144 671 läst · 283 svar
145k läst
283 svar
Grannens nybyggda garage går in på vår tomt
Lite osäker på vad du menar, man behöver inte stå och vakta i fönstret, man ska kunna lita på att byggherre, lantmätare och byggfirman gör rätt. Gör de fel så får de korrigera felet.H Husqvarna220Ac skrev:
Enligt bygglovahandläggarna på kommunen är det inga problem att få bygglov på någon annans tomt. Däremot går det inte att bygga utan lov av markägaren. Talar av egen erfarenhet.T Tilt skrev:En inkompetent byggnadsnämnd kan släppa igenom nästan vad som helst, men då begår de tjänstefel.
Din tomt är juridiskt lika starkt skyddad som insidan av ditt hem.
Byggnadsnämnden måste följa den juridiskt bindande detaljplanen (om sådan finns) och svensk lag, tex:
Jordabalken, 3 kap:
12 § Har byggnad eller annan anläggning uppförts så att den skjuter in på angränsande mark, och skulle anläggningens borttagande eller förändring medföra betydande kostnad eller olägenhet för anläggningens ägare, är denne ej skyldig att avträda den mark som sålunda tagits i anspråk, förrän anläggningen avlägsnas eller blir obrukbar. Vad som sagts nu gäller dock ej, om den som uppförde anläggningen inkräktade på den angränsande marken med avsikt eller av grov vårds löshet och, när anläggningen överlåtits till annan, denne ägde kännedom därom vid sitt förvärv.
Den angränsande markens ägare är berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Om marken före intrånget har upplåtits med tomträtt, är tomträttshavaren berättigad till ersättning för det intrång som anläggningen medför för honom. Lag (2009:180).
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 837 inlägg
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 837 inlägg
Skulle säga att det är rätt klart att TS hade möjlighet att yttra sig även om de första inläggen beskrev läget annorlunda.A Anh skrev:
En alternativ möjlighet är förstås att grannen fått bygglov på felaktiga grunder, men det synes mig troligare att TS bommade sin möjlighet att klaga.
Jo, en entreprenör kan ju söka bygglov på uppdrag av en kund. Men byggnadsnämnden kommer knappast att behandla en ansökan om att någon tänker bygga sitt garage helt eller delvis på grannens tomt, såvida de inte har fått skriftlig tillåtelse.L lundsbo skrev:
Från PBL kunskapsbanken:
För att kunna påbörja byggnadsarbetena krävs, förutom beslut om lov och startbesked, att fastighetsägaren ger sitt tillstånd till att bygga. Detta tillstånd är ett civilrättsligt avtal mellan byggherren och fastighetsägaren som inte har med bygglovet att göra. Beslut om bygglov kan alltså fattas utan att fastighetsägaren har gett sitt tillstånd men för att kunna använda sig av sitt bygglov måste byggherren ha fastighetsägarens tillstånd. Byggnadsnämnden ska dock underrätta fastighetsägaren om ansökan och låta denne yttra sig innan beslut fattas.
Ett grannhörande görs innan byggnadsnämnden tar beslut om bygglov.Nötegårdsgubben skrev:
Skogsägare
· Stockholm och Smålands inland
· 16 837 inlägg
Som sagt, mitt intryck är att TS fått och avstått chansen att yttra sig. Förmodligen i en blandning av slarv och ointresse för vad grannen gör på sin mark.
Något grannhörande verkar aldrig ha gjorts och TS säger att hen aldrig har fått se några bygglovsritningar. Men hur som helst; problemet är ju inte vad grannen har gjort på sin tomt, utan vad grannen eller hens entreprenör har gjort på TS tomt.Nötegårdsgubben skrev:
Grannhörande görs normalt bara om bygglovsansökan innehåller en avvikelse från detaljplanen eller om detaljplan saknas. Grannen kan då komma med synpunkter som nämnden kan välja att mer eller mindre ta hänsyn till.
Däremot ska det skickas ut ett brev där man blir informerad om att grannen beviljats bygglov och det skickas ut så man har tid att överklaga.
