Karbamidformaldehydlim för laminering av tunna trälister
Hej!
Jag ska laminera flera tunna trälister som jag klyvt och hyvlat, runt en form. I slutändan ska det bli en cirkel i två delar.
Jag vill minimera att den färdiga lamineringen fjädrar tillbaka. För att åstadkomma detta har jag gjort varje list relativt tunn, och kommer att limma flera lister för att uppnå den slutliga tjockleken. Dessutom vill jag använda ett lim som är så styvt som möjligt, och gärna enkelt att arbeta med. Min första tanke var polyuretanlim eftersom jag har det tillhands (Titebonds variant). Efter lite fundering är jag dock inne på att använda ett karbamidformaldehyd-resin-lim istället, främst för att undvika att pu-limmet försöker "pressa isär" lagren av trälister när det skummar upp, men också för att jag förstått att karbamidformaldehyd-resin-lim ska härda styvare än pu. Jag räknar också med att hela limningsprocessen blir mindre kletig än med pu, vilket får ses som en bonus.
Min fråga är nu dels om någon har erfarenhet av att använda både pu och karbamidformaldehyd i liknande sammanhang, dels var man får tag i karbamidformaldehydresinlim i Sverige som vanlig dödlig (t.ex. Unibond 800)?
Tacksam för alla svar och tips!
Jag ska laminera flera tunna trälister som jag klyvt och hyvlat, runt en form. I slutändan ska det bli en cirkel i två delar.
Jag vill minimera att den färdiga lamineringen fjädrar tillbaka. För att åstadkomma detta har jag gjort varje list relativt tunn, och kommer att limma flera lister för att uppnå den slutliga tjockleken. Dessutom vill jag använda ett lim som är så styvt som möjligt, och gärna enkelt att arbeta med. Min första tanke var polyuretanlim eftersom jag har det tillhands (Titebonds variant). Efter lite fundering är jag dock inne på att använda ett karbamidformaldehyd-resin-lim istället, främst för att undvika att pu-limmet försöker "pressa isär" lagren av trälister när det skummar upp, men också för att jag förstått att karbamidformaldehyd-resin-lim ska härda styvare än pu. Jag räknar också med att hela limningsprocessen blir mindre kletig än med pu, vilket får ses som en bonus.
Min fråga är nu dels om någon har erfarenhet av att använda både pu och karbamidformaldehyd i liknande sammanhang, dels var man får tag i karbamidformaldehydresinlim i Sverige som vanlig dödlig (t.ex. Unibond 800)?
Tacksam för alla svar och tips!
Vanligt trälim fungerar utmärkt till böjlaminering. Att det är styvt nog behöver du inte oroa dig. Däremot beror det ju lite på om det är något som behöver tåla fukt. Det som troligen kan bli ett problem är dock öppentiden, där är troligen karbamidlim bättre.
Har tyvärr ingen erfarenhet av karbamidlim men tror att du gör helt rätt i att inte använda PU lim.
Har tyvärr ingen erfarenhet av karbamidlim men tror att du gör helt rätt i att inte använda PU lim.
Tack för tips. Har använt vanligt trälim till andra lamineringar och det brukar funka fint, men denna gång vill jag vara på den säkra sidan, delvis för att det ska vara en strukturellt viktig del (och det bör tåla fukt hyfsat bra).V vectrex skrev:
Är också nyfiken: Varför tycker du jag gör rätt i att undvika PU? På grund av att det är kladdigt att jobba med eller några andra skäl?
Av anledningarna som du själv nämner. Alltså att limmet expanderar och kräver därför ett högt presstryck. Högt presstryck är inte helt lätt att åstadkomma vid skiktlimningar med tunna skikt. Sen är det ju extremt kladdigt också som du skriver med.O Olof N skrev:
För ev intresserade så kommer här en kort uppdatering efter att ha gjort några test. Jag gjorde två versioner av lamineringen; en med titebond II och en med titebonds polyuretanlim.
Jag märker viss skillnad i styvhet mellan de båda lim-varianterna (allt annat lika). PU-varianten är styvare och mer formstabil, med lägre grad av återfjädring. Presstrycket blev i slutändan inget problem. Titebond II fungerade också bra men möjligen skulle ett lim som inte är lika flexibelt efter härdning funka ännu bättre (som t ex titebond I eller motsvarande).
Jag kommer söka vidare efter karbamidlim (på konsumentmarknaden) och uppdaterar (med test-observtioner) om jag hittar det. Om någon med bra information snubblar över den här tråden så vore det mkt uppskattat med tips.
Jag märker viss skillnad i styvhet mellan de båda lim-varianterna (allt annat lika). PU-varianten är styvare och mer formstabil, med lägre grad av återfjädring. Presstrycket blev i slutändan inget problem. Titebond II fungerade också bra men möjligen skulle ett lim som inte är lika flexibelt efter härdning funka ännu bättre (som t ex titebond I eller motsvarande).
Jag kommer söka vidare efter karbamidlim (på konsumentmarknaden) och uppdaterar (med test-observtioner) om jag hittar det. Om någon med bra information snubblar över den här tråden så vore det mkt uppskattat med tips.
Axminsters heter idag Cascamite, stora fördelen gentemot vitlim är den långa öppentiden. Vad gäller återfjädringen är antalet lameller helt avgörande. En tumregel är att återfjädringen är 1/n^2. Dvs med 3 lameller blir återfjädringen 1/9, vid 5 lameller 1/25.O Olof N skrev:
