känner en familj där båda föräldrar valt att jobba halvtid respektive deltid för att få vara hemma mer med barnen. De skulle istället ha kunnat betala mer skatt, men jag tycker det är deras sak. Vem vill bo i ett samhälle där inte alla kan få låna böcker på bibliotek, gå till vårdcentralen när de behöver och så vidare? Klart barnen ska ha (för-)skola: naturligtvis ska nästa generation ha så bra förutsättningar som möjligt att "bli vad de vill", oavsett om deras föräldrar är "fattiga" eller inte. Om man drar det till en extrem – dvs att ingen vill jobba nästan någonting så blir det förstås problem – men vårt "system" har ju sett ut ungefär likadant under ett par generationer, och de flesta verkar vilja ha materiell guldkant på tillvaron och/eller inte leva utan rinnande vatten.Magnus Filip skrev:På jobbet på julkaffet (utomhus i år) berättade en kund om ett ovanligt uppdrag som de tackade nej till. De skulle göra något jobb åt några som bor i ett litet hus på landet långt norrut utan el och rinnande vatten. Det är ett par i 30-årsåldern och ett litet barn som bor där.
De jobbar väldigt lite för de har låga kostnader och det är för att betala omkostnaderna för mat, mobiltelefon och en äldre bil osv.
Visst verkar det vara mysigt och bra. Men familjen betalar ju knappt någon skatt då och vår kund var irriterad över det.. Ändå utnyttjar de samhällets service som sjukvård, tandläkare, BVC, skola, bibliotek, vägar, osv.
Har aldrig tänkt i de banorna faktiskt, fick en riktig tankeställare. Visste inte riktigt vad jag skulle säga. Är det ok och solidariskt att göra så?
Intressant. Menar inte det, inte att det är meningen att man skall jobba direkt.halper skrev:
Intressant fråga. Är meningen med livet att jobba? Om det är solidariskt att betala så mycket skatt som möjligt borde vi hylla höginkomsttagare. Jag känner en familj där båda föräldrar valt att jobba halvtid respektive deltid för att få vara hemma mer med barnen. De skulle istället ha kunnat betala mer skatt, men jag tycker det är deras sak. Vem vill bo i ett samhälle där inte alla kan få låna böcker på bibliotek, gå till vårdcentralen när de behöver och så vidare? Klart barnen ska ha (för-)skola: naturligtvis ska nästa generation ha så bra förutsättningar som möjligt att "bli vad de vill", oavsett om deras föräldrar är "fattiga" eller inte. Om man drar det till en extrem – dvs att ingen vill jobba nästan någonting så blir det förstås problem – men vårt "system" har ju sett ut ungefär likadant under ett par generationer, och de flesta verkar vilja ha materiell guldkant på tillvaron och/eller inte leva utan rinnande vatten.
Utan vad han menar är om man aktivt väljer att leva på det viset utan att knappt jobba och knappt betala skatt och ändå klara sig så borde man inte ha tillgång till de offentliga medlen som sjukvården osv. Alltså osolidariskt mot de andra som jobbar och betalar för familjen utan el deras allmänna medel osv. och den familjen inte inte lyfter ett finger mer än nödvändigt och då bara för sig själva.
Klart barnen skall ha skola gratis, de kan ju inte styra över föräldrarna val.
Låter fantastiskt, självklart borde vi sträva efter ett samhålle där människor ges möjlighet till att spendera sin tid på det som människan vill lägga sin tid på. Om den stora samhällsekvationen inte går ihop för att människor ska få vara lyckliga så kanske det är systemet som behöver förändras. Kanske skulle mängden skitjobb behöva skrotas, enligt Graeber så är hälften av alla arbeten som görs meningslösa https://en.m.wikipedia.org/wiki/Bullshit_Jobs vilket inte bara skulle frigöra mängder med arbetstid och kraftigt minska den totala arbetstiden, utan förmodligen också skapa mer välmående människor och ett mer välmående samhälle i stort när folk inte behöver spendera sin tid på någonting som även dom själva uppfattar som meningslöst.
Självklart vore det en idé. Men himla hånfullt och elakt mot de som har dessa Bull shit jobben. De anser nog inte själva att de har ett Bull shit jobb. Inte jag heller om mitt jobb eller du om ditt jobb, förmodar jag.C crappyusrname skrev:Låter fantastiskt, självklart borde vi sträva efter ett samhålle där människor ges möjlighet till att spendera sin tid på det som människan vill lägga sin tid på. Om den stora samhällsekvationen inte går ihop för att människor ska få vara lyckliga så kanske det är systemet som behöver förändras. Kanske skulle mängden skitjobb behöva skrotas, enligt Graeber så är hälften av alla arbeten som görs meningslösa [länk] vilket inte bara skulle frigöra mängder med arbetstid och kraftigt minska den totala arbetstiden, utan förmodligen också skapa mer välmående människor och ett mer välmående samhälle i stort när folk inte behöver spendera sin tid på någonting som även dom själva uppfattar som meningslöst.
Tror att vi i Sverige aldrig har mått så bra som nu och det beror på den skattefinansierade samhällsservicen. Vi lever längre än någonsin förr och får vård mot sjukdomar m.m.
Men frågan här är om de är beredda att göra avkall eller rentav betala för sig själv för den samhällsservicen som de nyttjar? USA är ett halvbra exempel.
Jobbar hälften av folket inte blir det mindre skatt och då skulle vårt systemet falla
Det blir ju dock himla konstigt om det inte är frivilligt att arbeta så mycket man vill/behöver. Tillgång till kommunens simhall: > 8 timmar i veckan; tillgång till bibliotek: > 12 timmar i veckan. Ambulans kostar 13000 + 180 kr/mil, eller gratis om man jobbar minst 32 timmar i veckan. Ett sådant samhälle kan vi knappast ha.
