Snaggat en extra klyvkniv till dw745.. Äger knappt metallbearbetningsverktyg, så det fick bli med sticksåg. Blev steampunk på köpet. Karvade ur fästet till övre suget också.
[bild]
Då ska vi se, vad har jag gjort idag? Jo, jag har sabbat ytfinishen på en svarv genom att den fick stå en dag i bilen tillsammans med en fuktig kartong. Går ju att polera bort men här ser man vad snabbt det kan gå.
Fulsvarvning o egenpåhittad kapmojäng för runda prylar.
Om ni googlar fulsvarvning är det mycket möjligt att dessa bilder dyker upp.
Har några småtrixiga knoppar med fibrerna tvärs axeln (kundens önskan) och en 10mm innerradie, gjorde ett par försök på frässvarven men fick mycket tear out, brukar jag inte få men dessa hade ju fibrerna på fel håll jämfört med en rundstav.
Så, fulslipa Clas olsson stämjärn från bra att ha lådan och testet igår föll väl ut så idag kördes det skarpt. (Svarvade diametrarna på vanligt metallsvarvsvis, det va bara radien stämjärnet fick hjälpa till med.)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Vid kapning till längd av stora diametern använde jag en v-vagga med ritat streck för var biten skulle ligga. Uppspänningen blev mer spännande än planerat då tvingen hamna så långt ut att den tilta biten ner i sågade urtaget. (Knoppen på bilden är en fulbit, kasserad från svarvningen.)
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Men nu ska ni få se, kapning till längd, alltså lilldiametersidan. Med biten ännu kortare va den stört omöjlig att spänna fast med traditionella metoder. Hmm...
Kloss med borrade hål för lill- och stordiameter samt borrad frigång för radien och spår för att kunna komprimeras. Knopp i kloss, kloss mot stop, tving över kloss, såga. Sjukt nöjd med den.
Fulsvarvning o egenpåhittad kapmojäng för runda prylar.
Om ni googlar fulsvarvning är det mycket möjligt att dessa bilder dyker upp.
Har några småtrixiga knoppar med fibrerna tvärs axeln (kundens önskan) och en 10mm innerradie, gjorde ett par försök på frässvarven men fick mycket tear out, brukar jag inte få men dessa hade ju fibrerna på fel håll jämfört med en rundstav.
Så, fulslipa Clas olsson stämjärn från bra att ha lådan och testet igår föll väl ut så idag kördes det skarpt. (Svarvade diametrarna på vanligt metallsvarvsvis, det va bara radien stämjärnet fick hjälpa till med.)
[bild]
[bild]
Vid kapning till längd av stora diametern använde jag en v-vagga med ritat streck för var biten skulle ligga. Uppspänningen blev mer spännande än planerat då tvingen hamna så långt ut att den tilta biten ner i sågade urtaget. (Knoppen på bilden är en fulbit, kasserad från svarvningen.)
[bild]
[bild]
[bild]
Men nu ska ni få se, kapning till längd, alltså lilldiametersidan. Med biten ännu kortare va den stört omöjlig att spänna fast med traditionella metoder. Hmm...
Kloss med borrade hål för lill- och stordiameter samt borrad frigång för radien och spår för att kunna komprimeras. Knopp i kloss, kloss mot stop, tving över kloss, såga. Sjukt nöjd med den.
[bild]
[bild]
[bild]
[bild]
[bild]
Som vanligt makalöst snyggt!
Tänker att mycket av det som skiljer proffs (dig) från oss vanliga dödliga är orken att lägga all energi på att få det så perfekt. Själv hade jag nog troligen handsågat eller sågat på bandsågen på frihand och sedan putsat på tallriksputsen på frihand tills jag vart nöjd.
Tänker att mycket av det som skiljer proffs (dig) från oss vanliga dödliga är orken att lägga all energi på att få det så perfekt. Själv hade jag nog troligen handsågat eller sågat på bandsågen på frihand och sedan putsat på tallriksputsen på frihand tills jag vart nöjd.
Tack! Ah, jag vet inte, min energi kan också dippa ibland men visst, det är inte ofta jag tar en genväg och just snickrandet har jag mycket energi till.
Här va det en liten armé av knoppar som skulle göras, när väl "spännklämman" va uppfunnen gick det väldigt snabbt o enkelt, snabbare än någon annan metod jag kan komma på. Jämfört med att fula till nån lösning o kanske tvingas svarva om några knoppar för att dom blev ojämna i längd så va det väl investerad tid. Riskminimering i kombo med strävan efter så bra resultat som möjligt kan man nog sammanfatta det som.
Ola C skrev:
Fulsvarvning o egenpåhittad kapmojäng för runda prylar.
