Frågor om vägförening
Hej.
Fråga 1: I en av vägföreningarna jag har en andel i så har vi snöröjningskostander på 40-60 000kr per år.
Dessa pengar betalas ut till en eller flera gubbar som sitter i styrelsen och de får pengarna svart, dvs föreningen betalar inga arbetsgivaravgifter, och de fakturerar inte med f-skatt, och detta har pågått i säkert 15-20 år. På årsmötet var det bara jag och en till som tyckte det var konstigt och inte ville ge styrelsen ansvarsfrihet. Vägen är ca 1km och varje runda ger ca 1200kr. Det är en samfällighet som av lantmäteriet har uträknade andelstal för varje fastighet.
Är det vanligt att betala ut lönerna svart och gör ni också det i era vägföreningar?
Fråga 2.
En annan sak jag undrar över är ifall det är någon här som har erfarenhet av andelstal som inbegriper annat än endast permanent eller fritidsboende.
Dvs har någon erfarenhet av att man ifall man har två permanentboende på en fastighet får högre andelstal, eller om man har högre andelstal pga hästfastighet och hur många ton-km har ni per häst, resp extra permanentbostadshus? Jag vet vad rekommendationen är men undrar hur det fungerar i verkligheten.
Fråga 3. Har någon gjort en lantmäteriförättning nyligen (vår är gammal) och vad gick det på? Det är ca 30 fastigheter här, men då det finns en gammal förättning att utgå ifrån borde det vara lätt att göra en ny mer korrekt.
Fråga 1: I en av vägföreningarna jag har en andel i så har vi snöröjningskostander på 40-60 000kr per år.
Dessa pengar betalas ut till en eller flera gubbar som sitter i styrelsen och de får pengarna svart, dvs föreningen betalar inga arbetsgivaravgifter, och de fakturerar inte med f-skatt, och detta har pågått i säkert 15-20 år. På årsmötet var det bara jag och en till som tyckte det var konstigt och inte ville ge styrelsen ansvarsfrihet. Vägen är ca 1km och varje runda ger ca 1200kr. Det är en samfällighet som av lantmäteriet har uträknade andelstal för varje fastighet.
Är det vanligt att betala ut lönerna svart och gör ni också det i era vägföreningar?
Fråga 2.
En annan sak jag undrar över är ifall det är någon här som har erfarenhet av andelstal som inbegriper annat än endast permanent eller fritidsboende.
Dvs har någon erfarenhet av att man ifall man har två permanentboende på en fastighet får högre andelstal, eller om man har högre andelstal pga hästfastighet och hur många ton-km har ni per häst, resp extra permanentbostadshus? Jag vet vad rekommendationen är men undrar hur det fungerar i verkligheten.
Fråga 3. Har någon gjort en lantmäteriförättning nyligen (vår är gammal) och vad gick det på? Det är ca 30 fastigheter här, men då det finns en gammal förättning att utgå ifrån borde det vara lätt att göra en ny mer korrekt.
När man läser sådant så inser man hur lyckligt lottad man är. Snöröjningen på våran väg (1340m) kostar ungefär 15000:- / år sommarväghållningen ca 10000:-.
Det blir en del ideellt arbete men bidraget betalar vägen.
Vad säger revisorn?
Det blir en del ideellt arbete men bidraget betalar vägen.
Vad säger revisorn?
Claes Sörmland
Medlem
· Sörmland och stan
· 21 701 inlägg
Claes Sörmland
Medlem
- Sörmland och stan
- 21 701 inlägg
1. Det finns nog många vägföreningar i landet som gör lite som de vill. Men principiellt ska det naturligtvis skattas och svarta pengar kan inte tolereras. Var dock mentalt beredd på att det blir dyrt, ska det läggas skatter på tjänsten drar det iväg om plogare ska få samma summa i fickan i slutändan. Och på landet brukar framkörningsavgifterna för att ta in utomsocknes vara mycket höga.
