Byta syllar – varför, hur du gör och kostnad
Har du problem med lukt och huset är byggt någon gång mellan 50-80-talet kan det vara fuktiga syllar som är orsaken. Vi förklarar varför, hur du går tillväga för att byta ut dem och vad det kan kosta.
Du kan läsa artikeln här: Byta syllar – varför, hur du gör och kostnad
Du kan läsa artikeln här: Byta syllar – varför, hur du gör och kostnad
Det är en sanning med modifikation att kloranisoler är helt ofarliga. Koncentrationen i inomhusluften är så låg att ämnet är ofarlig. Däremot kan lukten ge psykoneuroimmunologiska symptom. T ex nästäppa, astma för att kroppen känner en främmande lukt och försöker skydda sig genom att minska exponeringen. Trötthet för att uppmuntra till återhämtning. Lukten triggar kroppens varningssignaler. Det är även kopplat till inflammation i kroppen.
Så klassiska symptom vid OBO (ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa).
Ett tips för redaktionen är en artikel om just psykoneuroimmunoligi ur ett inomhusmiljöperspektiv och vid OBO. Har regelbundet sett trådar på forumet om detta och ofta är det väldigt diffusa symptom. Swesiaq kan nog ställa upp på intervju eller förmedla kontakt.
Så klassiska symptom vid OBO (ospecificerad byggnadsrelaterad ohälsa).
Ett tips för redaktionen är en artikel om just psykoneuroimmunoligi ur ett inomhusmiljöperspektiv och vid OBO. Har regelbundet sett trådar på forumet om detta och ofta är det väldigt diffusa symptom. Swesiaq kan nog ställa upp på intervju eller förmedla kontakt.
Är det någon som vet vad man behandlade syllar med innan 1950? Mitt hus är i grunden byggt på 40-talet och syllarna är behandlade med nåt mörkt som luktar lite speciellt om man trycker näsan emot. De är dock torra och i finfint skick.
CRM expert (:))
· Skeppsås / Vävinge
· 33 inlägg
Innan man lägger dit ny syll, är det inte vettigt att stryka syllen med t.ex. Jupex 45?
Tungolja, ingen lukt efter torkningen. Eller har man inte det, kokt (inte okokt) linolja av riktigt god kvalitet.
Som ska torka ordentligt innan montering. Det ska bli en torr film av det hela. Ändträet kan gärna stå ett bra tag i en hink med valfri olja. Så det suger upp ordentligt. Ju mer vattenavvisande förmåga, dest längre borde det hålla?
Har den gamla syllen blivit fuktig kommer definitivt den nya syllen att bli densamma med tiden, pga en från början mindre bra konstruktion.
Bara en reflektion, där gammal hantering möter nya metoder...
Tungolja, ingen lukt efter torkningen. Eller har man inte det, kokt (inte okokt) linolja av riktigt god kvalitet.
Som ska torka ordentligt innan montering. Det ska bli en torr film av det hela. Ändträet kan gärna stå ett bra tag i en hink med valfri olja. Så det suger upp ordentligt. Ju mer vattenavvisande förmåga, dest längre borde det hålla?
Har den gamla syllen blivit fuktig kommer definitivt den nya syllen att bli densamma med tiden, pga en från början mindre bra konstruktion.
Bara en reflektion, där gammal hantering möter nya metoder...
När jag började bygga ut förra året lade jag tryckimpregnerade syllar. NTR AB eller nåt sånt. Gröna en bra bit in i trät.
Moderna tryckta syllar ska aldrig lufta och det kändes tryggt att använda det.
Moderna tryckta syllar ska aldrig lufta och det kändes tryggt att använda det.
Ja, det kanske det är? Men de luftar väldigt lite jämfört med elstolparna i närheten. Men lukten kanske avtar med åren.Alti skrev:
Vi har 70-talshus med tryckta syllar. De är torra och luktar inte, men vi byter dem ändå eftersom elvärmeslingan som värmer dem drar ca 1000 kWh per månad. Så det ska bli stålsyllar i höst av Platcon, ca 90 000 kr beräknas det kosta och värmeslingan ska sen stängas av.
Har man satt in elslinga för att man tidigare har haft problem med fukt i syllen?
njaaa. Man byggde ofta in en kantvärmare i betongplattor på 70 -talet. Det var nog främst för att motverka kalla golv vid ytterväggarna. På den tiden låg ju betongplattan i direkt kontakt med marken utanför, eller med kall luft. Till skillnad från moderna betongplattor där man har en kantisolering.
Men värmen hjälper säkert till att hålla syllen torr.
Men värmen hjälper säkert till att hålla syllen torr.
Oj, aldrig hört talas om det. Elvärme i oisolerad platta. Låter galet....
Precis, elvärmeslinga runt hela huset, lades in när huset byggdes finns utritad i konstruktionsritningarna och har egen propp i proppskåpet. Platta på mark utan isolering såvitt jag vet, byggt på 70-talet. Antar att elpriserna var lägre 1970.
"...krav på att riskerna med hälsa, miljö och arbetsmiljö ska göras..."
Konstig mening. Gissningsvis är det en bedömning eller analys som ska göras.
.
F ö anses dagens konsumentmarknad för de snällare klasserna, som bara innehåller kopparsalt, inte utgöra någon hälso- eller luktrisk. Bara onödig användning.
Konstig mening. Gissningsvis är det en bedömning eller analys som ska göras.
.
F ö anses dagens konsumentmarknad för de snällare klasserna, som bara innehåller kopparsalt, inte utgöra någon hälso- eller luktrisk. Bara onödig användning.
Det hade jag med och alla 41 husen runt mig. Vet även andra som har haft det så det var tämligen vanligt. Min slutade fungera förra året. Den ligger bara efter ytterkanten på plattan. Hade den bara på i nov-mars för att golven inte skulle bli så kalla. Min värmde upp runt brunnen i badrummet så golvet blev varmt i duschen. Ledningen låg grunt så man kunde värma fötterna på vissa ställen. Så värmeförlusten blir ju inte så stor.Huddingebo skrev:
Redigerat:
