Hus på min tomt

[mikewse]

Jag sympatiserar verkligen med det, men kan du peka på en källa, rättsfall eller liknande som styrker det? Jordabalken verkar ju säga att ett servitut överhuvudtaget inte kan vara muntligt...

 

[mikewse]

Och ovan menar jag då alltså bara hur det muntliga servitutet står på "egna ben".
[Om servitutsrätten redan tagits i anspråk och det har placerats byggnader (som i denna tråd) eller anläggningar på den främmande marken så antar jag att detta kan styrka rätten till fortsatt nyttjande.]

 

[Huruvida]

Innan 1972 och jordabalkens införande fanns inte formkravet att servitut skulle vara skriftligt. Servitut efter det måste vara skriftliga.

 

[mikewse]

Ah tackar, det var ju ett jättefint klargörande
Om man kan påvisa att det muntliga avtalet gjordes före 1972 så är det alltså giltigt och "ärvs" även av efterföljande fastighetsägare. Och om det blir oenighet om servitutets existens så handlar det då främst om säljaren av den belastade fastighetens upplysningsplikt gentemot den nya ägaren, och inget som den härskande fastigheten behöver ansvara för?

 

[Nötegårdsgubben]

Säljs fastigheten utan kända servitut så faller servituten. Det är därför man bör skriva in servitut hos lantmäteriet, då betraktas de alltid som kända.

Härskande fastighet har förvisso kvar sin rätt gentemot säljaren av en tjänande fastighet med servitut, men när denne inte äger fastigheten längre finns bara en skadeståndsrätt kvar. Det här gäller iofs liks för skriftliga som gamla muntliga servitut, de senare är bara svårare att bevisa att de ens finns.

 

[Daniel 109]

I det här fallet var ju bodens ägarförhållande känt vid köpet.

 

[solmoh]

Vi har köpt ett sommarställe för några år sedan. Grannen bakom har ägt sitt ställe i 15 år. Grannen har ett kombinerat utedass & förråd som är byggt med ryggen mot vår fastighet. Det aktuella uthuset står på vår tomt och vi vill nu få bort huset. Det finns inga dokument där lov har givits men tidigare ägare har har aldrig heller brytt sig. En högre häck gränsar mellan uthuset och den yta vi i dag använder men den tänker vi flytta så den står där tomtgränsen är i verkligheten.
Kan vi kräva att dom river uthuset? Kan vi riva det? Hur bör vi gå tillväga?

Vad jag ser är tomt A och tomt B mez däremellan en samfäld väg som leder till en yta som ägs av en samfällighet.

Det finns även några ytor som är numrerade 1 till 5 och det finns 10 numrerade gränspunkter.

Om jag nu förstår dig rätt, säger du att den sträckade linjen som går genom boden, är gränsen mellan din och grannens tomt.
Då ligger boden där redan sedan 70talet och blir det besvärligt för dig att flytta den.
Men jag känner inte igen den sträckade linjen som tomtgräns. Det finns ingel längdangivelse där och den korsar andra tomtgränser utan gränspunkt.
Finns det bättre fastighetskartor?

Den kryssade linjen är den gamla gränsen och gäller inte längre och de nya fastigheterna A och B och samfälld väg bildades. Runda små ringar visar nya tomtrören. Inringade kartan är helt och hållet efter lantmäteri förrätningen ligger i lotten( tomten) A.

 

[Huruvida]

Säljs fastigheten utan kända servitut så faller servituten.

Det gäller inte heller alltid men risken är klart överhängande.

 

[mikewse]

Det gäller inte heller alltid men risken är klart överhängande.

Vilka omständigheter är det som kan avgöra om dessa servitut (muntliga före 1972 eller oregistrerade skriftliga) fortsätter gälla även om ny ägare av belastad fastighet inte blivit upplyst om dem vid köpet?

 

[Huruvida]

I 7 kap. 11 § jordabalken framgår att en säljare är skyldig att göra ett förbehåll gentemot en köpare om det finns en oinskriven rättighet. Köparen kan vara i ond eller god tro avseende en oinskriven rättighet, 7 kap. 14 § jordabalken. Den bestämmelsen gäller även för servitut som tillkommit innan jordabalkens införande (då t.ex. kravet på skriftlighet inte fanns) genom 36 § lag om införande av nya jordabalken (JP).

Det kan vara alltså vara så att om ett förbehåll inte gjorts om ett servitut kan köparna vara i ond tro. D.v.s. de visste om att det fanns ett servitut - då blir det gällande mot köparna. Om köparna inte kände till servitutet ska det bedömas om de borde äga kännedom om servitutet. Vad som föranleder om köparen borde känna till om en rättighet finns skulle kunna vara faktiska förhållanden på platsen, en tydlig väg upp till grannens hus t.ex. Något förenklat ...