2. Vi har andelstal i en vägförening här som gäller fastighetens lokalisering. Fastigheter nära landsvägen som inte dagligen behöver vägföreningens vägar betalar 0,2 andelar istället för 1.
2. Vi har andelstal i en vägförening här som gäller fastighetens lokalisering. Fastigheter nära landsvägen som inte dagligen behöver vägföreningens vägar betalar 0,2 andelar istället för 1.
Lät dyrt vi betalade 500+moms per vända för ca 2km
Revisorerna är 2st som bara skriver under samma skrivelse som de alltid skrivit under. Jag ifrågasatte den ena på årsmötet häromdagen men fick inga svar för han förstod inte vad jag pratade om. Han förstår lika mycket av ekonomi som en femteklassar verkar det som. De blev även vald till att va revisor följande år och styrelsen fick sitta kvar.Cheesen skrev:
Jag frågade rakt ut om ingen i styrelsen hade någon kunskap om ekonomi och då sa den ena styrelseledamöten att det var personangrepp att ens fråga det. Det är locket på. De är inte mottagliga för kritik och bemöter inte frågor heller på mötet. När man frågar, "varför anlitar ni svart arbetskraft" var svaret en lång utläggning om hur trevliga de är som jobbar och att de jobbat så mycket gratis de senaste åren att de förtjänar svarta pengar. Sen tilkommer ju sommarväghållningen också på ca 20 000kr.
Redigerat:
Ja, men det finns andra i byn som vill snöröja och har lämnat in offerter inkl moms som är lägre än nuvarande pris, men styrelsen har bestämt att det är fri prövningsrätt så att de kan antlita sig själva till ett dyrare pris. Vad ytterligare andra, utanför byn, skulle kunna snöröja för är höljt i dunkel då de aldrig redovisat några offerter. De vill inte ha några.
Det är ju så enkelt att om majoriteten av "delägarna" är missnöjda så avsätter man den nuvarande styrelsen, är majoriteten nöjda så får dom missnöjda (i demokratisk anda) finna sig i majoritetsbesluten.
Att som minoritet sitta och bestämma vad/hur majoriteten ska bete sig är ju lite långsökt. Sedan ska man OM man avsätter "ledningen" själv vara beredd på att gå in och se till att verksamheten fungerar.
Att som minoritet sitta och bestämma vad/hur majoriteten ska bete sig är ju lite långsökt. Sedan ska man OM man avsätter "ledningen" själv vara beredd på att gå in och se till att verksamheten fungerar.
Svar 1:
Nej, i vår förening betalar vi ingen svart. Vi anlitar heller inte någon utan F-skattsedel. Det blir för komplicerat för kassören att hålla på med kontrolluppgifter, källskatt och arbetsgivaravgifter.
Tycker också att er snöröjning låter dyr. Vi betalar drygt 800 kr/timme plus moms. Det blir i genomsnitt drygt 2000 kr inkl. moms för varje runda på våra 6 km. Hos er snöröjs kanske privata infarter och parkeringar också. Det fördyrar rejält och ingår nog egentligen inte i föreningens ansvar.
Svar 2:
Ja, vi har fastigheter med två bostadshus som har fått dubblerat andelstal av Lantmäteriet. Själv har jag frivilligt betalt dubbel vägavgift några år när gäststugan har varit utlånad på längre tid.
Ja, vi har flera medlemmar med hästar på hobbynivå. Det ingår inte i andelstalen, vilket vi har överseende med då det inte genererar mycket extra trafik. Hade det handlat om uthyrning av stallplatser eller turridning hade vi gjort ett annat ställningstagande.
Svar 3:
Om förrättningen är före gemensamhetsanläggningarnas tid, så bör ni göra en ny. Det kostar nog ett par hundra tusen kronor och kommer förr eller senare bli nödvändigt i alla fall.
