Här kommer en guide med tillhörande checklista för hur du bygger en säkrare villa.
Vill du skippa bakgrundsinformation och bara ha "checklistan" direkt så hoppa ner till första tabellen, där kravspecifikationen står.
Som bakgrund kan nämnas att i Sverige har cirka 500 000st hushåll valt kostsamma inbrottslarm från Verisure eller Sector Alarm, som när det är enda åtgärden man gjort är en nästan helt verkningslös säkerhetsåtgärd. Senare i detta inlägg ser du varför dessa kunder framförallt säkerhetsställt bröd på bordet för väldigt många dörrförsäljare, medan kundens önskemål om en säker bostad inte har uppnåtts.
Om du idag önskar eller misstänker att du i framtiden kommer vilja bo i villa där du beaktat säkerheten är det väsentligt att göra dessa tillval redan vid nybyggnationen. Detta eftersom vissa av alternativen inte går att göra i efterhand och att nästa chans för att göra de övriga alternativen är först när det är dags att byta ut sådant som är uttjänt. Alltså om cirka 30-40år.
Lär man sig och förstår följande mening så har man skaffat sig tillräckligt med grundläggande kunskaper inom säkerhet och trygghet för att kunna planera och värdera hur ens bostad uppfyller det man efterfrågar:
För att uppnå fysiskt skydd av en bostad - så sammantaget vill man att skyddet ska upptäcka och rapportera om det oönskade så pass tidigt att byggnadens fysiska och tekniska skydd klarar stå emot tillräckligt länge för att någon ska kunna hinna fram och hantera det oönskade, innan väsentlig skada sker på det skyddsvärda.
Väljer man att köra på det alternativ som väldigt många svenska hushåll har gjort så har man lagt samtliga sina kronor på ”upptäcka och rapportera”, medan man helt missat de två andra principerna. Samtliga principerna är lika viktiga. En genomsnittlig svensk villas säkerhetsnivå kan jämföras med en balkong utan räcke, alltså att inget i byggnaden är designat eller konstruerat för att hålla obehöriga ute eller att hantera en brand.
Det jag här i del 1 kommer gå igenom är sådant som man bör beställa, som inte baseras på någon pseudovetenskap likt när dörrförsäljare av inbrottslarm pratar om att dekaler är avskräckande. Samtidigt är inget av det jag beskriver någon hemlighet eller magiskt för den delen. För du har garanterat minst denna nivå av säkerhet på din arbetsplats dit du går varje dag, eftersom de krav jag skriver om är snarlika de standardkrav som finns i försäkringsbolagens säkerhetsföreskrifter för företag.
Varför skulle du vilja vara säkrare på jobbet än hemma? Nog om det.
Men först, innan vi börjar prata säkerhetsåtgärder måste vi klargöra hur stor eller liten risk det är att drabbas av något oönskat.
Hur stor sannolikhet är det att du drabbas?
Tittar vi på nationell statistik för Sverige, avseende anmäla inbrott, villabränder och antalet vattenskador och sedan delar det med hur många hushåll det finns så blir sannolikheten att drabbas följande: Inbrott – en gång per 254år Villabrand – en gång per 629år Vattenskada – en gång per 37år
Naturligtvis finns det lokala variationer, att någon löper större risk och någon mindre.
Men sammantaget är sannolikheten mycket låg.
Vad är konsekvensen av respektive skada då?
Även här kan vi ta hjälp av nationell statistik. Inbrott – Försäkringsbolaget täcker det mesta, dock med risk för ålderavdrag. Varav genomsnittliga ersättningen idag från försäkringsbolag för denna typ av skada är 40 000kr. Oftast är det sådant som går att ersätta som stjäls. Villabrand – Försäkringsbolaget täcker det mesta, men skadorna kan vara betydande och tidsödande att få åtgärdade. Samtidigt förstörs ofta sådant som är oersättligt. Cirka 50 personer omkommer per år i samband med brand och 600 personer behöver uppsöka sjukvård. Vattenskada – Försäkringsbolaget täcker det mesta, men skadorna kan vara betydande och tidsödande att få åtgärdade.
