Jag får väl kasta lite ljus över tråden då 
Bilden visar en JFB av plast, i en modern normcentral av plast, på en vägg av cement.
Andra änden av den friska bruna går ner till ytterligare en JFB på nästa rad.
Den brända kommer från huvudbrytaren i samma kapsling och matar i princip hela bostadshuset. 6 mm² EK säkrad med 16A smältsäkring.
Jag kan inte zooma ut bilden. Har heller ingen större lust att skruva isär centralen igen.
Bilden visar en JFB av plast, i en modern normcentral av plast, på en vägg av cement.
Den brända och den andra bruna direkt till höger gick ner bredvid varann i samma hissklämma, något annat hade varit svårt att få till i en så bred klämma. Ingen av dem var dock lös, men det betyder ju inget.Strip skrev:
Andra änden av den friska bruna går ner till ytterligare en JFB på nästa rad.
Den brända kommer från huvudbrytaren i samma kapsling och matar i princip hela bostadshuset. 6 mm² EK säkrad med 16A smältsäkring.
Jag kan inte zooma ut bilden. Har heller ingen större lust att skruva isär centralen igen.
Jag skulle säga att slutsatsen stämmer men inte förklaringen. Finns det ett mellanrum mellan klämman och isoleringen så vet man att klämman inte klämmer i plasten. För om klämman klämmer i isoleringen kan det lätt bli dålig kontakt.1066Hastings skrev:
Du kan ju fundera på varför du ha tröga säkringar! Dom är mer benägna att orsak varmgång i kabel om den är under dimensionerad, dålig koppling och fel lagd!
//Calle
Vissa trådar fortsätter i evighet utan input från trådstartaren (TS) och folk blir irriterade över att TS inte svarar. När man hjälper till är det så klart positivt med feedback och ett tack när TS fått hjälp, men jag tycker att somliga här mest surat över avsaknad av bilder, tjafsat på varandra och haft en lite tråkig attityd. Sedan har det varit bra hjälp, absolut! Jag hoppas att du som TS inte tappar sugen för det. Jag ser händelseförloppet på detta sätt:Jag får väl kasta lite ljus över tråden då
Bilden visar en JFB av plast, i en modern normcentral av plast, på en vägg av cement.
...
Jag kan inte zooma ut bilden. Har heller ingen större lust att skruva isär centralen igen.
- Brun kabel har blivit varm, troligen p.g.a. dålig kontakt mot JFB. Detta behöver inte nödvändigtvis betyda att ledaren varit för klen eller att överström förekommit, men de två faktorerna skulle så klart ha hjälpt till om det varit så.
- Svart kabels isolering har värmts upp av den överhettade bruna ledaren varpå isoleringen smält lokalt där den kommit i fysisk kontakt med brun ledare (antagligen ända mot kopparen).
- Initialt har det varit en mycket liten kontaktyta mellan kopparledarna vilket resulterat i avbränning och urgröpning av kopparen i de båda utan att säkringen smäl(l)t. Det kan också förekommit ett läge där sökringen gått första gången de fått kontakt, men att det tillfället resulterat i avbränning som gjort att ledarna inte längre haft elektrisk kontakt.
- Eftersom huvudsäkringarna inte varit varma då de bytts är min teori att kontakten mellan kopparledarna i brun och svart varit dålig eller obefintlig i normalläget även efter den initiala kontakten (annars hade huvudsäkringarna varit konstant varma) men då någon apparat gått igång (tippar på avloppspumpen) har ledarna p.g.a. den kraftiga momentana startströmmen helt sonika rört på sig p.g.a. magnetfältet som uppstår. De kan ha varit oerhört små rörelser, men tillräckligt för att få den där sista kontakten och en liten ljusbåge som följd. Då har startströmmen i kombination med den momentana kontakten mellan ledarna givit upphov till överström och säkringarna har gått.
