Hur värdera risk med uppreglat trägolv på källarbetongplatta?
Efter att mest ha auskulterat forat tänkte jag bidra med lite skrivet material också.
Jag har blivit med ett hus till, en villa i vinkel byggd 1967, 129m2 med 129m2 inredd källare. Det är lite alla möjliga brister i huset men jag tänkta beta av dem en efter en och sedan överlåta huset som ett suveränt boende till mina nästan flygfärdiga barn.
En sak som kom upp under en besiktning var att trägolvet i ungefär halva källaren är en "riskkonstruktion". Det är ett uppreglat golv där själva reglarna (95mm) ligger på klossar ca 5 cm över ett mellangjutet, kallasfaltstäckt betonggolv. Mellan reglarna hänger lite magiskt 95 mm stenull och ovan reglarna är det ett ganska fint, mörkbetsat grangolv. Det är alltså en luftspalt under hela golvet, bara enstaka klossar i kontakt med betongen. (se bild 1)
Besiktningsmannen tyckte att golvet var det första han skulle ha åtgärdat (dvs rivit ut), detta trots att det är torrt och inte luktar nämnvärt vare sig av mögel eller svamp i källaren. Huset är inte omdränerat men det finns inte heller några fuktgenomslag på källarväggar eller golv. Till saken hör att det är präktigt med radon i huset, hela 2000 Bq/m3 och det tycker jag personligen känns mer oroande än detta golv.
Frågan är alltså om man ska göra om och göra helt rätt eller om detta är en konstruktion som man kan leva med? Finns det mer specialiserade experter att rådfråga (tips mottages tacksamt, detta är i norra stor-Stockholm)
Anledningen till att jag frågar är att om man tar bort golvet (ca 70 m2 i två rum) vill man nog även göra helt rätt vad gäller underliggande golv och isolering, dvs bila upp allt, lägga 20 cm isodrän och sen gjuta ett nytt golv med golvärme i som man sen ytbekläder med ett fint trägolv igen (med alla skikt som behövs såklart). Och eftersom man gör det bör man ju såklart passa på att byta avloppsstam som går igenom det ena rummet och såklart även staga upp grundmuren i vinkeln som har ganska stora sättningar och det är ju bra om man kan göra med någon slags stående balk mellan bottenplatta och tak. Radonsaneringen man vill göra (2/3 från marken har en radonkonsult sagt) underlättas ju också om man kan lägga ner en radonslang i ganska stora delar av huset (stambytet medför att man bilar in sig i alla rum).
Ni förstår, det ena leder till det andra och tex stambytet och avlastningen av grundmuren hade jag ursprungligen tänkt att göra utifrån, kanske i samband med en delomdränering av den delen av huset (innervinkeln). Och det inre stambytet skulle kunna göras genom andra rum med ungefär samma resultat.
Hur ska man värdera "helt rätt utförande" jämfört med minskad arbetsinsats? Vi har tänkt att göra allt själva och har egentligen ingen tidspress. Det är mest risken att man tröttnar totalt jag tänker på. Och baserat på vilken information är det motiverat att riva upp trägolvet ?
Jag har blivit med ett hus till, en villa i vinkel byggd 1967, 129m2 med 129m2 inredd källare. Det är lite alla möjliga brister i huset men jag tänkta beta av dem en efter en och sedan överlåta huset som ett suveränt boende till mina nästan flygfärdiga barn.
En sak som kom upp under en besiktning var att trägolvet i ungefär halva källaren är en "riskkonstruktion". Det är ett uppreglat golv där själva reglarna (95mm) ligger på klossar ca 5 cm över ett mellangjutet, kallasfaltstäckt betonggolv. Mellan reglarna hänger lite magiskt 95 mm stenull och ovan reglarna är det ett ganska fint, mörkbetsat grangolv. Det är alltså en luftspalt under hela golvet, bara enstaka klossar i kontakt med betongen. (se bild 1)
Besiktningsmannen tyckte att golvet var det första han skulle ha åtgärdat (dvs rivit ut), detta trots att det är torrt och inte luktar nämnvärt vare sig av mögel eller svamp i källaren. Huset är inte omdränerat men det finns inte heller några fuktgenomslag på källarväggar eller golv. Till saken hör att det är präktigt med radon i huset, hela 2000 Bq/m3 och det tycker jag personligen känns mer oroande än detta golv.