Med det i åtanke skulle jag generellt hävda att villabrand och vattenskada är det primära att titta på och skydda sig mot. Men även den marginella risken för inbrott är värd att ha i åtanke.
Tabell och checklista
En standardvilla jämförs med ett säkrare alternativ:
Det är dessa krav du ska ställa till din husleverantör.
De kommer garanterat kunna leverera detta, deras leverantörer har redan produkter som uppfyller detta.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Om du vill veta vad det är du kravställer så ger jag en fördjupning här nedan:
Väggar:
Bygger du ett hus i lättbetong eller ett med tegel kan du direkt hoppa till nästa punkt om dörrar.
Idag är sannolikheten att någon obehörig går genom väggen på villor ytterst liten, eftersom dörrar och fönster är betydligt svagare punkter. Men desto fler villor som skaffar säkrare dörrar och fönster kommer göra att väggarna framstår som det enklare alternativet. Majoriteten av trähusleverantörernas väggar består av spikad ytterpanel, vindskyddspapp, isolering och hårdgips. Alltså inget som har kapacitet att ens stå emot en enkel hammare, än mindre än kofot. Och relativt tyst är det att gå den vägen. Att därav komplettera ytterväggarna med plywood har inte bara fördelen att byggnaden i sig blir mer vridstyv och att det blir lättare att hänga upp saker inomhus, det blir samtidigt avsevärt mycket svårare för obehöriga att välja gå genom väggarna.
Kostnad cirka 15 000kr per våningsplan.
Dörrar:
"Vanliga" ytterdörrar är endast designade och konstruerade för att utgöra en del av byggnadens klimatskal. Alltså hålla inne eller ute värme, inget annat. Oavsett om du väljer en premiumtillverkare av dörrar eller enklare sådan så är konstruktionen oftast densamma. En träfiberskiva som är klädd med en annan skiva trä. Det som utgör säkerheten i dörren är en låskolv inskjuten i ett slutbleck som är fastskruvat med 2-4 skruvar mot karmen av trä. Dessa dörrar klarar stå emot en kofot endast ett par sekunder.
Säkerhetsdörrar är konstruerade annorlunda. Det som utgör säkerheten av dörren är gjort i metall, medans endast det estetiska är av trä. De ser alltså precis likadana ut på utsidan – men inuti har de en skiva av metall och även slutblecket i karmen är kopplat till en ram av metall. Är dörren klassad med RC3 så är den testad och godkänd hos ett oberoende testlaboratorium att klara stå emot ett inbrottsförsök i minst 20 minuter. Varav de första 15 minuter är att personalen får granska dörrkonstruktionen efter svagheter och sedan under 5 minuter försöka ta sig igenom den med hjälp av kofot, kilar, sticksåg, kraftiga skruvmejslar o.s.v.
Att som obehörig gå igenom en sådan dörr är kämpigt, tidskrävande och framförallt låter mycket.
Tilläggskostnad cirka 6000-8000kr per dörr, beroende på om det är en fönsterdörr eller ej.
Om det passar estetiken på huset så välj att även byta ut altandörrarna till RC3-klassade dörrar med helfönster, det finns snygga sådana och går att få med spröjs.
Nu är detta en reklamfilm, men testet är autentiskt mot det som görs på det oberoende labbet för att dörren ska få benämna sig som RC3-klassad.
Fönster:
När man pratar säkra fönster så delar man vanligtvis in det i två delar, det ena är hur brytvänlig grundkonstruktionen är och det andra är hur motståndskraftigt glaset är. Vanliga fönster i villor är både enkla att byta upp och att krossa glaset på så man kan sträcka in handen och låsa upp.
Som tur är likt för dörrar finns det även säkerhetsklasser för fönster. En lagom nivå att lägga sig på för fönster är RC2 med glas klassat enligt P4A. Desto högre klassning på glaset desto svårare blir det att tränga igenom. P4A är lagom eftersom redan där vanligtvis krävs minst en slägga för att komma igenom glaset. Har man sedan låst fönstret från insidan med nyckel, vilket ingår när man beställer RC2-klassat fönster, så krävs det väldigt mycket innan en person tar sig i igenom ett sådant fönster.
