Ytong lika med blåbetong?
Hej, någon som känner till materialet Ytong? Förstår att det har en lång historik och att tillverkningsprocessen har ändrats över tiden. Och att materialet finns kvar idag. Om ett hus från 1970 är byggt i Ytong, är det då detsamma som blåbetong?
Nej, man kan inte kategoriskt säga att Ytong från 1970-talet innehöll uranhaltigt alunskiffer.
Sedan kan jag passa på att tillägga att inte all blåbetong är radonutsöndrande, även om många blåbetongsorter är det.
Ett tips är att kolla uppe på vinden om du kommer åt, där brukar man kunna se oputsade block och se om de är blåaktiga.
Edit:
Vet du att lättbetongen är av fabrikat Ytong? Eller kan det vara lättbetong från någon annan stans?
Det var ju inte alla kalkbrott/skifferbrott som hade uranhaltigt material.
Wikipedia säger:
Lättbetongen uppfanns i mitten av 1920-talet av teknologie doktor Axel Eriksson och började tillverkas 1929 vid en fabrik i Hällabrottet, som Yxhults Stenhuggeri AB lät uppföra. En djärv satsning av Carl August Carlén som från 1924 var ensam ägare av Yxhultsbolaget, tidigare var det enbart stenhuggeri man ägnat sig åt. Lättbetongen såldes till att börja med under namnet "ånghärdad gasbetong" men fick på 1940-talet namnet Ytong. Denna lättbetong baserades på alunskiffer och var vad som skulle komma att kallas blåbetong. Att använda alunskiffer var fördelaktigt då skiffern är rik på kol och kunde användas som bränsle vid bränning av den kalk som ingår i lättbetong. Kalk och skiffer brändes till så kallad skifferkalk. Skifferkalk användes tillsammans med portlandcement och aluminiumpulver. Den ursprungliga produkten tillverkades med en densitet på 700–1200 kg/m3, värmeledningsförmåga λ 0,20–0,36, tryckhållfasthet 20–50 kg/cm2. Gasbetong tillverkades även vid Vallevikens och Klagshamns cementfabriker.[1]
Sedan kan jag passa på att tillägga att inte all blåbetong är radonutsöndrande, även om många blåbetongsorter är det.
Ett tips är att kolla uppe på vinden om du kommer åt, där brukar man kunna se oputsade block och se om de är blåaktiga.
Edit:
Vet du att lättbetongen är av fabrikat Ytong? Eller kan det vara lättbetong från någon annan stans?
Det var ju inte alla kalkbrott/skifferbrott som hade uranhaltigt material.
Wikipedia säger:
Lättbetongen uppfanns i mitten av 1920-talet av teknologie doktor Axel Eriksson och började tillverkas 1929 vid en fabrik i Hällabrottet, som Yxhults Stenhuggeri AB lät uppföra. En djärv satsning av Carl August Carlén som från 1924 var ensam ägare av Yxhultsbolaget, tidigare var det enbart stenhuggeri man ägnat sig åt. Lättbetongen såldes till att börja med under namnet "ånghärdad gasbetong" men fick på 1940-talet namnet Ytong. Denna lättbetong baserades på alunskiffer och var vad som skulle komma att kallas blåbetong. Att använda alunskiffer var fördelaktigt då skiffern är rik på kol och kunde användas som bränsle vid bränning av den kalk som ingår i lättbetong. Kalk och skiffer brändes till så kallad skifferkalk. Skifferkalk användes tillsammans med portlandcement och aluminiumpulver. Den ursprungliga produkten tillverkades med en densitet på 700–1200 kg/m3, värmeledningsförmåga λ 0,20–0,36, tryckhållfasthet 20–50 kg/cm2. Gasbetong tillverkades även vid Vallevikens och Klagshamns cementfabriker.[1]
Redigerat:
Radon har tydligen mätats i området (för ganska länge sedan) då det finns en del hus i samma grupp och från samma tid som haft problem med radon mn inget utfall just i detta enligt uppgift. Fast nog läge göra en riktig radonmätning i vinter.