Om ni redan förvaltar en gemensamhetsanläggning (registerbeteckning <ortsnamn> ga:<siffra>) så är det sällan nödvändigt med en helt ny förrättning. Det är väl egentligen bara vid ändring av vad man förvaltar som det behövs. Ändring av andelstal och anslutning av nya fastigheter kan göras genom överenskommelser som sedan godkänns och registreras av Lantmäteriet. Vår senaste översyn för några år sedan som omfattade 10 fastigheter betalade vi 4500 kr för. Priset hade nog kunnat bli det dubbla om vi inte hade haft med underskrifter från samtliga delägare till de 10 fastigheterna och inte haft redovisade uträkningar av de nya andelsaten med samma tonkilometer-schabloner som användes vid den ursprungliga anläggningsförrättningen 1997. Detta kräver dock beslut av föreningsstämman och en aktiv styrelse. Om det är uppenbart att andelstal är felaktiga eller orättvisa kan man som enskild medlem själv ansöka om omprövning hos Lantmäteriet eller tvinga föreningen till åtgärder genom att överklaga stämmans beslut om uttaxering till Mark- och miljödomstolen.
Nej, i vår förening betalar vi ingen svart. Vi anlitar heller inte någon utan F-skattsedel. Det blir för komplicerat för kassören att hålla på med kontrolluppgifter, källskatt och arbetsgivaravgifter.
Tycker också att er snöröjning låter dyr. Vi betalar drygt 800 kr/timme plus moms. Det blir i genomsnitt drygt 2000 kr inkl. moms för varje runda på våra 6 km. Hos er snöröjs kanske privata infarter och parkeringar också. Det fördyrar rejält och ingår nog egentligen inte i föreningens ansvar.
Svar 2:
Ja, vi har fastigheter med två bostadshus som har fått dubblerat andelstal av Lantmäteriet. Själv har jag frivilligt betalt dubbel vägavgift några år när gäststugan har varit utlånad på längre tid.
Ja, vi har flera medlemmar med hästar på hobbynivå. Det ingår inte i andelstalen, vilket vi har överseende med då det inte genererar mycket extra trafik. Hade det handlat om uthyrning av stallplatser eller turridning hade vi gjort ett annat ställningstagande.
Svar 3:
Om förrättningen är före gemensamhetsanläggningarnas tid, så bör ni göra en ny. Det kostar nog ett par hundra tusen kronor och kommer förr eller senare bli nödvändigt i alla fall.
Om ni redan förvaltar en gemensamhetsanläggning (registerbeteckning <ortsnamn> ga:<siffra>) så är det sällan nödvändigt med en helt ny förrättning. Det är väl egentligen bara vid ändring av vad man förvaltar som det behövs. Ändring av andelstal och anslutning av nya fastigheter kan göras genom överenskommelser som sedan godkänns och registreras av Lantmäteriet. Vår senaste översyn för några år sedan som omfattade 10 fastigheter betalade vi 4500 kr för. Priset hade nog kunnat bli det dubbla om vi inte hade haft med underskrifter från samtliga delägare till de 10 fastigheterna och inte haft redovisade uträkningar av de nya andelsaten med samma tonkilometer-schabloner som användes vid den ursprungliga anläggningsförrättningen 1997. Detta kräver dock beslut av föreningsstämman och en aktiv styrelse. Om det är uppenbart att andelstal är felaktiga eller orättvisa kan man som enskild medlem själv ansöka om omprövning hos Lantmäteriet eller tvinga föreningen till åtgärder genom att överklaga stämmans beslut om uttaxering till Mark- och miljödomstolen.
Det stämmer att föreningen kan anlita vem man vill. Om man inte är nöjd med styrelsens hantering kan man försöka få årsstämman att besluta om riktlinjer till styrelsen. Lämna i så fall in en motion till stämman i god tid innan.O oliva skrev:
Medlem
· Västerbotten
· 3 283 inlägg
Vart bor ni? Låter mycket med 60-70st plogsvängar/år, givetvis svart om det går! Eller vill du/ni har dyrare vägavgift??
Tack för sina svar. Här kommer kommentarer, följdfrågor och svar på dina frågor.D darey skrev:
1. Nej, rent officiellt så ingår inga privata delar i den totala snöröjningsavgiften på 1200kr per runda men jag kan inte veta hur det fungerar i verkligheten. Det kan ju vara så att X snöröjer hos Y gratis när han ändå är ute eftersom både X och Y sitter i styrelsen. Det finns dock vägar som inte ingår i vägföreningen som snöröjs och jag har antagit att de betalar extra för det men det vet jag inte eftersom bokföringen är hemlig och då det ändå är svarta pengar så lär väl Y betala X kontant, eller så görs det "gratis" därav den kanske höga avgiften på 1200kr per runda.
2. Enligt styrelsen blir det inte mer i andelstal om man har två bostadshus. En medlem i föreningen hyr ut ett hus på gården för 6000kr i kallhyra och han har precis som alla andra 1800 i andelstal, dvs andelstalet för permanentbostad, (som sen multipliceras med vägsträckan). Finns en annan som har 2 bostadshus också, och är 2 hushåll. Vid förättningen fanns ju bara ett hushåll per fastighet, och styrelsen menar att även om det funnits två då hade andelstalen blivit likadana. Frågan är hur det hade blivit om förättningen görs om idag? Räknas det som flerfamiljs-hus, eller blir det dubbla andelstal som du skriver att ni har.
Ett annat "problem" är "snöröjaren" som har 6 inackordarde hästar som drar in 900kr/mån per häst som inte belastar hans andelstal eller avgift. Nu verkar det som att de efter 20 år skall betala lite slitageavgift för trafiken, men inget som kommer belasta andelstalet på sikt, utan det blir mer en frivillig avgift på någon hundralapp i år sen är det väl bortglömt nästa år igen. Här är ju frågan då, eftersom förättningen är gammal, är det då korrekt att andelstalen skulle bara förändras efter den schablon som gällde -97 ifall man skickade in om att göra ny förrättning och inkludera hästarna? Nu är ju det uteslutet ändå eftersom stallägaren inte vill ha högre andelstal. Själv anser jag att hästverksamheten drar enormt mycket traffik.
Även jag har fel andelstal men så länge många andra bott här i 20 år utan att förändra sina andelstal så vet jag inte varför jag skall volontera och begära högre andelstal i dagsläget. Jag funderar på om en helt ny förättning är bättre.
3.Förättningen är från 1997 så den är nog korrekt gjord men missvisande så här 20 år senare. Speciellt med de här hästarna då de påstår att det inte skall belasta fastigheten då man följer reglerna för år -97.
Så enda sättet att få det korrekt är nog att begära en ny förättning.
Kostar det något att överklaga stämmans beslut om uttaxering till Mark- och miljödomstolen?
Det ligger 1 mil utanför Östersund. Senaste bokslutet står det att snöröjningen gick på 60 000kr sen tillkommer ju allt annat med sommarunderhåll. Ibland åker de halvturer, dvs bara där de drevar igen och då blir det lägre pris, men för helturerna plockar styrelsemedlemmarna ut 1200kr per runda. Hur många rundor de åker totalt, och om de snöröjer i överkant har jag ingen uppfattning om. Tror att snöröjnings-budgeten för detta år var på 40 000kr så de hoppas väl på mindre snö i fortsättningen.H Husqvarna220Ac skrev:
I Norrbotten brukar man budjetera 16 plogsvängar/vinter nu är det inte ofta budjet håller men det är i alla fall en fingervisning om hur många gånger det är rimligt att pligsvängen går. Misstänker att hemma hos oss blev det ca15 gånger den här vintern, men så har vi haft en snöfattig sådan.