Jag fick brev direkt när min granne beviljats bygglov för takbyte (bytte från tegelpannor till betongpannor, samma kulör och det är ingen bevarandeplan i området, så ansökan var lite onödig kan tyckas) och hade alltså kunnat överklaga det.
Inget grannhörande gjordes då det inte var någon planstridig åtgärd.
Däremot ska det skickas ut ett brev där man blir informerad om att grannen beviljats bygglov och det skickas ut så man har tid att överklaga.
Jag fick brev direkt när min granne beviljats bygglov för takbyte (bytte från tegelpannor till betongpannor, samma kulör och det är ingen bevarandeplan i området, så ansökan var lite onödig kan tyckas) och hade alltså kunnat överklaga det.
Inget grannhörande gjordes då det inte var någon planstridig åtgärd.
Efter att läst TS inlägg så gissar jag att det nog inte varit några problem om nybyggnationen hade följt detaljplanen. Vad som står i detaljplanen på TS område har inte kommit fram, men såvida den inte den specificerar ett avstånd, så gäller 4,5 meter till tomtgräns. Vill man bygga närmare än så, så krävs grannhörande. Avståndet kan specificeras i m/dm/cm, men byggrätten kan även begränsas m h a prickmark som anger var man får bygga garage/uthus (ofta korsprickad mark) eller inte får bygga (punktprickad mark).Utsättaren skrev:
Grannhörande görs normalt bara om bygglovsansökan innehåller en avvikelse från detaljplanen eller om detaljplan saknas. Grannen kan då komma med synpunkter som nämnden kan välja att mer eller mindre ta hänsyn till.
Däremot ska det skickas ut ett brev där man blir informerad om att grannen beviljats bygglov och det skickas ut så man har tid att överklaga.
Jag fick brev direkt när min granne beviljats bygglov för takbyte (bytte från tegelpannor till betongpannor, samma kulör och det är ingen bevarandeplan i området, så ansökan var lite onödig kan tyckas) och hade alltså kunnat överklaga det.
Inget grannhörande gjordes då det inte var någon planstridig åtgärd.
Jag bor på ett gammalt område med väldigt små tomter, bara ca: 430 m2, detaljplanen för min tomt säger att "Gårdsbyggnad skall placeras i tomtgräns mot grannfastighet.". Eftersom inget avstånd är specificerat. så gäller egentligen 4,5 meter från tomtgräns, men i verkligheten så tillåter byggnadsnämnden att man bygger så nära som 3 dm från tomtgräns. Men ingen del av byggnationen får tränga in över tomtgränsen till grannen. Och gör byggnadsnämnden rätt, så måste de göra ett grannhörande om jag skulle vilja bygga något <4,5 meter från tomtgräns.
När grannen skulle riva hus+ uthus och bygga nytt, så ville han bygga ett 1 m längre garage än tidigare och då hamnade det på prickmark. Det gjorde att byggnadsnämnden var tvungen att skicka ut ett grannhörande. Jag är långt ifrån någon expert på byggrätt, men var tvungen att sätta mig in i lagar och regler, eftersom det fanns en hel del märkligheter med nybygget. Ett grannhörande måste specificera ALLA avvikelser som finns från detaljplan och lagar. Detta hade ett (1). För att göra en lång historia kort: jag hittade 7 avvikelser från detaljplan och 2 direkta lagbrott. Sedan dess så har jag inte särskilt stort förtroende för byggnadsnämnden i min kommun. Så mitt råd är att ALLTID ifrågasätta och själv undersöka vad som verkligen gäller när det kommer skrivelser från byggnadsnämnden.
Som jag skriver så har det hänt mig.T Tilt skrev:
Vi hade planer på att stycka av en bit mark som skulle läggas till grannens mark men inget var inlämnat till lantmäteriet. De fick bygglov (stall) på min mark och jag hörde inte ett enda ljud om detta förrän grannen sade att bygglovet var klart. Jag kontaktade självklart bygglovshandläggaren som sa att det är så här det fungerar. Dock tar ju sökande en risk då denne får betala handläggningen men kommer kanske inte kunna bygga om inte markägaren tillåter/styckningen blir av.