Frågan är alltså om man ska göra om och göra helt rätt eller om detta är en konstruktion som man kan leva med? Finns det mer specialiserade experter att rådfråga (tips mottages tacksamt, detta är i norra stor-Stockholm)
Anledningen till att jag frågar är att om man tar bort golvet (ca 70 m2 i två rum) vill man nog även göra helt rätt vad gäller underliggande golv och isolering, dvs bila upp allt, lägga 20 cm isodrän och sen gjuta ett nytt golv med golvärme i som man sen ytbekläder med ett fint trägolv igen (med alla skikt som behövs såklart). Och eftersom man gör det bör man ju såklart passa på att byta avloppsstam som går igenom det ena rummet och såklart även staga upp grundmuren i vinkeln som har ganska stora sättningar och det är ju bra om man kan göra med någon slags stående balk mellan bottenplatta och tak. Radonsaneringen man vill göra (2/3 från marken har en radonkonsult sagt) underlättas ju också om man kan lägga ner en radonslang i ganska stora delar av huset (stambytet medför att man bilar in sig i alla rum).
Ni förstår, det ena leder till det andra och tex stambytet och avlastningen av grundmuren hade jag ursprungligen tänkt att göra utifrån, kanske i samband med en delomdränering av den delen av huset (innervinkeln). Och det inre stambytet skulle kunna göras genom andra rum med ungefär samma resultat.
Hur ska man värdera "helt rätt utförande" jämfört med minskad arbetsinsats? Vi har tänkt att göra allt själva och har egentligen ingen tidspress. Det är mest risken att man tröttnar totalt jag tänker på. Och baserat på vilken information är det motiverat att riva upp trägolvet ?
Verkar inte som att det är ett problem dessutom går det ju att lösa ventilation av golvet som det är
Det är ju problemet med gamla hus. I princip behöver de rivas och byggas upp på nytt för att allt ska bli rätt och riktigt, men det är normalt inte rimligt.P perlinde skrev:
Man river inte en sk riskkonstruktion som har visat sig inte vara ngn risk under lång tid i ett specifikt hus.
Riskkonstruktion är en generell term som bara säger att under fel förutsättningar kan det ev kanske möjligtvis leda till problem av ngt slag, (allvarliga eller oväsentliga). Fel förutsättningar är t ex om huset är byggt i träskmark etc.
Många gamla hus har visat att på rätt mark kan man bygga nästan hur som helst utan problem. Varje hus är unikt iom tomten det står på, och hur kompetenta och omsorgsfulla byggarna varit.
Det finns heller ingen anledning att ändra en befintlig konstruktion som visat sig fungera i lång tid. Varje ändring leder till andra förutsättningar i olika avseenden, och risken ökar att ngn lösning blir dålig i ngt avseende. När det gäller fukt är det som balansgång på slak lina. Det är många olika faktorer som samverkar, och de är dynamiska, inte statiska, vilket gör det väldigt komplicerat att predicera vad som kommer att hända.
Tycker det är intressant att trots sättskadorna så tycks det inte lett till några fuktproblem vare sig i väggen eller plattan. Det indikerar att huset inte tycks vara utsatt för ngn nämnvärd fuktbelastning från vare sig regnvatten eller markfukt.
Eftersom det i princip är ett typ Nivellgolv så är det ju bara att koppla in en eller kanske flera sugfläktar som suger ut rumsluften via golvet, så blir det ventilerat. Dessutom bör det minska radonet en del. Bara att mäta före och efter åtgärd så vet man hur mkt, och om ytterligare åtgärder behövs.
Kanske slänga in några temp- & fuktloggrar under golvet om man ändå är där och meckar, så kan man bygga upp faktisk kunskap om klimatet under golvet.