Tilläggskostnad cirka 3000kr för ett fönster och 4500kr för en fönsterdörr.
Två videoklipp för att illustrera skillnaden mellan klassat och icke klassat.
Fönster:
Glas:
Vattenfelsbrytare:
Att lägga ut vattensensorer i huset där man tänker att ett läckage ska uppstå och koppla dessa till ett inbrottslarm blir ofta fruktlöst. För det första krävs det att vattenläckaget uppstår just där pucken befinner sig, samt beroende på om någon är hemma eller inte när läckaget uppstår avgör hur stor skadan blir. Ett helt brustet rör spolar ut cirka 15 liter per minut tills någon tar sig till huvudbrytaren och stänger av det. En sådan vattenläcka kommer märkas. Medan de värsta skadorna brukar uppstå av små läckage som sker på platser man inte ser att det pågår och som därför kan pågå en längre tid innan man upptäcker dem. Exempelvis i undertak, där ett droppande rör inte låter så farligt, när det droppar 20-40 liter per dygn utan att någon åtgärdar det så blir skadorna därefter.
Numera finns det definition för vad som får kallas vattenfelsbrytare. Det är en produkt som använder mätning och/eller sensorer för att övervaka hela tappvattensystemet och identifiera läckage samt stänga av vattnet centralt. Det behövs alltså inga lokala sensorer och de moderna vattenfelsbrytarna kan upptäcka det minsta lilla läckaget, sedan stänga av vattnet.
De tre andra produkttyperna, som inte alls är lika effektiva - men likväl många oseriösa företag säljer är läckagebrytare, vattenbrytare och vattenlarm.
Kostnad för teknik och installation: cirka 5000-7000kr, för en hel villa oavsett storlek.
Videoklipp:
Spisvakt:
En av de vanligaste platserna där det uppstår brand eller rökutveckling i en bostad är spisen. En modern spisvakt känner av och reagerar på onormala temperaturförändringar. Man behöver alltså inte likt förr i tiden stänga av och på en timer längre. Det som händer när temperaturen blir för hög är att spisvakten bryter strömmen och eventuellt även larmar. Ofta räcker detta för att värmeutvecklingen ska upphöra.
Spisvakter finns i alla möjliga varianter. De som är helt fristående som passar med alla spisar och köksfläktar. Sen finns det även diskreta varianter som är inbyggda i spisfläktarna, varav vissa dessutom är utrustade med släckmedium så spisvakten aktivt kan släcka eld.
Kostnad cirka 3500 – 5000kr.
Inbrottslarm med rökdetektorer:
Precis som med dörrar och fönster har Stöldskyddsföreningen gjort det lätt för konsumenter att få till en bra och ändamålsenlig installation av larm, utan att kunden själv behöver besitta expertkunskap. Du behöver enbart säga till larminstallatören vilken larmklass du önskar så vet de grundkraven, sedan kan du utöver detta lägga till det du anser vara väsentligt för just dig.
För villor finns det två larmnivåer som anses lämpliga.
Larmklass 1, som är trådbundet, och larmklass R som är trådlöst.
Larmklass R är billigare.
Följande principer avseende installationen av inbrottslarm anser jag vara vettiga att följa:
1. Använd en lokal larminstallatör och välj någon av ovanstående larmklasser.
2. Koppla inbrottslarmet till en godkänd larmcentral.
3. En brandvarnare ska monteras i vardera sovrum, sedan valfri placering i övriga huset. Det viktigaste är att upptäcka eld i utrymmen där du kan tänkas sova, inte där det är störst risk att brand uppstår.
4. Ytterdörrar och fönsterdörrar ska ha vibrationsdetektorer. Detta för att upptäcka ett angrepp tidigt och få fram hjälp innan vederbörande tagit sig in i huset.
5. En centralt placerad IR-detektorer per våningsplan (ev. två om våningen är megamegastor). Buset kommer förr eller senare passera centrala ytor av huset, så fler är onödigt.
