Ärver vårat halvsyskon en tredjedel av pappas bostadsrätt?

[Exkroken]

Jag betackar mig för såna kommentarer av min döende far. Detta beslutet tog han när han var mycket ung i början på 60-talet. Du har ingen aning om varför han tagit det beslutet och jag bad inte om din åsikt om det beslutet.
Han är den bästa pappa man kan ha! Punkt!

Din pappa har säkert varit en bra pappa till dig. Ditt halvsyskon har i det avseendet inte haft samma tur. Förhoppningsvis har det inte skadat hen. Jag dömer ingen, men för egen skulle jag som biologiskt barn till en pappa som inte velat veta av mig ha funderat mycket under min uppväxt.
Nu "betackar" du dig för kommentarer om din döende far. Kör för det. Men vad jag tycker om dig, måste väl vara OK?
På detta forum om husfrågor ber du om hjälp med råd och dåd hur du ska lura en legitim arvtagare på hens rätt - det är så att man kan spy! Du får helt enkelt räkna med "åsikter".
Nog för jag lärt mig att många människor helt saknar skrupler när det kommer till pengar. Jag har för all del sett hur helsyskon inte tvekar att blåsa bröder, systrar och föräldrar. Men det är sällan det sker så ogenerat och inför publik.
Men, jag hoppas att ditt halvsyskon besitter goda juridiska kunskaper. Det vore ju verkligen karma om detta innebar en lång och segsliten och för dig personligen dyr tvist.

 

[Danielhallgren]

Man kan tycka vad man vill om det beslut han tog under 60- och 70-talet att inte vilja ha kontakt med det barnet, men jag tycker fortfarande det var osmakligt att kalla min döende pappa för ett svin. Nog om det moraliska!

Min pappas tillgångar består nog bara av bostadsrätten och vad jag förstår så får vårat halvsyskon 1/12 av värdet efter att bolånet dras bort förutsatt att han skriver ett testamente om detta? Skrivs inget testamente så får hen en sjättedel av bostadens värde efter att bolånet dragits av?

Alltså lite osmakligt att vilja snuva sitt syskon kan man ju tycka. Arvet är på värdet av tillgången, lånen har inget med det hela att göra. Är huset värt 100kr så är det ju värt 100kr även om någon har ett lån.

 

[Alfredo]

lånen har inget med det hela att göra. Är huset värt 100kr så är det ju värt 100kr även om någon har ett lån.

Lånen har väldigt mycket med saken att göra. Har han lånat 110 kronor för att köpa huset finns inget arv alls utan dödsboet går i konkurs då det inte kan betala sina skulder.

 

[Utasja]

Behöver inte ens vara så svårt, om jag nu har 2 barn, en särkullbarn , om jag vill ge barnet ett bidrag till ett av barnen ,första bostad, utan att det registreras som förtidigt arv, då kan jag betala till min mor som sedan betalar till valt barn som ska få pengarna , barnen har ingen arvsrätt gentemot mina föräldrar, (eller liknande)man har förtroende för.
Mellan mig o föräldern så har vi bara reglerat en gammal skuld. nu tog jag bara ett mycket lätt exempel hur lätt det är att trolla bort pengar till den man vill, utan att det blir ett förtidigt arv.

Ja, du verkar insatt i fuskandets alla vägar.
Med tanke på ditt alias, får vi hoppas att det bara gäller arvstvister. Ts inlägg är osmakligt i från första början och det som diskuteras här ska väl inte vara till nackdel för någon, utan till hjälp för de flesta.
Här svarar man hur man ska lura andra. Är det inte sådant vi försöker undvika, lurendrejeri?

 

[Tornhill 2]

Nu presenterar man inte hur man gör någon arvlös öppet på några forum eller, närmaste jag kan hitta är en från lawline.
Nu finns även skulder, dom kan man ta ända in i sin död, och dom ska regleras om det är bortgångna personens privata skuld, även om dom är gifta.

[länk]

Ditt första inlägg bygger på att särkullsbarnet inte känner till sina rättigheter, eller på att det inte vet om att föräldern dör.
Att bygga sin taktik på att motparten är dum/okunnig brukar sällan vara en vinnande väg.

Ditt andra inlägg bygger på att se till att föräldern har noll, eller liten, förmögenhet vid sin död.
Det kan fungera, men för att det skall hålla juridiskt krävs att man gör det noggrant och att man har gott om tid. Eftersom föräldern beskrevs som ...inte många månader kvar..., så faller förmodligen även det alternativet. Att ta ett stort lån på sin dödsbädd utan att kunna redovisa var pengarna blivit av är inte juridiskt hållbart.

/ Hälsningar, Fredrik

 

[Takläggare]

Jag är särkullbarn och min pappa gjorde sitt bästa för att göra mig arvslös till sin frus och mina halvsyskons fördel. Tvi fick dom, för jag har gott och väl råd att anlita en riktigt bra jurist och se till så livet blir lagom surt för alla inblandade.

Så mitt råd är att inte mucka gräl i onödan. Det kan bli jobbigt för dom som lämnas kvar.