Enklast är väl att göra en radonmätning.
Där är inte farligt att bo i ett hus av lättbetong.
Blir/är radonhalten hög så är första lösningen att förbättra ventilationen och ventilera ut radonet så att koncentrationen blir lägre.
Finns en noja både för blåbetong och asbest som är lite mer än nojig. Båda hänger samma med om man är storrökare. Ett jobb i asbestindustrin och storrökare eller ett hus med, framförallt höga halter markradon i inomhusluften och storrökare, är väl ingen lysande kombination.
Men storrökare är en utdöende art även av andra orsaker.
Men psyket kan spela spratt så man oroas och blir sjuk av det.
Där är inte farligt att bo i ett hus av lättbetong.
Blir/är radonhalten hög så är första lösningen att förbättra ventilationen och ventilera ut radonet så att koncentrationen blir lägre.
Finns en noja både för blåbetong och asbest som är lite mer än nojig. Båda hänger samma med om man är storrökare. Ett jobb i asbestindustrin och storrökare eller ett hus med, framförallt höga halter markradon i inomhusluften och storrökare, är väl ingen lysande kombination.
Men storrökare är en utdöende art även av andra orsaker.
Men psyket kan spela spratt så man oroas och blir sjuk av det.
I ett flerbostadshusområde i min närhet såg jag att man använt krossad blåbetong som fyllnadsmaterial under parketten istället för sand. Så man får tänka sig för och helst mäta ordentligt exakt varifrån radonet kommer innan man gör åtgärder.
FTX brukar vara bra då man kan hålla ett kontrollerat svagt undertryck i huset för att ventilera bort radon samt undvika att dra in eventuell markradon via sprickor i grunden om nu huset står på ett område med markradon.
I ett hus jag kikade på så hade radonhalten ökat från 400 bq/m3 till mer än 1000 bq/m3 då tidigare ägare felaktigt försökt åtgärda radonhalten genom att ha kraftiga frånluftfläktar, varvid ännu mer markradon drogs in.
FTX brukar vara bra då man kan hålla ett kontrollerat svagt undertryck i huset för att ventilera bort radon samt undvika att dra in eventuell markradon via sprickor i grunden om nu huset står på ett område med markradon.
I ett hus jag kikade på så hade radonhalten ökat från 400 bq/m3 till mer än 1000 bq/m3 då tidigare ägare felaktigt försökt åtgärda radonhalten genom att ha kraftiga frånluftfläktar, varvid ännu mer markradon drogs in.
Vi bor i ett blåbetonghus som byggdes 58-59. Märke ytong från yxhult. All betong i huset är verkligen av blåare nyans och utsöndrar radondöttrar.
Bor man här hela livet i våra nivåer kring 500 bq/m3 enligt gammal forskning så har vi 0,6 % chans/risk att få lungcancer i spannet 1-75 år. En person utan radon (vilket är omöjligt) har i runda slängar 0.4% risk.
Det forskas otroligt lite på ämnet då myndigheter väljer försiktighetsprincipen när det gäller all typ av strålning. Men det som går att utläsa om man ska vara rationell är att, är man rökare med högre grundrisk så ska man inte bo i radonhus och sluta röka.
-------
Jag har ju familj och barn och vill såklart inte utsätta dom för någon fara
... Så vi får se om några år så kanske vi investerar i FTX. Vi ska ändå fixa badrumet och installera en fläkt i köket med frånluft. Då känns det ganska rationellt att även investera i värmeåtervinning.
Men för gudsskull få inte panik över radon om du nu inte är rökare.
Kerala i Inden och i Ramsar Iran är bland annat två ställen med otroligthög bakgrundsstrålning. Här om nu statistiken hade varit bevisad(jag vet forskning kan aldrig 100% bevisas) och inte bara baserad på antaganden och försiktighetsprincipen så hade ju folk dött som flugor här? Eller iallfall så hade man haft rekordet i lungcancer per capita.