6. Inbrottslarmet ska ha 1-2 sirener med blixtljus utomhus samt en siren inomhus. De som är placerade utomhus är viktigast, eftersom den kommer påkalla uppmärksamhet från grannarna. Tjuvens ovisshet om grannarnas kapacitet att ingripa kommer stressa vederbörande mer än något annat. Men att grannarna ska ingripa är inget du ska förvänta dig, de kan dock göra värdefulla observationer.
7. Kameror inomhus eller inte? Min personliga inställning är nej, att man gör bäst i att skippa kameror. Vare sig de är inbyggda i IR-detektorerna eller fristående. Detta eftersom sannolikheten att man kommer ha nytta av inspelat materialet är minimal, både eftersom risken för inbrott är så pass liten och att denna typ av inspelat material sällan utgör något större bevisvärde. Samtidigt som kamerorna ökar risken för att någon olovligen kan övervaka medlemmarna i det egna hemmet, usch. Med olovligen menar jag både från någon utomstående, men även att någon familjemedlem ska övervaka familjen på distans.
8. Ska man ha några kameror alls?
Resultatet i de studier som gjorts på allmän plats avseende kameraövervakning är att den brottsförebyggande effekten är ytterst liten. I den metastudie som BRÅ gjort, "Fungerar kamerabevakning brottsförebyggande?", såg man att effekten uteblev på de flesta typer av brott. Huruvida effekten inom privatbostäder skiljer sig är inte klarlagt. Vad som dock är klarlagt är att dold kamerabevakning är bättre än skyltad om man vill få användbara bilder på personer med oärliga avsikter. Detta eftersom har man skyltat så har man även indirekt instruerat personen att täcka över ansiktet m.m. Kamerabevakning i privatbostäder behöver inte vara skyltad. Huruvida man även får ha tillgång till ljudavlyssning/inspelning har diskuterats fram och tillbaka, men med tanke på "olovlig avlyssning" (Brottsbalken 4:9a) skulle jag avråda från att ha den möjligheten. Personligen skulle jag möjligtvis kunna tänka mig ha kameror utomhus, som aktiveras 10 sekunder retroaktivt i händelse av att inbrottslarmet löser ut. Men antagligen blir det inga kameror alls. Tycker inte det är värt riskerna eller besväret. Behovet är dock individuellt, så tror du på kameror så kör på. Se dock bara till att deras upptagningsområde inte sträcker sig utanför din tomt.
9. Dimgeneratorer eller inte? Konsumentvarianterna utvecklar dimma så pass långsamt att en obehörig person hinner riva ner utrustningen och slänga ut den (eller ner i en påse) innan den hunnit ha någon avvärjande effekt på angreppet i fråga. Men om du ändå bestämmer dig för att installera det så ska kräva att enheten inte syns utifrån och att information om dess existens inte ska avslöjas på larmdekalerna. Om vederbörande vet att den finns så blir det som med skyltning för kameror, man ger personer med oärliga avsikter chans att förbereda sig för att oskadliggöra dimgeneratorn. Exempelvis genom att innan de bryter sig in leta upp en kratta eller kvast i trädgården som de kan slå ner dimgeneratorn med.
Kostnad för installation av inbrottslarm: 10 000kr till sky is the limit.
Månadskostnad för larmcentral och mobilabonnemang: cirka 100kr
Sprinkler:
Det enda rökdetektorer kan göra i händelse av brand är försöka väcka de boende och att tillkalla räddningstjänsten. Beroende på var man bor har räddningstjänsten olika lång framkörningstid efter att ett larm har gått, vanligtvis handlar det om 6-20 minuter. Beroende på hur utvecklad branden var när larmet gick och när räddningstjänsten anländer kan det innebära att ett rum är utbränt och halva villan rökskadad eller att hela villan är övertänd. Information om ungefärliga framkörningstider kan man få genom att kontakta sin lokala räddningstjänst. Är huset utrustat med sprinkler så har man något i huset som kommer försöka bekämpa branden oavsett man är hemma eller ej. Är man hemma kommer man få mer tid på sig att ta sig ut, är man inte hemma så är branden antingen släckt när räddningstjänsten ankommer eller så är branden väsentligt mindre än om man varit utan sprinkler.
