Byggnadsnämnden "Vi har bestämt....", men hur?
Jag köpte ett hus för tre år sedan som ligger på ett gammalt område med många q-märkta hus. Tomterna är små, runt 430 kvm, och stor del av tomten runt huset ligger inom 4,5 meters avstånd från någon granne. Den föregående ägaren byggde en 1 meter hög altan som gick på framsidan, runt hörnet och längs kortsidan på huset, 0,5 - 1,0 meter från närmaste granne. Innan han sålde huset till mig rev han altanen på kortsidan, men lämnade kvar den del som är på framsidan, men även de nedgrävda plintarna på kortsidan. Jag funderar nu på att återuppbygga altanen.
När jag tidigare, i andra ärenden, har fört dialog med områdesansvarig på byggnadsnämnden och prata om altanen så har han dels nämnt att "vi vill se hur den ska se ut eftersom det är ett q-märkt område och den ska anpassas till områdets karaktär". Det kan jag förstå. Men då jag nämnde höjden så sade han ungefär så här: "Vi har sagt att en altan på detta område ej får överstiga 0,5 meter". Till saken hör att det finns flera altaner som är högre än 0,5 meter på området. Men regler kan ju ändras.
Det står ingenting i detaljplan om som begränsar höjd på altan. På kommunens egna hemsida så står att man får bygga en altan upp till 1,2 meter utan bygglov (vilket ju är praxis). Jag undrar hur ett "beslut" om en regel eller bestämmelse måste fattas på byggnadsnämnden för att gälla? Det kan ju inte vara så att två gubbar (oftast) på byggnadsnämnden sitter på en kafferast och bestämmer nya regler? Det måste fattas någon typ av formellt beslut? Dessa måste väl sedan finnas dokumenterade och finnas tillgängliga på förfrågan...?
Jag postar denna fråga under juridik, men om någon moderator tycker att den passar bättre under något annat ämne får ni gärna flytta på tråden.
När jag tidigare, i andra ärenden, har fört dialog med områdesansvarig på byggnadsnämnden och prata om altanen så har han dels nämnt att "vi vill se hur den ska se ut eftersom det är ett q-märkt område och den ska anpassas till områdets karaktär". Det kan jag förstå. Men då jag nämnde höjden så sade han ungefär så här: "Vi har sagt att en altan på detta område ej får överstiga 0,5 meter". Till saken hör att det finns flera altaner som är högre än 0,5 meter på området. Men regler kan ju ändras.
Det står ingenting i detaljplan om som begränsar höjd på altan. På kommunens egna hemsida så står att man får bygga en altan upp till 1,2 meter utan bygglov (vilket ju är praxis). Jag undrar hur ett "beslut" om en regel eller bestämmelse måste fattas på byggnadsnämnden för att gälla? Det kan ju inte vara så att två gubbar (oftast) på byggnadsnämnden sitter på en kafferast och bestämmer nya regler? Det måste fattas någon typ av formellt beslut? Dessa måste väl sedan finnas dokumenterade och finnas tillgängliga på förfrågan...?
Jag postar denna fråga under juridik, men om någon moderator tycker att den passar bättre under något annat ämne får ni gärna flytta på tråden.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 791 inlägg
Finns det någon översiktsplan som tar upp detta?
Om området är q märkt så finns det dokument kopplat till detta. Det ska stå i detaljplanen. Och det står troligtvis någon tolkningsbar text som gäller generellt. Annars om det inte står något så är det inte reglerat och praxis bör gälla.
Om området är q märkt så finns det dokument kopplat till detta. Det ska stå i detaljplanen. Och det står troligtvis någon tolkningsbar text som gäller generellt. Annars om det inte står något så är det inte reglerat och praxis bör gälla.
På detaljplan, som består av en plankarta med planbestämmelser, så står det att "Till planen hör förutom denna plankarta: planbeskrivning, genomförandebeskrivning och fastighetsförteckning". Planbestämmelserna, som står skriva på plankartan, specificerar vad som gäller för olika grader av q-märkning som tomterna på området har. Planbeskrivningen är mer generell och beskriver "planens syfte och huvuddrag". Ingenstans nämns höjd för altan.
Men jag har inte så bra koll på ev översiktsplaner, men det ska jag kolla upp. Tack för tipset!
Kolla även på ”områdesbestämmelser”.
Jag tror att alla kommunala beslut av den här digniteten ska fattas i någon politisk nämnd, troligen byggnadsnämnden eller vad den nu kan heta i din kommun. Och alla beslut dokumenteras i protokoll och arkiveras. Det är alltså inget som två handläggare bestämmer på kafferasten.
Jag tror att alla kommunala beslut av den här digniteten ska fattas i någon politisk nämnd, troligen byggnadsnämnden eller vad den nu kan heta i din kommun. Och alla beslut dokumenteras i protokoll och arkiveras. Det är alltså inget som två handläggare bestämmer på kafferasten.
Om du lyckas få in byggplanen inom gränsen för bygglovsfritt, och det inte står något i detaljplanen, eller tillhörande regelverk som för området begränsar annars bygglovsfria åtgärder. Då borde det bara vara att bygga.
När det gäller altan med höjd 1,2m så gäller såvitt jag förstått nu att det inte får vara närmare gräns till granne än 4,5m för att vara bygglovsfritt.
men om vi antar att du måste söka bygglov, så har stadsbyggnadskontoret alltid en möjlighet att lägga in aspekter om att det skall passa in i området, subjektivt. Dessa synpunkter blir mer begränsande om området har ngn. form av q/k märkning. Och de kan då mycket väl ha en intern odokumenterad praxis att alla altaner som behöver bygglov, skall vara under 50 cm.
När det gäller altan med höjd 1,2m så gäller såvitt jag förstått nu att det inte får vara närmare gräns till granne än 4,5m för att vara bygglovsfritt.
men om vi antar att du måste söka bygglov, så har stadsbyggnadskontoret alltid en möjlighet att lägga in aspekter om att det skall passa in i området, subjektivt. Dessa synpunkter blir mer begränsande om området har ngn. form av q/k märkning. Och de kan då mycket väl ha en intern odokumenterad praxis att alla altaner som behöver bygglov, skall vara under 50 cm.
Allvetare
· Västra Götaland
· 9 791 inlägg
Det måste inte vara en bestämd höjd på altan utan kan stå något tolkningsbart. Då ofta en bestämmelse om hur något passar in i miljön är en bedömningsfråga
Eftersom att det q-märkta hus i området har handläggarna förmodligen tagit fram interna bedömningsgrunder för vad som är ok eller inte. Det är bra, för det styr upp verksamheten och ökar likriktningen bland besluten de tar.
Det jag tror handläggaren menar är att så höga altaner påverkar områdets karaktär och q-märkningen "negativt". Prata med dem igen och fråga. Det tycker jag du ska få svar på. Om inte vänd dig till en av politikerna inämnden, för det handlar om att ge information och service till kommuninvånarna.
Du har inte fått ett beslut men tänk på alla beslut som en myndighet fattar ska motiveras, varför man tillåter/inte tillåter en sak och vilket lagstöd man har.
Tror inte du hittar så mycket i detaljplaner och liknande.
Det jag tror handläggaren menar är att så höga altaner påverkar områdets karaktär och q-märkningen "negativt". Prata med dem igen och fråga. Det tycker jag du ska få svar på. Om inte vänd dig till en av politikerna inämnden, för det handlar om att ge information och service till kommuninvånarna.
Du har inte fått ett beslut men tänk på alla beslut som en myndighet fattar ska motiveras, varför man tillåter/inte tillåter en sak och vilket lagstöd man har.
Tror inte du hittar så mycket i detaljplaner och liknande.
R
rolflidvall
Husägare
· Stockholm/Nacka
· 408 inlägg
rolflidvall
Husägare
- Stockholm/Nacka
- 408 inlägg
Det står att fastigheten omfattas av detaljplan, då kan den inte också omfattas av områdesbestämmelser. Det är antingen eller.B b8q skrev:
Måste dessa "interna bedömningsgrunder" inte fastställas och dokumenteras på något sätt?T Telefu skrev:
Måste det inte s a s finnas ett formellt beslut? Först antog jag att det kanske fanns särskilda områdesbestämmelser för området, men på PBL Kunskapsbanken så står det att områdesbestämmelser används på områden som saknar detaljplan och att om områdesbestämmelser ska införas på ett område med gällande detaljplan, så måste detaljplanen först upphävas.
Redigerat:
Förut kunde man bygga en altan ända fram till tomtgräns om den bygglovsfri, d v s var lägre än (praxis) 1,2 meters höjd. Är det så att de nya reglerna, som skulle "förenkla", har ändrat på dessa bestämmelser? Nu verkar de ha höjt höjden till 1,8 meter för en bygglovsfri altan, men samtidigt lagt till förbehållet att den inte får vara närmare än 4,5 meter från tomtgräns oavsett höjd?H hempularen skrev:
https://www.boverket.se/sv/byggande/bygga-nytt-om-eller-till/bygglov/altaner-uteplatser-och-uterum/
Men då får du ett beslut, beslut kan överklagas och då är det inte längre tyckande som gäller utan det krävs en demokratisk process som underlag.H hempularen skrev:
Det kan dock ta tid.
Jag tror att det är den där halvmetern som är gräns.
Historiken (som den har berättats för mig, korrektheten kan ifrågasättas). TIll för 6 - 7 år sedan så var allt som var högre än 0,5m bygglovspliktigt, och räknades in i byggnadsytan. Enligt myndigheternas tolkning av regelverket som inte är/var tydligt.
Sedan kom en dom i mark o miljödomstolen eller överdomstolen. Som i just det fall det gällde, fastställde att den 120 cm höga altanen inte var ett byggnadsverk, och därmed inte behövde bygglov, av flera skäl, ett av skälen var att den (i det fallet) inte skapade en användbar volym under altanen.
Den domen har setts som ett prejudikat, och tolkats lite olika i olika kommuner, "alla" kommuner har därefter accepterat att altaner lägre än 120cm, som inte har någon form av åtkomligt utrymme under, är bygglovsfria. Det har egentligen varit lite riskabelt, eftersom det i domen fanns ett antal specifika argument, som inte nödvändigtvis alltid är uppfyllda, så någon hade kunnat överklaga kommunens passivitet med en "bygglovsfri" altan. Vissa kommuner har tolkat domen mer generöst, och accepterat ännu lite högre altaner som fria. De har antagit att domstolen skulle resonerat likadant om altanen i fallet hade varit 150 cm osv.
Nu i år (tror att den har börjat gälla) har det kommit en lagändring som specifikt godkänner altaner på upp till 180 cm höjd, men samtidigt lägger på en del begränsningar, avstånd till huvudbyggnad, avstånd till gräns osv. Därmed är det mesta av luddigheten i tolkningar borta. Det finns ett antal specifika villkor att förhålla sig till.
När det gäller bygglovsfria åtgärder som friggebodar, attefallshus osv. så kan kommunen besluta att inom ett viss område gäller inte bygglovsfriheten för dessa av PBL definierade fria byggen. Detta förekommer inom områden med högt skyddsvärde.
Historiken (som den har berättats för mig, korrektheten kan ifrågasättas). TIll för 6 - 7 år sedan så var allt som var högre än 0,5m bygglovspliktigt, och räknades in i byggnadsytan. Enligt myndigheternas tolkning av regelverket som inte är/var tydligt.
Sedan kom en dom i mark o miljödomstolen eller överdomstolen. Som i just det fall det gällde, fastställde att den 120 cm höga altanen inte var ett byggnadsverk, och därmed inte behövde bygglov, av flera skäl, ett av skälen var att den (i det fallet) inte skapade en användbar volym under altanen.
Den domen har setts som ett prejudikat, och tolkats lite olika i olika kommuner, "alla" kommuner har därefter accepterat att altaner lägre än 120cm, som inte har någon form av åtkomligt utrymme under, är bygglovsfria. Det har egentligen varit lite riskabelt, eftersom det i domen fanns ett antal specifika argument, som inte nödvändigtvis alltid är uppfyllda, så någon hade kunnat överklaga kommunens passivitet med en "bygglovsfri" altan. Vissa kommuner har tolkat domen mer generöst, och accepterat ännu lite högre altaner som fria. De har antagit att domstolen skulle resonerat likadant om altanen i fallet hade varit 150 cm osv.
Nu i år (tror att den har börjat gälla) har det kommit en lagändring som specifikt godkänner altaner på upp till 180 cm höjd, men samtidigt lägger på en del begränsningar, avstånd till huvudbyggnad, avstånd till gräns osv. Därmed är det mesta av luddigheten i tolkningar borta. Det finns ett antal specifika villkor att förhålla sig till.
När det gäller bygglovsfria åtgärder som friggebodar, attefallshus osv. så kan kommunen besluta att inom ett viss område gäller inte bygglovsfriheten för dessa av PBL definierade fria byggen. Detta förekommer inom områden med högt skyddsvärde.
