Medlem
· Västra Götaland
· 2 689 inlägg
Nej mitt förslag är inte bäst, men bor vid havet och hade jag skruvat i något annat än takstolarna är inte ett alternativ om jag inte ska hämta panelerna på granntomten varje höst =) Att limma fast i takpappen eller skruva fast i råsponten är inte för mig. Det blir rätt bra "lyftkraft" vid 30 sekundmeter..
Hade det varit i bostadshuset hade jag löst det på annat sätt, men mitt garagetak är oisolerat och man ser råsponten underifrån så blir det någon läcka så kommer det visa sig på garagegolvet rätt omgående.
Hade det varit i bostadshuset hade jag löst det på annat sätt, men mitt garagetak är oisolerat och man ser råsponten underifrån så blir det någon läcka så kommer det visa sig på garagegolvet rätt omgående.
Som du säger insidaren: Om panelerna skulle blåsa bort om de skulle fästas i alu-skenor som skruvas i råsponten, då skulle väl takpappen också blåsa bort den är ju bara glest spikad i råsponten? Hur kan takpappen sitta kvar då?
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Du får skilja på punkt och utbredd last. Gäller både vind och snö.A Arnodt skrev:
Ex har du 100kg/m2 i vind på papp blir det bara 1kg/dm2. Har du ett fäste per m2 blir det 100kg det fästet måste ta. Samma med snö.
Även papp måste fästas enligt vindlastberäkningar och det är inte ovanligt med rätt många skruv/spik per m överlapp.
Medlem
· Västra Götaland
· 2 689 inlägg
Är det en seriös fråga ? Har du skruvat i en skruv i 17 mm råspont någongång så vet du att den inte håller ett jota. Gillar man inte genomföringar i pappen så är det bättre att sätta ett fåtal ordentliga skruvar i takstolarna.A Arnodt skrev:
Vad gäller takpappen så utgör den inte direkt något "vindfång" Är vanligtvis också limmad och spikad med tusentals pappspik.
Klart man ska ha tillräckligt antal skruv för varje kort alu-skena och lämplig diameter på dem. Annars blir det inte bra. Varför skulle man använda klen skruv som inte håller? Den som är riktigt orolig kan ha genomgående t.ex. M6 skruv och bricka och mutter på vindsidan.
Om man tar referensvindhastighet 30 m/s.
Trycket om man bromsar upp den vinden helt blir p = 0,5 x luftdensitet x vindhast x vindhast = 0,5 x 1,2 x 30 x 30 = 540 N/m2.
omräknat till kg blir det 540 /9,81 = 55 kg/m2. För att ge en uppfattning.
Visst, det bästa är att skruva i det starkaste man har på ett tak, nämligen i takstolarna, men ofta är avståndet mellan dem alltför stort, nästan standard med 1200 mm. Det kan då bli alltför få fästpunkter för att klara snölaster.
Det jag föreslår är ett smidigt sätt och prisvärt med korta alu-skenor på 0,4 m. Snabbt monterat. De som vill smälta asfalt och gjuta in plåtfästen under takpappen får klart göra det, men är mycket mer jobb.
Om man tar referensvindhastighet 30 m/s.
Trycket om man bromsar upp den vinden helt blir p = 0,5 x luftdensitet x vindhast x vindhast = 0,5 x 1,2 x 30 x 30 = 540 N/m2.
omräknat till kg blir det 540 /9,81 = 55 kg/m2. För att ge en uppfattning.
Visst, det bästa är att skruva i det starkaste man har på ett tak, nämligen i takstolarna, men ofta är avståndet mellan dem alltför stort, nästan standard med 1200 mm. Det kan då bli alltför få fästpunkter för att klara snölaster.
Det jag föreslår är ett smidigt sätt och prisvärt med korta alu-skenor på 0,4 m. Snabbt monterat. De som vill smälta asfalt och gjuta in plåtfästen under takpappen får klart göra det, men är mycket mer jobb.
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Du glömmer suget. Det är inte vindtrycket mot taket som lyfter.A Arnodt skrev:
Det är rätt många fler faktorer som skall in, ex omgivning, höjd osv.
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Den som har utfört vindlastberäkning för byggnader vet att terrängtyp och objetets höjd över mark och litet mer ska beaktas, men jag tänkte att alla forumsmedlemmar kanske inte är så vana vid vind- och snölastberäkngar. Man behöver inte nämna precis allt.
Din hänvisningslänk skulle ge för 26 m/s och takhöjd 4 m och hörnzon:
Wtot = Yf x Yd x qp x (Cpe - Cpi) = 1,5 x 0,91 x 0,88 x (-2,5 - 1,4) = 4,68 kN/m2
Det är inte mindre än 477 kg/m2. I denna siffra är säkerhetsfaktorer beaktade, alltså säkerhetsmarginaler. Denna kraft på 477 kg/m2 uppnås aldrig, utan är kraften som skruvförbanden ska klara. Alltså man ska dimensionera för den vindlasten. Skruvförbanden ska klara det.
Din hänvisningslänk skulle ge för 26 m/s och takhöjd 4 m och hörnzon:
Wtot = Yf x Yd x qp x (Cpe - Cpi) = 1,5 x 0,91 x 0,88 x (-2,5 - 1,4) = 4,68 kN/m2
Det är inte mindre än 477 kg/m2. I denna siffra är säkerhetsfaktorer beaktade, alltså säkerhetsmarginaler. Denna kraft på 477 kg/m2 uppnås aldrig, utan är kraften som skruvförbanden ska klara. Alltså man ska dimensionera för den vindlasten. Skruvförbanden ska klara det.
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Eh, jo. Varför blir det annars olika vid hörn, rand och mittzon?A Arnodt skrev:
Redigerat:
Självbyggare
· Stockholm
· 9 648 inlägg
Det är väl givet att taket och panelerna måste klara det om uträkningen med säkerhetsfaktor ger det. Det är väl just infästningarna för solcellerna i takkonstruktioner hela diskussionen handlar om?A Arnodt skrev:
Försök få skaderegleraren att köpa ditt resonemang att det inte behövde fästas enligt EK normen när nästa Gudrun eller Afrida gjort segel av solcellerna och husägaren försöker få ersättning.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 789 inlägg
Kan man inte bara skruva fast läkt som om man skulle lägga betongpannor och skruva panelerna i den?
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Det behövs inga uträkningar för att konstatera att solceller som endast är fästa i råspont kommer att flyga över till grannen när en storm drar in över Sveriges västkust. Vindbyar på 40m/s som tränger in i mellanrummet mellan tak och paneler river sönder träet och lyfter bort panelen på nolltid. Det är några få enstaka gängor i råsponten som dessutom brukar vara ganska utsatt för fukt =mjukt trä. Inte en chans att det håller om man inte bultar fast det med ordentliga brickor på undersidan. Men det blir en massa extraarbete. Då skulle jag nog hellre fästa i takstolarna.
Medlem
· Etelä Pohjanmaa
· 2 470 inlägg
Precis så kan man göra så länge som man ser till att det fria avståndet till taket blir tillräckligt stort så att avrinning fungerar och löv och skräp "sköljs" bort.