Sprinkler fungerar inte så som det porträtteras i film, att samtliga munstycken börjar spola vatten samtidigt i händelse av minsta lilla brand.
I korthet kan man jämföra ett sprinklersystem med att ha massvis med vattenspridare i hela huset, med vattenkranen till dem fullt öppen. Det som gör att vattnet inte forsar ut är att varje munstycke är igenpluggat med en glaspatron fylld av gas. Glaspatronen är dimensionerad för att spricka och släppa fram vattnet vid en viss temperatur, för installationer i villor så sätter man vanligtvis glaspatroner som tål upp till 68 grader. Rummet måste alltså ha uppnått 68 grader innan sprinklern släpper igenom vatten, det räcker alltså inte med rökutveckling. Men till skillnad från rökdetektorer så kan inte sprinklersystem ge felaktiga indikationer. Och att sprinklers skulle börja läcka eller gå i sönder är extremt ovanligt samtidigt som underhållet i villasystem är minimalt till obefintligt.
Kostnad för heltäckande skydd i en villa: 25 000 - 35 000kr.
En gammal relik, men som ändå tydligt visar hur effektivt sprinkler är i händelse av brand:
Summering:
Att dörrförsäljare genom tiderna sålt massvis med bristfälliga lösningar har tvingat fram den lag som ger konsumenterna utökade rättigheter i händelse av att de blivit drabbade av denna form av ocker. Än idag pågår detta fenomen, men dammsugarna har blivit utbytta mot inbrottslarm. Kunden som tänker att den köper säkerhet och trygghet får endast ett luftslott levererat.
Så ska du bygga nytt hus och redan idag tänker att du nu eller någon gång i framtiden kommer önska en säkrare bostad så är det definitivt läge att redan nu lägga till ovanstående krav hos din hustillverkare. Endast vid nybyggnation eller renovering kan man göra kostnadseffektiva investeringar avseende säkerhet. När väl huset står på plats är det inte mycket man kan göra som är kostnadseffektivt och ökar säkerheten nämnvärt.
Tittar man på totalkostnaden under 15 år hos respektive lösning blir summorna snarlika.
Men från och med efter 15år kommer totalkostnaden för det säkrare alternativet vara betydligt lägre, eftersom de löpande kostnaderna är markant lägre.
Nu var detta slutet på del 1 om vad man kan göra för att få en säkrare bostad.
Hoppas det varit intressant läsning!
Del 2 kommer handla om vad man kan göra när väl huset står på plats, med bl.a. utomhusmiljön och rutiner.
1. Bra skrivet men jag tycker att du har en glädjekalkyl.
2. Vem använder skruvmejsel och plaströr att forcera fönster?
3. Vem är du rädd för? Allt som inte är byggt i gjuten betong är mer eller mindre lätt att forcera.
Varifrån kommer siffrorna? Investering för sprinkler och inbrottslarm ser väldigt låg ut. Varför endast dörr i rc3 ssen 1627 och inte skyddsklass 2 enl ssf 200? Väsentliga bitar saknas i ssen. Oavsett så är det ganska lätt att forcera allt under skyddsklass 3 bara man har det minsta tid på sig.
Varifrån kommer siffrorna? Investering för sprinkler och inbrottslarm ser väldigt låg ut. Varför endast dörr i rc3 ssen 1627 och inte skyddsklass 2 enl ssf 200? Väsentliga bitar saknas i ssen. Oavsett så är det ganska lätt att forcera allt under skyddsklass 3 bara man har det minsta tid på sig.
Har man bara tillräckligt brytkraft öppnar man det mesta. Det är ju inte många som kör med ett maskrosjärn.
Jag tycker man ska satsa på vettiga dörrar med bra gångjärn och hakregel, en bra vfb, typ ajaxlarm ell liknande samt ordentligt med brandvarnare, resten är nog pengar i sjön tyvärr.
Angivna priser kommer från utförda arbeten.
Dörrar, fönster, inbrottslarm, spisvakt, vattenfelsbrytare i nutid. Sprinklerarbetet var en PEX-baserad anläggning med dolda sprinklers, gjord för ett antal år sedan.