Jag vet inte vad regelverket säger men det borde vara lämpligt att kablar av denna typ inte ligger dikt an mot varandra och i synnerhet inte i spänn. Att gå upp en dimension är inte alltid ett alternativ och i ett fall som detta med sannolik varmgång i en dålig kontaktering är det inte säkert att det hade hjälpt.
/Fredrik
Porslinssäkringar är tämligen diffusa när det gäller överlast och tröga gör det inte bättre. Har sett flera anläggningar där man haft 16A tröga som dragit över 25A under 15 min utan att de har löst ut! Har man som TS flera relativt stora en och trefas laster som slår till och från intermittent så finns det uppenbar riska att han har överlast någon fas som kan orsak varmgång speciellt i dåligt efterdragna i kopplings punkter! Tröga säkringar ska inte användas i vanliga hushålls installationer utan är främst tänkta till tyngre kraftigt dimensionerade industriell installationer vid typ svetsar och motorer med stor startström! Är uppenbart att TS måste haft problem då han satt in tröga säkringar!E elmont skrev:
Skillnaden på en trög och en "vanlig" säkring är att på den tröga sitter det en liten bulle på smälttråden som annars är lika grov för snabba som tröga. "bullen" gör att det tar lite längre tid för tråden att uppnå smälttemperatur, i alla fall vid första "starten", upprepas "starten frekvent mister "bullen" sin funktion om den inte hinner kallna mellan "startena".
Eftersom effekten är ytterst kortvarig finns det inga problem i vanliga hushåll och det kan vara till fördel om man tex har en g:a dammsugare som ibland tenderar att lösa säkringen.
Man ska även komma ihåg att säkringar i bostäder i första hand har till uppgift att vara kortslutningskydd och används dom som överlastskydd har man gjort nått fel i projekteringen. Normalt ska aldrig gruppsäkringar belastas till max.
Ps
Troligen har någon satt in tröga säkringar i TRON att dom ska tåla större belastningar och inte bara startströmmar.
Eftersom effekten är ytterst kortvarig finns det inga problem i vanliga hushåll och det kan vara till fördel om man tex har en g:a dammsugare som ibland tenderar att lösa säkringen.
Man ska även komma ihåg att säkringar i bostäder i första hand har till uppgift att vara kortslutningskydd och används dom som överlastskydd har man gjort nått fel i projekteringen. Normalt ska aldrig gruppsäkringar belastas till max.
Ps
Troligen har någon satt in tröga säkringar i TRON att dom ska tåla större belastningar och inte bara startströmmar.
Jag blir förvånad över att TS påstår att han har tröga mätarsäkringar.
Var får han tag på dom? Något gammalt överskottslager?
Idag säljs det i princip uteslutande gL/gG, vilka är snabba i kortslutningsområdet och tröga i överströmsområdet, ja relativt de gamla som hette "flink" resp "träge".
Var får han tag på dom? Något gammalt överskottslager?
Idag säljs det i princip uteslutande gL/gG, vilka är snabba i kortslutningsområdet och tröga i överströmsområdet, ja relativt de gamla som hette "flink" resp "träge".
Redigerat:
Nu överdriver du kanske lite, Mikael_L? gG får ändå anses vara en modern variant av "trög" säkring. Men visst, den här tråden används nära nog uteslutande till hårklyveri och kritik, så kör hårt bara.
Jag lämnar tråden nu.
Jag lämnar tråden nu.
Ja de vi hittar i butikerna idag har ju en kombinationskaraktäristik, så man får lite av båda världarna.
Men ja, gG har jag också uppfattat som vara nära de gamla "träge" i karaktäristik.
Men de säkringar som kombinerar till gL/gG tror jag har lite lägre förmåga mot långvarig överlast än de gamla tröga.
Men ja, gG har jag också uppfattat som vara nära de gamla "träge" i karaktäristik.
Men de säkringar som kombinerar till gL/gG tror jag har lite lägre förmåga mot långvarig överlast än de gamla tröga.
Jag är för nyfiken för att lämna en tråd, får väl fylla i en kränktblankett istället.