Finns fler områden som är liknande / värre än detta men det genomförs ingen mer forskning eftersom det inte finns någon anledning. Mycket pengar i radonsaneringsindustrin/ventilation/inomhusklimat samt många byråkrater som jobbar på WHO och alla strålskydsmyndigheter.
Bor man här hela livet i våra nivåer kring 500 bq/m3 enligt gammal forskning så har vi 0,6 % chans/risk att få lungcancer i spannet 1-75 år. En person utan radon (vilket är omöjligt) har i runda slängar 0.4% risk.
Det forskas otroligt lite på ämnet då myndigheter väljer försiktighetsprincipen när det gäller all typ av strålning. Men det som går att utläsa om man ska vara rationell är att, är man rökare med högre grundrisk så ska man inte bo i radonhus och sluta röka.
-------
Jag har ju familj och barn och vill såklart inte utsätta dom för någon fara
... Så vi får se om några år så kanske vi investerar i FTX. Vi ska ändå fixa badrumet och installera en fläkt i köket med frånluft. Då känns det ganska rationellt att även investera i värmeåtervinning.Men för gudsskull få inte panik över radon om du nu inte är rökare.
Kerala i Inden och i Ramsar Iran är bland annat två ställen med otroligthög bakgrundsstrålning. Här om nu statistiken hade varit bevisad(jag vet forskning kan aldrig 100% bevisas) och inte bara baserad på antaganden och försiktighetsprincipen så hade ju folk dött som flugor här? Eller iallfall så hade man haft rekordet i lungcancer per capita.
Finns fler områden som är liknande / värre än detta men det genomförs ingen mer forskning eftersom det inte finns någon anledning. Mycket pengar i radonsaneringsindustrin/ventilation/inomhusklimat samt många byråkrater som jobbar på WHO och alla strålskydsmyndigheter.
Fast, man kan avgöra om byggnadsmaterialet avger radon, genom att mäta gammastrålning. Det kan man göra när som helst, och det är en ögonblicksmätning.S sepani skrev:
Gammastrålningen är inte samma sak som strålningen från radon, gammastrålningen uppstår när radon bildas i lättbetongen. Radon som då är en sönderfallsprodukt, avger alfastrålning. Alfastrålning är farligare än gammastrålning, om den kommer åt levande celler. Men den tränger inte ens igenom ett papper, eller ytterhuden. Därför är det i praktiken bara när man andas in radonhaltig luft som det är farligt. När radon sönderfaller i lungorna, kan alfastrålningen träffa levande celler.
När du har markradon, så har den bildats djupt ned i berget (och det avges gammastrålning, som inte når upp till ytan). Radonet sipprar sedan upp genom berggrunden, och kan tränga in i byggnader.
När vi ansökte om bidrag för radonsanering för några år sedan, var det ett krav på att man skulle påvisa var radonen kom ifrån med t.ex. gammaspektoskopi för att på så sätt bekräfta att de åtgärder man söker bidrag för är verkningsfulla.
Om man inte själv har tillgång till mätinstrument så kan man antingen hyra ett, eller låta någon konsult mäta. I vissa fall har kommunen mätinstrument man kan låna ut. Det är tydligen ganska vanligt att folk i blåbetonghus på markradonrik mark förvärrar saker genom att skapa undertryck och på så sätt dra in betydligt högre halter radon från marken än vad byggmaterialet bidrar med.
Om man inte själv har tillgång till mätinstrument så kan man antingen hyra ett, eller låta någon konsult mäta. I vissa fall har kommunen mätinstrument man kan låna ut. Det är tydligen ganska vanligt att folk i blåbetonghus på markradonrik mark förvärrar saker genom att skapa undertryck och på så sätt dra in betydligt högre halter radon från marken än vad byggmaterialet bidrar med.