Dock ska jag poängtera att prisangivelsen för de löpande tjänsterna inte i något av fallen inkluderar indexjusteringar under angiven period. Den årliga avgiftshöjningen hos larmbolagen brukar vara 3,5-6,5%, beroende på var man bor. Så antagligen har det "säkrare" alternativet återbetalat sig redan efter 12 år.
Personligen anser jag det dock vara mer intressant att titta på vad pengarna går till i respektive fall. Alltså vad man som kund får ut av de pengar man petar in i systemet. Säkrare villan = 100% av pengarna går till säkerhetshöjande åtgärder. Som både inkluderar åtgärder för att "upptäcka, försvåra och hantera". Investeringarna handlar huvudsakligen om fasta, bestående och underhållsfria åtgärder, vilket även ökar värdet på bostaden. Standardvillan = Endast 30% av pengarna går till säkerhetshöjande åtgärder. Men inkluderar samtidigt nästan uteslutande "upptäcka" och den största delen av kostnaderna är löpande, vilket ej ökar värdet på bostaden något nämnvärt. Sedan går resterande 70% av pengarna till att avlöna dörrförsäljare och investerare.
Avsikten med det ursprungliga inlägget var att sprida kunskap om vilka valmöjligheter som finns och hjälpa nybyggare/renoverare till att göra mer ändamålsenliga investeringar avseende säkerhet i den egna bostaden. Naturligtvis kan man komma undan billigare om man tar produkter som erbjuder lägre säkerhetsnivå, dock betalar redan 500 000st hushåll i Sverige för den nivå inlägget handlar om.
I del två kommer jag även prata lite om lökprincipen. Då kommer det nog bli mer tydligt till varför jag rekommenderar just de klasserna på dörrar och fönster.
Angivna priser kommer från utförda arbeten.
Dörrar, fönster, inbrottslarm, spisvakt, vattenfelsbrytare i nutid. Sprinklerarbetet var en PEX-baserad anläggning med dolda sprinklers, gjord för ett antal år sedan.
Dock ska jag poängtera att prisangivelsen för de löpande tjänsterna inte i något av fallen inkluderar indexjusteringar under angiven period. Den årliga avgiftshöjningen hos larmbolagen brukar vara 3,5-6,5%, beroende på var man bor. Så antagligen har det "säkrare" alternativet återbetalat sig redan efter 12 år.
Personligen anser jag det dock vara mer intressant att titta på vad pengarna går till i respektive fall. Alltså vad man som kund får ut av de pengar man petar in i systemet. Säkrare villan = 100% av pengarna går till säkerhetshöjande åtgärder. Som både inkluderar åtgärder för att "upptäcka, försvåra och hantera". Investeringarna handlar huvudsakligen om fasta, bestående och underhållsfria åtgärder, vilket även ökar värdet på bostaden. Standardvillan = Endast 30% av pengarna går till säkerhetshöjande åtgärder. Men inkluderar samtidigt nästan uteslutande "upptäcka" och den största delen av kostnaderna är löpande, vilket ej ökar värdet på bostaden något nämnvärt. Sedan går resterande 70% av pengarna till att avlöna dörrförsäljare och investerare.
Avsikten med det ursprungliga inlägget var att sprida kunskap om vilka valmöjligheter som finns och hjälpa nybyggare/renoverare till att göra mer ändamålsenliga investeringar avseende säkerhet i den egna bostaden. Naturligtvis kan man komma undan billigare om man tar produkter som erbjuder lägre säkerhetsnivå, dock betalar redan 500 000st hushåll i Sverige för den nivå inlägget handlar om.
I del två kommer jag även prata lite om lökprincipen. Då kommer det nog bli mer tydligt till varför jag rekommenderar just de klasserna på dörrar och fönster.
Nu vet jag inte storlek på hus du räknat med med träskivor 15000kr/plan känns ordentligt i underkant, räcker ju lagom till materialet.
Flera av åtgärderna ger dessutom liten eller ingen reducering av försäkringspremien varför det är tämligen bortastat, om det inte gäller brandsäkerhet dvs.
