Rör det sig om stora summor pengar som rör sig inom släkten så kan jag tänka mig att det kan bli strul. Rekommenderar i så fall att vara aktiv med gratulationerna när det är dags för födelsedagar, jul, påsk, namnsdag, skolavslutningar, födslar och givetvis månadssparande till alla ungar man hittar. Det blir svårt att röra tror jag.
Vad gäller huset så kan det nog bli väldigt svårt. Även sälja till underpris kan bli utmanat. Självklart finns det utvägar. Kan de tänka sig att bo ett tag i Portugal så kan det mycket väl vara så att det är deras lagstiftning i gåvoögonblicket som gäller, men det måste kollas upp. Det är den lokala lagen i landet som man bor i som gäller när man går bort inom EU (inte medborgarlandet). Det öppnar alltså för en del möjligheter.
Jag såg också att det lyftes frågan om belåning. Jag skulle nog se det som kanske bästa möjligheten. Låna pengar av den anhörige med huset som säkerhet. När lånet inte sköts så kan man skicka in ett ärende till Kronofogden där man begär att lagfarten förs över på långivaren. Det gör ju överlåtelsen mycket mer formell och där finns det andra regelverk med preskriptionstider m.m. att ta hänsyn till.
Om huset som sådant inte är så jätteintressant för anhöriga så är det väl bättre att belåna huset så mycket man kan och sedan låna pengar av släkten med generösa räntevillkor. Det man får i handen av alla lån behöver givetvis försvinna på lite generösa resor med släkten och den "gemensamma" fjällstugan. Men när dagen till slut kommer att det är dags för boskiftet så kommer skulderna vida överstiga tillgångarna varför dödsboet med all sannolikhet kommer att sälja huset för att täcka så mycket som möjligt av skulderna.
Mycket trixande för att se till att specifika individer gynnas. Allt blir ju mycket lättare om man vill engagera sig i att göra andra delar av världen bättre. Resa till diverse varma länder där det finns mycket aktiviteter från välgörenheten. T.ex. https://www.smartkidsfoundation.nl/en/
Vad gäller huset så kan det nog bli väldigt svårt. Även sälja till underpris kan bli utmanat. Självklart finns det utvägar. Kan de tänka sig att bo ett tag i Portugal så kan det mycket väl vara så att det är deras lagstiftning i gåvoögonblicket som gäller, men det måste kollas upp. Det är den lokala lagen i landet som man bor i som gäller när man går bort inom EU (inte medborgarlandet). Det öppnar alltså för en del möjligheter.
Jag såg också att det lyftes frågan om belåning. Jag skulle nog se det som kanske bästa möjligheten. Låna pengar av den anhörige med huset som säkerhet. När lånet inte sköts så kan man skicka in ett ärende till Kronofogden där man begär att lagfarten förs över på långivaren. Det gör ju överlåtelsen mycket mer formell och där finns det andra regelverk med preskriptionstider m.m. att ta hänsyn till.
Om huset som sådant inte är så jätteintressant för anhöriga så är det väl bättre att belåna huset så mycket man kan och sedan låna pengar av släkten med generösa räntevillkor. Det man får i handen av alla lån behöver givetvis försvinna på lite generösa resor med släkten och den "gemensamma" fjällstugan. Men när dagen till slut kommer att det är dags för boskiftet så kommer skulderna vida överstiga tillgångarna varför dödsboet med all sannolikhet kommer att sälja huset för att täcka så mycket som möjligt av skulderna.
Mycket trixande för att se till att specifika individer gynnas. Allt blir ju mycket lättare om man vill engagera sig i att göra andra delar av världen bättre. Resa till diverse varma länder där det finns mycket aktiviteter från välgörenheten. T.ex. https://www.smartkidsfoundation.nl/en/
Jag tänkte mest att ifall någon efterlevande vill göra gällande att gåvan ska ses som ett testamente, så tror jag det är lättare att övertyga domstolen ifall gåvan har gått till en undersköterska på hemmet där den avlidne bodde de senaste åren än om den har gått till Röda korset. typ.Alfredo skrev:
Men jag har inte koll på hur domstolar resonerar ikring det här, eller hur lagen brukar tolkas.