Jag frågade om jag kunde söka bygglov på hans tomt, och det stöter inte på några hinder, dock skrattade han och sa att jag kommer inte få tillåtelse av honom som privatperson att bygga... men bygglov kunde jag ju alltid söka.
Jag håller med om att det är helt sjukt, men det är ju reglerna om att söka lagfart på annans fastighet också.
Om du nu så tvärsäkert ska uttala dig om både det ena och andra så kan du väl antingen ha rätt eller använda rätt terminologi.T Tilt skrev:
För det du skrev här stämmer inte, jag säger bara "allemansrätten" ...
Det här undrar jag också lite över. Men jag vet dock inte ...T Tilt skrev:
T.ex äger staten alla tillgångar under markytan på ens mark, och allt som finns i luften över ens mark.
Men det behöver ju dock inte ha något fastighetens utsträckning att göra.
Nu finns det ju tredimensionell fastighetsbildning, för att göra det möjligt att ha fastigheter över/under varandra, t.ex. en tunnelbanestation med bebyggelse ägd av annan ovan ...
"Tvärsäkert"...jag är ingen expert, men jag har som sagt haft anledning att göra en djupdykning angående vad PBL och svenska lag säger om fastighetsgränser. Jag har läst massor av artiklar, inlägg, rättsfall och frågat de som ansetts som kunniga personer. Sedan har jag undersökt om det verkligen stämmer. Jag har dock inte haft någon anledning att läsa på om allemansrätten, men jag vet att många misstolkar den och missar att den också innebär skyldigheter.Mikael_L skrev:
Från Naturvårdsverkets hemsida:
Grundregeln i allemansrätten är att vi får gå nästan överallt i naturen och på annans mark så länge vi inte stör eller förstör. Men det finns några undantag. Vi får inte gå på växande gröda och vi måste ta hänsyn till hemfridszonen.
Hemfridszonen är området närmast runt ett bostads- och fritidshus där den boende har rätt till ett privat område och att få vara ostörd. Inom hemfridszonen har fastighetsägaren eller hyresgästen full rådighet över marken, och ingen får vistas där utan lov av denne. Inom hemfridszonen gäller således inte allemansrätten.
Uppåt: Hur högt äger man sin mark?Mikael_L skrev:
Det här undrar jag också lite över. Men jag vet dock inte ...
T.ex äger staten alla tillgångar under markytan på ens mark, och allt som finns i luften över ens mark.
Men det behöver ju dock inte ha något fastighetens utsträckning att göra.
Nu finns det ju tredimensionell fastighetsbildning, för att göra det möjligt att ha fastigheter över/under varandra, t.ex. en tunnelbanestation med bebyggelse ägd av annan ovan ...
Nedåt: Hur långt ned i marken äger man sin fastighet?
Det behöver inte stå något avstånd, då det ju i klartext står att gårdsbyggnaden skall placeras i gränsen, d.v.s. avståndet är 0.T Tilt skrev:Jag bor på ett gammalt område med väldigt små tomter, bara ca: 430 m2, detaljplanen för min tomt säger att "Gårdsbyggnad skall placeras i tomtgräns mot grannfastighet.". Eftersom inget avstånd är specificerat. så gäller egentligen 4,5 meter från tomtgräns, men i verkligheten så tillåter byggnadsnämnden att man bygger så nära som 3 dm från tomtgräns. Men ingen del av byggnationen får tränga in över tomtgränsen till grannen. Och gör byggnadsnämnden rätt, så måste de göra ett grannhörande om jag skulle vilja bygga något <4,5 meter från tomtgräns.
Jag kan föreställa mig att grundtanken är att två grannar bygger varsitt förråd med en gemensam vägg på gränsen, som ett parhus. Om byggnadsnämnden godkänner eller kräver 0,3 meter från gränsen oavsett detaljplanens specifikationer hade jag också haft noll förtroende för den.