Nu vet jag inte storlek på hus du räknat med med träskivor 15000kr/plan känns ordentligt i underkant, räcker ju lagom till materialet.
Huset vi bygger är på 210kvm, uppdelat på två våningsplan. Där fick vi en tilläggskostnad på 15 000kr per våningsplan, endast ytterväggarna. Några vänner som bygger med en annan hustillverkare fick lägga till 17 000kr för ett enplanshus på 125kvm. Flertalet hustillverkare har det även som standard i sin väggkonstruktion.
Som sagt, prisuppgifterna kommer från utförda arbeten.
Tror du kommer tycka del 2 är intressant, för där kommer vi bl.a. räkna lite på varför man gör rätt i att investera i skalskyddet.
Vi byggde 180kvm i ett plan och materialet gick på 12000kr till yttervägg, då fick vi bra pris.
Nu gjorde vi allt jobb skälva så ingen arbetskostnad tillkom, annars är nog det minst lika Mkt. 15k lät som ett jäkligt bra pris men knappast ett normalt pris, tar du det sen som ÄTA under bygget lär det bli ytterligare pengar.
Ska bli intressant att läsa del 2.
Tänker att jag ska tydliggöra var man kan hitta produkter som uppfyller ovan angivna priser, eftersom det väckt en del frågetecken. Vill direkt vara tydlig med att det finns fler tillverkare och butiker än de jag anger i nedan exempel.
Om det blir aktuellt för er att köpa denna typ av produkter så uppmanar jag er att konkurrensutsätta inköpet.Först leta fram tillverkare med önskad produkt, vilket hittas lättast genom att söka efter den klassning ni är ute efter.Sedan söker ni på produkten i fråga för att hitta butiker. Och glöm inte bort att fråga er lokala bygghandel!
Nu blir dessa prisuppgifter främst riktade åt den som ska renovera, eftersom det är listpriser.Men det kan även vara bra att känna till mellanskillnaderna inför eventuell förhandling med er hustillverkare, så ni vet om de försöker dra en penna med er.
Fönster: https://doowin.se/static/PL_elitfonster_doowin_2019.pdf
Sök på RC2 och P4A. Kostnad 1500kr startkostnad per fönster och sedan 1500kr per kvm för det förstärkta glaset.
Andra tillverkare är Nordan och SP-fönster.
Vattenfelsbrytare
Har du tur så bor du i rätt län och har rätt försäkringsbolag och därav kan du få uppemot 3000kr rabatt på installationen.
I annat fall kommer här ett exempel https://www.vvsobygg.se/vattenfelsbrytare-sense-guard-49894.html
Kostnad 4400kr + installation.
Andra tillverkare är Vatette, Leakomatic, Waterfuse.
Angående kameraövervakning i privat syfte, dvs i ditt egna hem eller din inhägnade trädgård (ej filma utanför trädgården) så behövs ingen skyltning att det övervakas med kamera.
Hur stor sannolikhet är det att du drabbas?
Tittar vi på nationell statistik för Sverige, avseende anmäla inbrott, villabränder och antalet vattenskador och sedan delar det med hur många hushåll det finns så blir sannolikheten att drabbas följande: Inbrott – en gång per 254år Villabrand – en gång per 629år Vattenskada – en gång per 37år
När Anticimex var här och besiktigade för hemförsäkring var de faktiskt inne på att "Larm kan du göra som en del i säkerhetsarbetet.... men efter vatten och el är säkrat." Och faktum var att de mer tittade betydligt mer på lås/öppningsmöjligheter än just larm. Och pratade om fördelen med larm för läckageskydd och vid brand men att det inte hjälpte för mer än "nån kommer och sätter upp plyfa" vid inbrott.
Bra tråd. Ska läsa mer ordentligt och kolla på dina rekommendationer visavi det jag redan tänkt mig
Bra skrivet. Jag har en fråga.
Jag tänker att om någon tar sig förbi träfasaden (antingen genom att såga eller genom att bryta bort brädor) så har dom kanske tillräcklig utrustning för att ta sig igenom en plywoodskiva?
I mitt huvud ger en plywood inte så mycket mer skydd, men det är kanske något jag missar
Carl Emilsson skrev:
