”Under 1800-talets mitt, vid laga skifte, blev denna hustyp vanlig på de större bondgårdarna.
Den sexdelade planen har vanligen inte full övervåning utan en öppen vind i mitten och två gavelkammare. Den öppna vinden får ofta ljus genom en takkupa med fönster över huvudingången. På var sida om gavelrummet ligger vanligen långsträkta garderobsutrymmen med små gavelfönster och kanske även sidliggarfönster.”
Det är väl de husen man försöker efterlikna. De hade från början två gavelrum på övervåningen. De små låga fönstren fanns i biutrymmen.
Var hittade du ritningen. Jag skulle gärna hitta ritningar på vårt hus. Vad jag förstod fanns den en del standardritningar som många byggde efter. Den där stämmer dock inte med vårt hus, även om det finns tydliga likheter
Var hittade du ritningen. Jag skulle gärna hitta ritningar på vårt hus. Vad jag förstod fanns den en del standardritningar som många byggde efter. Den där stämmer dock inte med vårt hus, även om det finns tydliga likheter
Ritningen kommer från Charles Emil Löfvenskiölds planschverk om Lantmannabyggnader. Planschverket finns i nedladdningsbar form på Kungliga Bibilioteket/Libris.
”Under 1800-talets mitt, vid laga skifte, blev denna hustyp vanlig på de större bondgårdarna.
Den sexdelade planen har vanligen inte full övervåning utan en öppen vind i mitten och två gavelkammare. Den öppna vinden får ofta ljus genom en takkupa med fönster över huvudingången. På var sida om gavelrummet ligger vanligen långsträkta garderobsutrymmen med små gavelfönster och kanske även sidliggarfönster.”
Det är väl de husen man försöker efterlikna. De hade från början två gavelrum på övervåningen. De små låga fönstren fanns i biutrymmen.
Tack för den länken till trevlig läsning om husbyggnationers historia.
Hittade intressanta beskrivningar om bl a slaggstenens användning i husgrunder och stommar. Huset jag precis köpt är byggt till största delen av just slaggsten. Det nämns att det var just i Bergslagen det användes bl a där mitt hus står. Byggt i slutet av 1800-talet.