De som jobbar inom vården får inte ta emot gåvor från patienterna. Gåvor av mindre värde brukar regleras i anställningsavtal/riktlinjer och större gåvor räknas som muta.
Då blir det brottsligt på riktigt...
https://www.institutetmotmutor.se/c...valtningen-till-ansvar-for-tagande-av-muta-2/
Då blir det brottsligt på riktigt...
https://www.institutetmotmutor.se/c...valtningen-till-ansvar-for-tagande-av-muta-2/
Det var bara ett exempel, helge ... 
Jag skrev ju tidigare att om föräldrarna överlåter fastigheten som gåva så bör man skriva ett separat hyresavtal för att gåvan inte ska vara villkorad. Men frågan är om ens det fungerar eftersom ett hyresavtal med samma datum kan leda till slutsatsen att gåvan är villkorad.
Men kanske det här upplägget skulle fungera: Föräldrarna överlåter fastigheten till marknadsvärdet minus kapitalvinstskatten som skulle ha uppstått vid en försäljning. Det kommer att räknas som en affärsmässig överlåtelse. De bör göra en värdering av fastigheten och få den dokumenterad. Sedan skriver de ett hyresavtal med en månadshyra som sammanlagt över åren kommer att motsvara den summan. Om vi säger att den summan är 3 milj kr och de räknar med att använda huset i 20 år så kan de sätta en månadshyra på 15 tkr, vilket totalt sett blir mer än 3 milj kr. 15 tkr i månadshyra för ett hus är rimligt. De kan sedan skriva en revers på summan och lägga i en byrålåda och skriva ner den med 15 tkr i månaden. Om de skulle gå bort i förtid så finns det inga pengar kvar men det torde vara omöjligt att bevisa att de inte har använts till konsumtion.
Men kanske det här upplägget skulle fungera: Föräldrarna överlåter fastigheten till marknadsvärdet minus kapitalvinstskatten som skulle ha uppstått vid en försäljning. Det kommer att räknas som en affärsmässig överlåtelse. De bör göra en värdering av fastigheten och få den dokumenterad. Sedan skriver de ett hyresavtal med en månadshyra som sammanlagt över åren kommer att motsvara den summan. Om vi säger att den summan är 3 milj kr och de räknar med att använda huset i 20 år så kan de sätta en månadshyra på 15 tkr, vilket totalt sett blir mer än 3 milj kr. 15 tkr i månadshyra för ett hus är rimligt. De kan sedan skriva en revers på summan och lägga i en byrålåda och skriva ner den med 15 tkr i månaden. Om de skulle gå bort i förtid så finns det inga pengar kvar men det torde vara omöjligt att bevisa att de inte har använts till konsumtion.
OT, men jag måste ändå fråga... Frågeställningen var hur man gör någon arvslös, och TS har fått många tips som säkert fungerar utmärkt. Dock undrar jag varför detta är en rumsren fråga för diskussion på forumet då arv är definierat i lag just för att ingen ska göras arvslös. Vår kultur som speglas i lag säger alltså att det inte är ok att göra så. Om denna fråga är ok, kan även nedanstående tas upp som trådar?
- Hur kan jag få ut mer på försäkringen än skadan kostade?
- Hur kan jag köra för fort utan att Polisen kan fälla mig?
- Hur kan jag måla över fuktfläcken så köparen inte upptäcker den?
I mitt sinne passar dessa bättre på Flashback än Byggahus. BH är för mig annars en fantastisk källa till utbyte och kunskap av det ljusare slaget.
- Hur kan jag få ut mer på försäkringen än skadan kostade?
- Hur kan jag köra för fort utan att Polisen kan fälla mig?
- Hur kan jag måla över fuktfläcken så köparen inte upptäcker den?
I mitt sinne passar dessa bättre på Flashback än Byggahus. BH är för mig annars en fantastisk källa till utbyte och kunskap av det ljusare slaget.
Du har på ett sätt en poäng, men jag tycker du överdriver i jämförelsen. Dels sådan syftet med att göra någon arvslös, faktiskt vara god. Tar du exemplet med en grav missbrukare som kommer att ta en överdos för arvspengarna... Dels så går det faktiskt inom lagens ramar göra någon arvslös. Det går inte att lagligt köra för fort.