Ja, det låter ju bra, men vem ska då betala för den välfärd som jag antar att de ändå vill ha?C crappyusrname skrev:Låter fantastiskt, självklart borde vi sträva efter ett samhålle där människor ges möjlighet till att spendera sin tid på det som människan vill lägga sin tid på. Om den stora samhällsekvationen inte går ihop för att människor ska få vara lyckliga så kanske det är systemet som behöver förändras. Kanske skulle mängden skitjobb behöva skrotas, enligt Graeber så är hälften av alla arbeten som görs meningslösa [länk] vilket inte bara skulle frigöra mängder med arbetstid och kraftigt minska den totala arbetstiden, utan förmodligen också skapa mer välmående människor och ett mer välmående samhälle i stort när folk inte behöver spendera sin tid på någonting som även dom själva uppfattar som meningslöst.
Så den här företagaren valde att inte ta emot pengar av dessa människor?
Pengar som hade blivit till skatt och arbetsgivaravgifter och dessutom skapat ett hål i deras plånbok vilket hade motiverat den att jobba ännu mer.
Låter som en klyftig kille.
Pengar som hade blivit till skatt och arbetsgivaravgifter och dessutom skapat ett hål i deras plånbok vilket hade motiverat den att jobba ännu mer.
Låter som en klyftig kille.
Vilken planet var din kund från?Magnus Filip skrev:På jobbet på julkaffet (utomhus i år) berättade en kund om ett ovanligt uppdrag som de tackade nej till. De skulle göra något jobb åt några som bor i ett litet hus på landet långt norrut utan el och rinnande vatten. Det är ett par i 30-årsåldern och ett litet barn som bor där.
De jobbar väldigt lite för de har låga kostnader och det är för att betala omkostnaderna för mat, mobiltelefon och en äldre bil osv.
Visst verkar det vara mysigt och bra. Men familjen betalar ju knappt någon skatt då och vår kund var irriterad över det.. Ändå utnyttjar de samhällets service som sjukvård, tandläkare, BVC, skola, bibliotek, vägar, osv.
Har aldrig tänkt i de banorna faktiskt, fick en riktig tankeställare. Visste inte riktigt vad jag skulle säga. Är det ok och solidariskt att göra så?
Att vägra ta ett betalt jobb från någon som väljer att leva snålt, med motivet att denne "inte betalar så mycket i skatt?"
Det här landet kryllar av människor som inte betalar en sketen krona i skatt men glatt lever upp de pengar som vi som jobbar betalar mer och mer i skatt, diverse påhittade avgifter och pålagor, och som det dessutom läggs moms ovanpå.
Är ditt inlägg seriöst verkligen?
Om det är det behöver du och din kund lyfta blicken och se er om i verklighetens Sverige idag!
Om man kritiserar det paret för att de betalar "för lite" skatt så bör man väl, för att vara konsekvent, kritisera alla som betalar mindre skatt än någon annan? Eller var ska man dra gränsen?Magnus Filip skrev:
Borde alla som har lågbetalda jobb istället ha utbildat sig ordentligt med akademiska examina så att de kunde arbeta med högkvalificerade arbeten och ha hög lön? Vore det osolidariskt att inte göra det?
Nä, en stor poäng med vårt skattesystem är just att det innebär skatt efter bärkraft. Det är en slags solidaritet. Vårt skattesystem innebär (eller ska åtminstone innebära) att alla ska ha en grundtrygghet, och alla ska ha chansen att utbilda sig för att skaffa sig en högre materiell standard (eller helt enkelt för att det är tillfredsställande att lära sig saker), även om jag är den första att erkänna att det inte alltid fungerar perfekt.
Ja, om ingen vill utbilda sig för arbeten med hög lön, eller om ingen vill starta företag så kommer samhället inte att fungera som idag, men den risken är nog inte så stor.
(Att skattetrycket är mycket högt i Sverige är en annan diskussion).
Du har helt fel ingång. Du förutsätter att arbete ger mindre välmående människor. Finns inget som talar för det. Mycket talar för att man mår bra av att jobba med arbete som man upplever stimulerande. Jag är övertygad om att hälften av arbetstagarna inte upplever sina arbeten som meningslösa. Tvärtom förvånansvärt många människor trivs med sina arbeten. Om du hade rätt skulle många av de nästan 10% arbetslösa under tid när de har hög ekonomisk ersättning vara välmående. Allt talar för motsatsen. Håller med om att det vore bra att anpassa arbetstiden bättre beroende på den enskildes önskemål t ex när man har småbarn. Men att ta bort hälften av alla arbeten och förutsätta att människor blir välmående och lyckliga är en skröna.C crappyusrname skrev:Låter fantastiskt, självklart borde vi sträva efter ett samhålle där människor ges möjlighet till att spendera sin tid på det som människan vill lägga sin tid på. Om den stora samhällsekvationen inte går ihop för att människor ska få vara lyckliga så kanske det är systemet som behöver förändras. Kanske skulle mängden skitjobb behöva skrotas, enligt Graeber så är hälften av alla arbeten som görs meningslösa [länk] vilket inte bara skulle frigöra mängder med arbetstid och kraftigt minska den totala arbetstiden, utan förmodligen också skapa mer välmående människor och ett mer välmående samhälle i stort när folk inte behöver spendera sin tid på någonting som även dom själva uppfattar som meningslöst.