Enligt din ritning är bjälklaget ca 250 mm tjockt. Därtill kommer en övergjutning av betong på några cm. Det består av så kallade TT-kasetter. De kan vara förspända så man tar inte hål hursomhelst i dem. Säkrast är nog att först ta reda på vem som är tillverkare och sedan försöka få fram någon sorts dokumentation. Antagligen finns det ganska kompletta K-ritningar hos Byggnadsnämnden. Projektet kräver byggnadsteknisk kompetens.
Enligt din ritning är bjälklaget ca 250 mm tjockt. Därtill kommer en övergjutning av betong på några cm. Det består av så kallade TT-kasetter. De kan vara förspända så man tar inte hål hursomhelst i dem. Säkrast är nog att först ta reda på vem som är tillverkare och sedan försöka få fram någon sorts dokumentation. Antagligen finns det ganska kompletta K-ritningar hos Byggnadsnämnden. Projektet kräver byggnadsteknisk kompetens.
Yes, blev ett mail till Strängbetong.
Tanken är att bila upp de gamla rören, grannen har gjort det efter en läcka. Var jobbigt för de som gjorde det men gick bra.
Det nerviga är flytten av golvbrunnen, men med pågjutning likt klacken i änden behövs inte spår som är djupare än 30-40 mm och ned till 60-70 mm.
Mitt i rummet där bef. rör går är det en rejäl betongkaka motgjuten undertill.
Bara man är noggrann och följer dokumentationen ska det inte vara något problem. TT-kassetter blev populära just för att det gick ganska enkelt att kombinera dem med rördragningar för ventiation och VVS mm.
Bara man är noggrann och följer dokumentationen ska det inte vara något problem. TT-kassetter blev populära just för att det gick ganska enkelt att kombinera dem med rördragningar för ventiation och VVS mm.
Det ska nog gå vägen! Du har inget tips för att kontrollera betongtjockleken?
Är ju området närmast tänkt läge på golvbrunnen som ev. kan vara känsligt (sedan kommer snart betongkakan). Men som du säger är det ju pågjutet med, så 30-40 mm ned den sträckan borde vara ok tänker jag. Annars blir det jobbigt, då får vi tänka om
Bjälklaget är ett platsgjutet bjälklag s.k. Kaiser-bjälklag som gjöts med stora sparkroppar för att få T-profiler i betongen. (TT-kassetter är prefabricerade element som har samma ungefärliga utseende men det är inte det ni har i huset)
Går oftast utmärkt med håltagning och rördragning mellan ”benen/balkarna” i bjälklaget men under inga omständigheter bör man göra åverkan i andra lägen.
Längs ytterväggar och andra bärande väggar kan också kopplingsarmering finnas som också bör undvikas att göra åverkan på. Har ni tur så finns den ”specialritning” som den handling du lagt upp bild på hänvisar till i arkivet hos kommunen.
Bjälklaget är ett platsgjutet bjälklag s.k. Kaiser-bjälklag som gjöts med stora sparkroppar för att få T-profiler i betongen. (TT-kassetter är prefabricerade element som har samma ungefärliga utseende men det är inte det ni har i huset)
Går oftast utmärkt med håltagning och rördragning mellan ”benen/balkarna” i bjälklaget men under inga omständigheter bör man göra åverkan i andra lägen.
Längs ytterväggar och andra bärande väggar kan också kopplingsarmering finnas som också bör undvikas att göra åverkan på. Har ni tur så finns den ”specialritning” som den handling du lagt upp bild på hänvisar till i arkivet hos kommunen.
Har fått ett gäng ritningar av stadsbyggnadskontoret. Där ingick dessvärre inte ritningen. Vi gör en pågjutning för flytt av golvbrunnen, då behöver vi endast göra ett spår på nuvarande pågjutning i bjälklaget på 30 mm (räknat med 100 mm hög golvbrunn och lutning 1 cm/m). Har hört med Strängbetong som inte hittar något i sitt arkiv (men grannen var övertygad om att just dem utfört jobbet).
Mellan några av benen har man gjort en stor betongkaka undertill där nuvarande avlopp ligger (motgjutning undertill).
Varm och kallvatten verkar ligga i hål-utrymmet dock, och sedan gå upp i vägg.
En granne har gjort motsvarande renovering. Rören var inga problem att byta (annat än jobbigt att bila upp) men när det skulle bilas för flytt av golvbrunnen gick han igenom bjälklaget. Han gjorde dock ingen pågjutning på 70 mm likt det vi ska göra.
