Vilket av tre förslag ska jag välja till min blindbotten?
Förutsättningar, trähus plankstomme från -29, 80 kvm 8x10 meter:
6mm oljehärdad "trossbottenboard" (Bolist), 122 x 55 cm skivor, kostnad 7100 kr exkl hemkörning
Den vanligtvis föreslagna lösningen.
3mm oljehärdad board (Byggmax), 122 x 244 cm skivor, kostnad 2645 kr exkl hemkörning
Råspont 17x90 (Byggmax), 5752 kr (inräknat 15% spill), exkl hemkörning
- Krypgrund: grundmur av betong, från mark till bjälklag som mest ca 1.6 m minst ca 0.4 m. Denna kommer vara täckt i byggfolie + för ändamålet avsedd isolering.
- Bottenbjälklag: består av ca 10 bjälkar i husets breddriktning, som i sin tur vilar på 3 bjälkar i husets längdriktning, som i sin tur vilar på staplad natursten. Detta är mestadels stabilt och friskt, ska dock repareras på några ställen där det finns rötskador pga kondens där trä mött sten.
- Själva bjälkarna: runda sidor men handbilade flata på ovan- och undersida. Dvs de har denna form: (_). Ett mått som "cc" är inte helt enkelt; övre bjälkarnas cc är ca 700-800 mm, men alla bjälkar är olika tjocka och kilformade på längden, dvs de är 200-300 mm i tjocka änden och 150-200 mm i tunna änden.
- Bjälkarnas form gör att traditionell metod (trossbotten) med brädor på undersidan och sedan lägger board eller råspont ovanifrån, så blir det dels ett trekantformat utrymme längst ned eftersom bjälkarna har runda sidor, dels blir det en massa extra jobb med att få till breddmåtten ordentligt (eftersom bjälkarna är lagda “omlott” så att ändarna är tjock - smal - tjock osv). Alltså skulle traditionella lösningen med “fack” bli väldigt mycket extra jobb.
6mm oljehärdad "trossbottenboard" (Bolist), 122 x 55 cm skivor, kostnad 7100 kr exkl hemkörning
Den vanligtvis föreslagna lösningen.
- Metod: skruva eller spika mot undersidan. Sätta råspont över skarvar tvärs bjälklaget för att ha ännu bättre stöttning underifrån.
- Fördelar: små och lätthanterliga, jag avskyr att hålla på med stora skivor. Tjocka och robusta. Beprövat material.
- Nackdelar: dyraste alternativet, och min budget är väldigt tajt. Det lär dessutom bli mycket spill eftersom måttet är helt värdelöst för mig; med 122 x 55 cm är den antingen för smal eller för lång för att på ett rationellt sätt sitta mellan bjälkarna, så slutpriset lär bli ännu högre.
3mm oljehärdad board (Byggmax), 122 x 244 cm skivor, kostnad 2645 kr exkl hemkörning
- Metod: samma som föregående
- Fördelar: priset (!), kan förmodligen få till det med mindre spill än de mindre skivorna.
- Nackdelar: känns väl tunna, mycket större risk för nedbuktning men det hoppas jag ju på att slippa med råsponten.
Råspont 17x90 (Byggmax), 5752 kr (inräknat 15% spill), exkl hemkörning
- Metod: spikar eller skruvar rakt upp mot bjälkarna, om hyvlad sida finns sätts denna nedåt mot grunden.
- Fördelar: stabiliserar bjälklaget ytterligare. Lättmonterat med förmodat mindre spill.
- Nackdelar: Mycket större åtgång skruv, och konsensus verkar vara mycket större risk för påväxt. Föregående trossbotten av blandat virke hade dock ingen påväxt och jag hoppas ju på att ytterligare förbättra fuktvillkoren utifrån isolering + plastning av mark.
Ser nu att jag angivit fel pris för råsponten, det skulle bli ca 1050 löpmeter, alltså 7100 kr ungefär.
Kanske du skulle överväga konstruktionsplywood?
Ca 80 kr/m2
Lite stabilare än de där tunna skivorna, men tätt och bra.
Tejpa skarvarna med silvertejp för lufttätning.
Och sedan lösull som isolering, vilket fyller bra.