Faktum är att den första säkringen jag bytte var en gammal ifö, med snigel på. ICA-säkringarna däremot var gG, men inte hjälpte det som två kortslutna faser inte
Faktum är att den första säkringen jag bytte var en gammal ifö, med snigel på. ICA-säkringarna däremot var gG, men inte hjälpte det som två kortslutna faser inte
Och hos "mina" grossister hittar man allt från tröga till snabba "proppar" det som skiljer förutom funktionen är en rätt stor skillnad på priset. Där en
PROPP DLS 210 10A Artikelnr: 2010030 kostar ca 20:- medans en ECO gG kostar ca 4:- och en GL/GG kostar ca 7:-
PROPP DLS 210 10A Artikelnr: 2010030 kostar ca 20:- medans en ECO gG kostar ca 4:- och en GL/GG kostar ca 7:-
Nu började det gnaga lite i mig att jag borde ta reda lite mer ordentligt hur det är med alla dessa snabbheter på säkringar, och beteckningar, både gamla och aktuella.
Men inte har jag hittat något som uttömmer ämnet ordentligt.
Däremot börjar jag vackla i mitt uttalande om att gL/gG skulle vara både snabb och trög, det är kanske bara vad just IFÖ menar med sina säkringar, att de har lyckats kombinera egenskaperna, dvs att det inte har med beteckningarna GL eller GG.
Ty nu har jag fått för mig att gL och gG mest är benämningar ifrån två olika standarder (VDE resp IEC).
Så nu står jag dum som en åsna och vet inte vad jag ska tro om hötapparna.
Finns det någon som har verkligt koll här?
Jag sätter nog främst mitt hopp till @GK100 , tror att det kan finnas en del kunskap där, i detta ämne.
Eller du elmont, som varit med i branschen så länge, vad vet du?
Men inte har jag hittat något som uttömmer ämnet ordentligt.
Däremot börjar jag vackla i mitt uttalande om att gL/gG skulle vara både snabb och trög, det är kanske bara vad just IFÖ menar med sina säkringar, att de har lyckats kombinera egenskaperna, dvs att det inte har med beteckningarna GL eller GG.
Ty nu har jag fått för mig att gL och gG mest är benämningar ifrån två olika standarder (VDE resp IEC).
Så nu står jag dum som en åsna och vet inte vad jag ska tro om hötapparna.
Finns det någon som har verkligt koll här?
Jag sätter nog främst mitt hopp till @GK100 , tror att det kan finnas en del kunskap där, i detta ämne.
Eller du elmont, som varit med i branschen så länge, vad vet du?
Redigerat:
Hobbyelektriker
· Värmland, Molkom
· 23 495 inlägg
Det står lite om dessa i SS-EN 60269-serien.
Första bokstaven "g" anger att säkringen täcker/klarar all slags överlast medan "a" anger att den bara hanterar vissa slags överströmmar.
Andra bokstaven "G" anger allmän tillämpning, "M" motor or "L" ledning, m.fl. "L" finns dock inte längre i standarden.
T.ex "aM" kan förekomma för skydd av motorer, men behöver då kompletteras med andra säkringstyper "gX" som skyddar ledningar etc.
Något om "snabb" och "trög" finns inte här utan det får vi söka i den Tyska historien. En "xM" är ju dock "trög" i bemärkelsen att den klarar höga startströmmar under lång tid.
Första bokstaven "g" anger att säkringen täcker/klarar all slags överlast medan "a" anger att den bara hanterar vissa slags överströmmar.
Andra bokstaven "G" anger allmän tillämpning, "M" motor or "L" ledning, m.fl. "L" finns dock inte längre i standarden.
T.ex "aM" kan förekomma för skydd av motorer, men behöver då kompletteras med andra säkringstyper "gX" som skyddar ledningar etc.
Något om "snabb" och "trög" finns inte här utan det får vi söka i den Tyska historien. En "xM" är ju dock "trög" i bemärkelsen att den klarar höga startströmmar under lång tid.