Har fått ett gäng ritningar av stadsbyggnadskontoret. Där ingick dessvärre inte ritningen. Vi gör en pågjutning för flytt av golvbrunnen, då behöver vi endast göra ett spår på nuvarande pågjutning i bjälklaget på 30 mm (räknat med 100 mm hög golvbrunn och lutning 1 cm/m). Har hört med Strängbetong som inte hittar något i sitt arkiv (men grannen var övertygad om att just dem utfört jobbet).
Mellan några av benen har man gjort en stor betongkaka undertill där nuvarande avlopp ligger (motgjutning undertill).
Varm och kallvatten verkar ligga i hål-utrymmet dock, och sedan gå upp i vägg.
En granne har gjort motsvarande renovering. Rören var inga problem att byta (annat än jobbigt att bila upp) men när det skulle bilas för flytt av golvbrunnen gick han igenom bjälklaget. Han gjorde dock ingen pågjutning på 70 mm likt det vi ska göra.
Det går ju oftast bra med sådana manövrar men rent krasst så påför ni ca 100kg/m2 i egentyngd när ni gör en ny pågjutning. Beror såklart på exakt densitet i pågjutningen. Förmodligen är inte bjälklaget dimensionerat för detta.
Det går ju oftast bra med sådana manövrar men rent krasst så påför ni ca 100kg/m2 i egentyngd när ni gör en ny pågjutning. Beror såklart på exakt densitet i pågjutningen. Förmodligen är inte bjälklaget dimensionerat för detta.
Mvh
Kul på fest.
Det är ju lite nervigt hela grejen. Det har fungerat för grannar men känner också att jag skulle vilja ha bättre koll än så.
Frågan är hur man ska gå tillväga? Att jaga originalritningarna verkar lite som att jaga ett spöke. Svårt att få tag i.
Tänker att motgjutningen undertill för bef. rör även bidrar till ökad bärighet?
Bör man använda stöttor när man gör pågjutningen?
Nja, kringgjutningen kring brunnarna gissar jag är främst för att faktiskt gjuta fast brunnen samt kanske att dämpa ljud från avloppet till lägenheten under. Förenklat kan man tänka sig ”T-benen” som bjälkarna i ett träbjälklag och betongen (den tunna delen) emellan dom som golvspånskivan ovanpå dessa.
Den tunna delen är normalt inte känslig för håltagning, skall man göra någon åverkan på bjälklaget så är det där man ska göra den. Vet du om betongbenen löper längs med rummet i fotot eller tvärs?
Att stötta under gjutning gör ingen direkt skillnad när det är en flytspackling som ni gör.
Pågjutningen kan ju göras i cellbetong också. Det minskar tyngden till ca 35-40kg/m2 inkl. ett tunt skikt avjämningsmassa för att lägga tätskikt på.
Har använt det själv nyligen, vet inte om jag är helt såld på materialet men det har sina användningsområden.
Pågjutningen kan ju göras i cellbetong också. Det minskar tyngden till ca 35-40kg/m2 inkl. ett tunt skikt avjämningsmassa för att lägga tätskikt på.
Har använt det själv nyligen, vet inte om jag är helt såld på materialet men det har sina användningsområden.
Låter ju intressant, tror/vet du om det lämpar sig för ett badrum med klinker? Vad gör att du inte blev helt såld?
Om inte så antar jag att lättbetong kan fungera?
(den här eller liknande: [länk])
Ja den där produkten funkar, det är samma sak fast lite annat namn bara. Cement med cellplastkulor/EPS/frigolit. Kärt barn har många namn.
Körde cellbetong från Finja själv. Blev nog för dåligt blandat då efter härdningen så var det ca 1-2cm överst som i princip bara var cellplastkulor. Gick att skrapa bort enbart med fingrarna så det blev till att skrapa hela ytan med stålborste tills man kom ner på frisk/hård cellbetong så att säga. Men gör man rätt från början så slipper man ju den lilla bonus-sysslan!
Efter den gjutningen lägger man en tunn avjämningsmassa för att få till en bra yta för tätskiktet.
Jag tycker det är en tveksam lösning att skapa fall för avloppsrör genom pågjutning, oavsett vilken typ av betong man använder. Det är principiellt fel och innebär att man skjuter problemen framför sig. Med sparkroppsbjälklag, TT-kasetter eller av Kaisertyp, tar man upp det nödvändiga fallet på bjälklagets undersida i hålutrymmet.
Misacsson skrev:
