Ren tillverknings tekniskt så finns det EK, FK, RK, MK. Numera EQ,FQ,RQ,MQ. Som har en bättre isolering.
Uppbyggnaden ät baserad på geometri.
Tänk dig en ölburk som ledare =EK ställ 6 burkar runt den 7 st totalt = FK, ställ en ring med burkar runt och du får 7+12 = 19 st = RK OSV.
Uppbyggnaden ät baserad på geometri.
Tänk dig en ölburk som ledare =EK ställ 6 burkar runt den 7 st totalt = FK, ställ en ring med burkar runt och du får 7+12 = 19 st = RK OSV.
5
50procent
Husspekulant
· Haparanda
· 1 379 inlägg
50procent
Husspekulant
- Haparanda
- 1 379 inlägg
En kabel kan innehålla flera parter, detta för vilket ändamålet är, vill man ha flera faser, signaler etc.
Sen kan dessa kablar med parter i sin tur vara, enkel, fler eller mångkardeliga.
Skulle du använda en kabel som är enkardelig som skarvsladd eller som anslutningssladd till exempelvis dammsugaren så skulle den bli väldigt stel och ledarna skulle tom gå av efter mycket böjande.
En kabel med en kardel (EK) används för fast installation men även kablar med flera kardeler används för fast installation, tex FK som du har för fast infälld installation.
Sen finns det super/högflexibla kablar med högt nötningsmotstånd som används i kabelkedjor med hög hastighet som skall klara ex antal rörelser utan att gå sönder.
Sen kan dessa kablar med parter i sin tur vara, enkel, fler eller mångkardeliga.
Skulle du använda en kabel som är enkardelig som skarvsladd eller som anslutningssladd till exempelvis dammsugaren så skulle den bli väldigt stel och ledarna skulle tom gå av efter mycket böjande.
En kabel med en kardel (EK) används för fast installation men även kablar med flera kardeler används för fast installation, tex FK som du har för fast infälld installation.
Sen finns det super/högflexibla kablar med högt nötningsmotstånd som används i kabelkedjor med hög hastighet som skall klara ex antal rörelser utan att gå sönder.
Redigerat:
Finns det någon nackdel med FK? Alltså en kabel med flera kardeler?
EK förstår jag nackdelen med, den är stel som attans och därav bör endast användas i fasta installationer. Men varför använda EK om man kan använda FK som är så mycket lättare att jobba med?
Om det endast är böjligheten så ser jag aldrig någon direkt anledning till varför man ska använda EK.
EK förstår jag nackdelen med, den är stel som attans och därav bör endast användas i fasta installationer. Men varför använda EK om man kan använda FK som är så mycket lättare att jobba med?
Om det endast är böjligheten så ser jag aldrig någon direkt anledning till varför man ska använda EK.
Utvecklingen har ju gått ditåt senare år, man saluför gummikabelliknande kraftkablar för fast installation.K karkka skrev:
Även inom installationskablar ökar andelen flerkarderliga eller mångakarderliga för kablar >2,5mm2.
Finns såklart skillnader, vad gäller installationskabel vill man briljera med fina 90 gradersböjar, då blir solid ledare naturligt.
Egentligen är solida ledare mindre förlåtande vid hantering då ett litet hack kan få hela ledaren att gå av då den böjs eller vibrerar.
Installerar man på ackord tjänar man mer pengar på att använda EK i VP-rören/slangarna.Kenny Lundbäck skrev:
Dvs det går snabbare.
När man knackar kabel vill man hellre ha en styv kabel som alltså sitter snyggt och inte hänger mellan varje klammer. Så där föredras t.ex EXQ före FXQ.
Det finns inga ensidiga sanningar här.
Har svårt att tro dig där Mikael, om man tjänar mer på att dra EK istället för FK borde det väl vara mer vanligt förekommande?Mikael_L skrev:
Men kanske något som kommer, enklare att kontaktera, Biltemas billigaste snabbkopplingar är bara godkända för EK t.ex.
Känns bara som man försvårar själva dragningen, fast det mesta är kanske fördraget idag.
Jöta El här i stan som lite typ specialiserat sig på stora nyproduktioner har en massa elektriker som bara går på ackord på byggen hela tiden. De väljer mycket färdigdragen EK i slang.
Man sparar någon sekund (i snitt) vid inkopplingen vid varje apparat och wago.
Så man kan räkna ihop ackordet lite bättre.
edit:
Egentligen vet jag inte, jag har bara blivit upplyst om att "man tjänar bättre på ackordet, med EK!".
Sen har jag gissat att det beror på tiden vid inkopplingen.
Så man kan räkna ihop ackordet lite bättre.
edit:
Egentligen vet jag inte, jag har bara blivit upplyst om att "man tjänar bättre på ackordet, med EK!".
Sen har jag gissat att det beror på tiden vid inkopplingen.
Nexans EQ 1,5mm²:
DIMENSIONSEGENSKAPER
Antal ledare 1
Ledare, area 1,5mm²
Ytterdiameter, nom 2,8mm
Vikt 2,0kg/100m
Ledardiameter 1,4mm
Isolering, tjocklek 0,7mm
ELEKTRISKA EGENSKAPER
Spänning, klass Uo/U 450/750 V
Ledarresistans vid 20° C, max 12,1Ohm/km
Nexans FQ Easy 1,5mm²:
DIMENSIONSEGENSKAPER
Antal ledare 1
Ledare, area 1,5mm²
Ledardiameter 1,6mm
Ytterdiameter, nom 3,0mm
Isolering, tjocklek 0,7mm
Vikt 2,1kg/100m
ELEKTRISKA EGENSKAPER
Spänning, klass Uo/U 450/750 V
Ledarresistans vid 20° C, max 12,1Ohm/km
Här syns att skillnaderna främst består i ledarens diameter, som i sin tur påverkar kabelns omfång men även en viss viktskillnad.
Skillnaden vid inkopplingen till snabbklämmor är främst att när man kör med FK så får man titt som tätt lite snabbt vrida ihop kardelerna lite innan, och även då och då så viker sig en kardel och det krånglar ännu mer.
Med EK är det bara att trycka in ledaren helt utan krångel, varenda gång.
Med EK är det bara att trycka in ledaren helt utan krångel, varenda gång.
Det är alltid så att solida har mindre area/diameter är flertrådiga, det finns ju lift mellan som pressas ihop.useless skrev:
Hur kan ledarens diameter skilja om arean är densamma?
Sen är arean egentligen lite förenklat ledarens mått, egentligen är det en angivelse för Ohm/km till exempel, som du ser är lika i exemplet ovan. Men då solida ledare har något bättre ledningsförmåga, så här kan man spara in lite på koppar.
Begreppet kardel används felaktigt här enligt min mening. En kardel är en bunt av hoptvinnade trådar (eller garn om vi pratar om repslageri). Flera kardeler kan sedan tvinnas ihop till en tross.
I kabelvärlden används kardeler när man vill bygga upp stora (>1200 mm2) ledare för växelström, sk segmentledare eller Milliken-ledare. Det vi ser inom vanliga installationskablar eller lampsladdar är ledare som är ihopslagna av enskilda trådar. Inte kardeler.
I kabelvärlden används kardeler när man vill bygga upp stora (>1200 mm2) ledare för växelström, sk segmentledare eller Milliken-ledare. Det vi ser inom vanliga installationskablar eller lampsladdar är ledare som är ihopslagna av enskilda trådar. Inte kardeler.