Ca 80 kr/m2
Lite stabilare än de där tunna skivorna, men tätt och bra.
Tejpa skarvarna med silvertejp för lufttätning.
Och sedan lösull som isolering, vilket fyller bra.
Medlem
· Västra Götaland
· 1 864 inlägg
Annars så är frigolit och fibercement diffusionsöppna...
Men jag skulle gjort det klassiska med råspont till ditt hus. Själv har jag använt cellplast med gott resultat på ett par byggen.
Men jag skulle gjort det klassiska med råspont till ditt hus. Själv har jag använt cellplast med gott resultat på ett par byggen.
Mjo, jag har förstått att helt diffusionstäta är de ju inte, men frågan är hur diffusionsöppna? Jag får för mig att trämaterialen andas klart bättre, och det känns viktigare med fuktsäkerhet än optimal isolering. (Fibercementen är dessutom dyraste alternativet).A Autodidak1 skrev:
Vad tror du förresten om vindpapp AC350 längst ut?
Redigerat:
Jag har övervägt både konstruktionsplyfa (6450 kr) och OSB (ca 3500 kr), men läst i liknande trådar om blind/trossbotten att det inte rekommenderas pga att limmet i skivorna börjar släppa efter några år i den fuktiga miljön så att de till sist bågnar och/eller faller sönder. Vad tror du?KnockOnWood skrev:
Jag använde konstruktionsplywood i vårt 1800-talshus när jag renoverade år 1983.
Men jag bytte ut de halvruttnade golvstockarna också, och la in riktiga tvåtums golvbjälkar.
Och när vi sålde och flyttade år 1998 var det i alla fall helt OK.
Innan min renovering låg det vanlig masonit (3,5mm?) som blindbotten (eller var det brädor?), och den bågnade och hängde ner så den nästan lossnade.
På masoniten låg det tidningspapper, för att inte sågspånet, som skulle föreställa isolering, inte skulle rinna ner i torpargrunden. Tidningssidorna var daterade 1915, med hemska krigsbilder från det då pågående första världskriget
Men jag bytte ut de halvruttnade golvstockarna också, och la in riktiga tvåtums golvbjälkar.
Och när vi sålde och flyttade år 1998 var det i alla fall helt OK.
Innan min renovering låg det vanlig masonit (3,5mm?) som blindbotten (eller var det brädor?), och den bågnade och hängde ner så den nästan lossnade.
På masoniten låg det tidningspapper, för att inte sågspånet, som skulle föreställa isolering, inte skulle rinna ner i torpargrunden. Tidningssidorna var daterade 1915, med hemska krigsbilder från det då pågående första världskriget
Redigerat:
@KnockOnWood Jo, av tidningspapper och sågspån har man sett sin beskärda del. I detta hus hade de dock struntat i tidningspapperet, vilket har till följd att det här och var låg en del sågspån på plasten i grunden. Plasten har varit där kanske 5-8 år, och tyvärr tycker jag mig skymta att man på sina håll lagt plasten på gammalt halvmultet sågspån, så det lär väl vara lagom gojsigt när jag byter plasten (Byter den av två enkla skäl: 1. den är dåligt lagd från början, så skulle vilja åtminstone lägga om den ordentligt och 2. ser att det är små hål och revor på sina håll).
Gamla trossbotten lär för övrigt ha varit original från -29, för det var alla möjliga små brälappar av allehanda skitkvalitet, det mesta med vankant och vissa med rödfärg kvar, medan andra t.o.m hade barken kvar. Fick dock fram några längder jag kommer spara: entums brädor som är säkert 400 mm breda, som ser som nya ut!
(Byter den av två enkla skäl: 1. den är dåligt lagd från början, så skulle vilja åtminstone lägga om den ordentligt och 2. ser att det är små hål och revor på sina håll).Gamla trossbotten lär för övrigt ha varit original från -29, för det var alla möjliga små brälappar av allehanda skitkvalitet, det mesta med vankant och vissa med rödfärg kvar, medan andra t.o.m hade barken kvar. Fick dock fram några längder jag kommer spara: entums brädor som är säkert 400 mm breda, som ser som nya ut!