Som sagt, när det kommer till pengar då kommer girigheten , som TS tar upp så har pappas ekonomi fördelas och planerats via mamma, ingen jurist i världen kan skapa underverk, där han ska gå bak i tiden försöka hävda att pappan gömt pengar hos mamman , blir så gott som omöjligt att bevisa vilka belopp det handlar om när det varit planerat sedan länge.

Däremot så ökar bara konflikten mellan syskonen, först har dom en bortgång av föräldern sedan ett särkullbarn som bevisar vad förälder alltid hävdat om relationen och barnet.
Som någon nämnt det handlade om 85 tusen kr , det är inte ens ett belopp att starta krig om , ett så lågt belopp kommer inte ge någon upprättning.

Barnet kan mycket väl själv söka kontakt och försöka få till en relation, kanske inte under sin uppväxt , men under sitt vuxna liv.
På gamla goda tiden var det nästan självklart mamman fick vårdnaden om barnet , där det mycket väl kan vara mamman som baktalat pappan att han inte gillar barnet , vilket även sker idag hos många. där man lägger ansvaret på pappan för det är enklast och förklara för barnet , inte ett ord att mamman gjorde det omöjligt för pappan att ta sitt ansvar och vara med barnet, där samarbetsproblemen skapas av just mamman.
Därför avskaffa laglotten.
Spec nu när så många börjar planera tidigt hur man ska skydda den nya familjen, där alla knep och sätt faktiskt fungerar i verkliga livet att starkt begränsa arvet.

 

[Danielhallgren]

Lånen har väldigt mycket med saken att göra. Har han lånat 110 kronor för att köpa huset finns inget arv alls utan dödsboet går i konkurs då det inte kan betala sina skulder.

I det här fallet så är det ju två ägare på huset och arvet beräknas på värdet av huset inte hur mycket lån man har. . Det var väl det som efterfrågades?

 

[Anneli Uddebo]

fortfarande

 

[Takläggare]

Ditt första inlägg bygger på att särkullsbarnet inte känner till sina rättigheter, eller på att det inte vet om att föräldern dör.
Att bygga sin taktik på att motparten är dum/okunnig brukar sällan vara en vinnande väg.

Ditt andra inlägg bygger på att se till att föräldern har noll, eller liten, förmögenhet vid sin död.
Det kan fungera, men för att det skall hålla juridiskt krävs att man gör det noggrant och att man har gott om tid. Eftersom föräldern beskrevs som ...inte många månader kvar..., så faller förmodligen även det alternativet. Att ta ett stort lån på sin dödsbädd utan att kunna redovisa var pengarna blivit av är inte juridiskt hållbart.

/ Hälsningar, Fredrik

Visst är det så om du har lite tid kvar, då blir det svårt, men i dax läget har dom flesta stor koll på hur systemet fungerar , där man hinner börja i god tid , kanske vid 75-80 års ålder, om man lever till 85, då är det inga problem om du är någorlunda frisk. men startar du tidigare då är det helt säkert . oftast när du har en förmögenhet så vet du hur du ska placera den , hur du handlar och sköter pengar. hur du för över pengar osv. kanske man känner att man inte behöver alla pengar när man går i pension eller några år efter den , börja redan då ge över pengar på den valda personen.

 

[Alfredo]

arvet beräknas på värdet av huset inte hur mycket lån man har.

Det vore med ditt synsätt enkelt att skapa stort arv. "Bara" att låna så mycket som möjligt och köpa en dyr fastighet. Knappast rimligt.

Det är den avlidnes nettoförmögenhet som finns att ärva. Naturligtvis minskar arvet om det finns skulder i boet. Att det finns flera delägare i viss egendom påverkar inte detta.

 

[Sten O]

Detta kan vara något för er att kolla upp.

[länk]

”Tvärtemot vad många tror kan särkullbarn gå miste om hela arvet. Det räcker med några ord i testamentet. Därför gäller det att bevaka sina rättigheter när föräldrarna dör.

Vanligtvis betraktas särkullbarn som något besvärligt som ställer till ekonomisk oreda när föräldern som är omgift eller har en ny sambo dör. För att begränsa den ekonomiska "skadan" skriver föräldern och den nya partnern testamente eller tecknar en försäkring.

Men eftersom särkullbarnet alltid har rätt till minst halva sitt arv, det som kallas laglotten, känner sig de flesta särkullbarn rätt trygga trots allt. Vad de inte känner till är att särkullbarn ändå, trots rätten till laglotten, kan bli blåsta på hela arvet. Så här kan det gå till:

Föräldern till särkullbarnet skriver ett testamente där det står att den nya partnern ska ärva allt. Kanske tycker man att det är nödvändigt för att den nya partnern inte ska behöva flytta från huset när föräldern dör och särkullbarnet vill få ut sitt arv.

Gör särkullbarnet inget åt testamentet riskerar han eller hon att bli arvlös. Då spelar det ingen roll att särkullbarnet har rätt till laglotten. Den ska barnet få ut på en gång, om det vill det.