Nej, om du läser trådstarten så ser du att frågan faktiskt var den motsatta.W WestPete skrev:
"...Går det verkligen att göra så?"
I stand corrected. Du glömde bara citera den stora skrattsmileyn och 4 sidor (!) av tips som följde.Mikael_L skrev:
Min poäng var att det inte är etiskt ok bara för att det går att runda lagligt. Då kunde vi slopa både arvslag, många skattelagar och annat som är möjligt att runda. Tyckte bara att det var en trist stor uppslutning runt en suspekt fråga.
Hobbysnickare
· Östergötland
· 3 568 inlägg
Etiskt för vem? Det är faktiskt helt ok att ha en åsikt som skiljer sig från en lag och dessutom öppet ge uttryck för den ( med vissa undantag). Till och med arbeta för en lagändringen. Om man då samtidigt försöker hitta lagliga medel för att ”runda den” så har i alla fall jag inga problem med det. Man går ju på sin egen övertygelse. Och det är ju trots allt lagliga sätt vi diskuterar...
Lagen reflekterar väl det som ansågs etiskt vid införandet. Den senaste ändringen som jag känner till har väl snarare gått åt att underlätta att göra någon arvlös. Nu räcker det ju med att bo i Portugal när man dör (och lite innan) för att den möjligheten skall vara obegränsad.
Hobbysnickare
· Östergötland
· 3 568 inlägg
Det går alldeles utmärkt. En släkting körde betydligt fortare än skyltad hastighet till förlossningen. Polisen mötte upp halvvägs och eskorterade. Men jag har inte frågat om han fick böter i efterhandH hempularen skrev:
Min poäng är att en del lagar är gjorda för att kunna ”rundas” vid särskilda omständigheter utan att vara oetiska...
Haha ja det var ett bra exempel på lagbrott som få skulle invända mot.S Styrman_jansson skrev:Det går alldeles utmärkt. En släkting körde betydligt fortare än skyltad hastighet till förlossningen. Polisen mötte upp halvvägs och eskorterade. Men jag har inte frågat om han fick böter i efterhand
Min poäng är att en del lagar är gjorda för att kunna ”rundas” vid särskilda omständigheter utan att vara oetiska...
Ang. att runda lagar annars så tänker jag att om man accepterar arvslagen som en ok lag att runda, så vore det konsekvent att inte tycka illa om andra som rundar lagar de tycker är ok enligt sin etik/intresse. Ex. LAS, skatter, bidrag. Så länge man rundar lagen på lagliga sätt, är allt ok. Logiskt så.
Om man inte tycker det låter som ett bra samhälle, kan etiken tjäna ett syfte: bara för att man får göra något, är det inte alltid rätt att göra det. Och om någon känner så, vill hen inte heller hjälpa någon annan att göra det.
Svaren i elforumet brukar vara kanon på att hålla avstånd från både olagligt och olämpligt: ”det får du inte göra själv”, eller ”du får, men det låter inte som att du kan tillräckligt så kontakta ett proffs så du inte skadar dig.
Om vi tänker oss en förälder som faktiskt i ”klassisk” mening vill göra sitt barn arvlöst. Jag förstår faktiskt inte hur man tänker då. Möjligen om jag vore pappa till Breivik eller något ditåt. För mig är det obegripligt hur man kan bli så besviken på sitt eget barn att man vill försöka styra med hot om att bli arvslös.
Däremot har jag inom släkten fall där föräldrar vill försöka skydda barn med grava problem (fängelse, kronofogde osv) från att få ut ett arv som bara kommer att gå till droger om inte fogden hinner först. De söker lösningar där någon kan agera förvaltare.
Däremot har jag inom släkten fall där föräldrar vill försöka skydda barn med grava problem (fängelse, kronofogde osv) från att få ut ett arv som bara kommer att gå till droger om inte fogden hinner först. De söker lösningar där någon kan agera förvaltare.
Vilket givetvis inte kommer att ske. Kronofogden kan däremot hålla auktion.M Motvillig hemmapulare skrev:
Det finns ett sätt att göra barnet arvslöst (utan att flytta utomlands). Man kan provocera barnet att mörda en (eller få det att se ut som om barnet har mördat en).