Barnet måste nämligen bevaka sina rättigheter för att få ut sina pengar. Men eftersom ingen automatiskt upplyser särkullbarnet om dess rättigheter är det lätt att missa.

När någon dör får dessutom vem som helst vara bouppteckningsman, man behöver inte vara juridiskt kunnig. Därför är det inte ens säkert att särkullbarnen underrättas om dödsfallet. Och även om särkullbarnen kommer till bouppteckningen och får läsa testamentet som missgynnar dem vet inte alla vad de ska göra.

- Om du vill ha laglotten och också får ut den underkänner du testamentet genom att bara ta del av testamentet. Annars har du sex månader på dig att väcka talan i domstol. Vill du däremot inte ha laglotten godkänner du testamentet och avsäger dig därmed rätten till laglott, säger Håkan Fälth, jurist på Föreningssparbanken och DN:s expert på familjejuridik.

Kräver du inte laglotten kan den efterlevande göra vad den vill med arvet. Sätta sprätt på det och till och med testamentera bort det - om det står att egendomen ärvs med full äganderätt.

Står det i stället att egendomen ärvs med fri förfoganderätt kan den efterlevande fortfarande leva upp pengarna men inte testamentera bort dem. Men det hjälper inte dig som är särkullbarn. Finns det något kvar när den efterlevande dör har du ändå inte rätt till din del eftersom du inte begärt laglotten.

Det finns i dag en tioårig preskriptionstid för bouppteckningar. Det gör att en arvinge som av någon anledning glömts bort kan kräva sin rätt i efterhand.

Men i vissa fall, för barn som är födda utom äktenskapet före 1970 där inte faderskapet är fastställt, är preskriptionstiden bara tre månader.

Bouppteckningen får rivas upp om nya arvingar upptäcks. Har arvet redan skiftats kan den som ärvt bli skyldig att dela med sig till den nya arvingen.”

Eftersom det är för 1970, lös detta.
https://www.riksdagen.se/sv/dokumen...rvsratten-for-utomaktenskapliga-barn_G5021710

 

[Takläggare]

Ditt första inlägg bygger på att särkullsbarnet inte känner till sina rättigheter, eller på att det inte vet om att föräldern dör.
Att bygga sin taktik på att motparten är dum/okunnig brukar sällan vara en vinnande väg.

Ditt andra inlägg bygger på att se till att föräldern har noll, eller liten, förmögenhet vid sin död.
Det kan fungera, men för att det skall hålla juridiskt krävs att man gör det noggrant och att man har gott om tid. Eftersom föräldern beskrevs som ...inte många månader kvar..., så faller förmodligen även det alternativet. Att ta ett stort lån på sin dödsbädd utan att kunna redovisa var pengarna blivit av är inte juridiskt hållbart.

/ Hälsningar, Fredrik

Gick tillbaka och titta upp vad jag gav för råd på andra inlägg.

Denna har jag kört med vid en skilsmässa jag hade för 15 år sedan , där min mor skrev ut ett skuldebrev på ett lån som gått till att finansiera köp , denna gick rakt igenom både bodelare och tingsrätt , där det var en giltig skuld som täckte för mig , denna fungerar lika bra vid ett arvstvist . finns en skuld, vare sig den är privat eller via bank ska den betalas.

 

[Alti]

Kan även nämna att jag själv nyligen var med i en arvstvist.
Vi, jag och mina syskon hävdade enligt gällande regler, motparten nått annat.
Tingsrätten tillsatte en boutredningsman.
Utfallet (efter nästan 1 år) blev som vi sagt, med skillnaden att vi alla i boet fick procentuellt dela på en räkning från advokaten på nästan 150.000:- (det blev en kostnad för dödsboet)
Min andel var 6,25% så jag fick ett avdrag för advokaten på runt 9000:-
De som fick 25% av boet, fick ett avdrag på runt 37.000:-

Summarum: De som ville ha allt, fick mindre än de hade rätt till.

Jag känner igen mig.

 

[Rolf Broberg]

Ditt halvsyskon har rätt till 1/6 (arvslott) del av vad din far och mor äger om inget äktenskapsförord finns.
Vem som står som ägare har ingen betydelse om det inte finns äktenskapsförord..
Med ett testamente kan det minskas till 1/12 del, (laglott).
Med planering så skulle det kunna minskas mer men nu är det nog försent.

Gå till banken och träffa en jurist

 

[Kirre2]

Nu har jag inte orkat läsa alla nästan 200 svar, så det här har väl sagts tidigare i tråden, men såklart ska inte barn straffas för att de blir till. Det är ju svårt att undvika...
Däremot tycker jag att barnets mor borde straffas för att hon väljer att föda ett barn som inte båda parter vill ha. Eller straffas kanske är ett för hårt ord, men hon borde få ta konsekvenser, som en frånvarande far och inget farsarv till barnet. Tveksamt om pappan ska betala underhåll också.
Nu vet jag att vissa kommer att skrika högt, men mamman har ju hela makten i det här fallet. Vill pappan men inte mamman behålla barnet är det fritt fram för henne att ta bort det mot hans vilja.