Just nu är en motorbåt inte alls prioriterad i mitt liv och inte finns det pengar till sådan lyx heller men genom en serie affärer och bytesaffärer kom jag över en 23 fots öppen plastsnipa utan motor. Den är byggd 1980-81 med en gammal fiskebåt som form. Andra fiskare plastade utanpå sina gamla träbåtar men den här gubben plastade tjockt och lyfte sedan bort träbåten och sålde den. I båten passar en Bukh DV10 dieselmotor som jag har stående sedan tonårstiden.
Det var bara att tacka och ta emot då jag plötsligt blev ägare till drömbåten.
Båten har några inplastade förstärkningar av trä som givetvis är genomruttna. Spant och stamkrafter och sudband (relingar).
Hur reparerar man sådant?
Vad använder man för distansmaterial nu för tiden?
Jag har gjort smärre reparationer med polyesterharts och glasfibermatta men det här är större än
jag någonsin har gjort.
Finns det någon bra lärobok eller internetsida i ämnet?
Jag har ingen budget till att köpa harts och matta för tillfället och ingen tid för någon båt heller men jag bara funderar inför framtiden.
Titta på Nils Malmgren båtepoxy. Visserligen epoxy men tekniken är samma, de här en mycket bra broschyr på hemsidan!
Om du vill plasta in trä så är gran bra, billigt och lätt! Det ruttnar visserligen efter ett tag men bra många år håller det om man inte fuskar.
Jag totalrenoverade en gammal Crescent Bamse för drygt 10 år sedan. Som nyss utflyttad från tekniska högskolan och med ett halvrisigt betalt jobb som gymnasielärare i verkstadsteknik så var inte budgeten för båtköp så värst stor. En närmare 30år gammal plastbåt rymdes inom budget.
Tyvärr inrymde båten även de för sin tid typiska tofterna byggda av plywood med polyester på utsidan och polyuretanskum på insidan. Tanken var säkert god - skummet skulle hindra utrymmena från att vattenfyllas. Men eftersom byggmetoden från början var ungefär så här:
1. Bygg ett rejält skrov i massiv glasfiberarmerad polyester.
2. Bygg inredningens stommar i plywood av sämsta kvalitet.
3. Plasta över all plywooden med ett rejält lager glasfiberarmerad polyester.
4. Ta en dosfräs och såga ett rejält hål i varje utrymme, uppifrån!
5. Fyll utrymmet med skum.
6. Sätt tillbaka den ursågade pucken.
7. Plasta över hålet med minimalt med glasfiber och lite gelcoat.
...så blev det mest skit av det hela. Efter en inte alltför lång tid så började det läcka in vatten i tofterna där de hade fyllt på skummet, och skummet började suga upp vattnet. Det blöta skummet fick i sin tur plywooden att ruttna.
Jag började min renovering en kväll med att såga upp ett hål i den murkna plywooden runt ett av dessa skumfyllningshål. Tanken var att byta en bit stor som ett A4-papper, ungefär. Ju mer jag sågade, ju mer murken plywood hittade jag. Framåt midnatt var hela aktertoften uppsågad i småbitar och runt båten låg en mängd pissblött skum. Nästa dag satte jag mig med en rejäl kopp kaffe och hade krigsråd med mig själv. Vilken väg skulle jag gå? Jag lånade en tigersåg och en större släpkärra med kåpa. Sedan tog jag det radikala greppet att såga upp hela båtens inredning och köra inredningen till tippen. Bara det blöta skummet vägde över 100kg. Kvar hade jag ett tomt skrov.
Sedan vidtog ett mycket drygt jobb att med lågvarvig vinkelslip och pappersrondeller slipa rent alla ytor där den gamla inredningen mötte skrovet. Jag kunde ju inte såga hur nära skrovet som helst med tigersågen. Sedan behövde ju också den gamla gelcoaten på insidan ruggas upp så ny polyester kunde fästa på den.
Kommen så långt så köpte jag ett antal 9mm plywoodskivor. Ingen märkvärdig kvalitetsklass på dom. Granplywood tror jag det var. Ur dessa sågade jag ut stommen till inredningen och passade in den mot skrovet. Jag passade också på att ändra om däckslayouten en del så jag fick mer fri yta och fick flyttat tillbaka styrpulpeten en knapp halvmeter. Dessa gamla skrov är rätt så platta i bak och går inte så bekvämt i grov sjö. Så det är en fördel att sitta långt bak och köra. Jag la upp det hela så att jag skulle få ungefär samma volym slutna utrymmen som innan, men något annorlunda disponerade. Akterspegeln förstärktes genom att bygga en motorbrunn med stuvfack på sidorna. Bamsen var tänkt att kunna köras med styrspak, så ursprungligen var den öppen bakåt. Klart otäckt vid akterlig sjö.
Men nu skulle jag inte göra om Crescents misstag. Inget skum och möjlighet att kontrollera de slutna utrymmena skulle öka livslängden på inredningen, tänkte jag. När respektive del var inpassad så lyfte jag ur den ur båten och plastade den på alla sidor, alltså även insida och kanter med glasfibermatta och polyester. På kanterna så var det till stor nytta att använda remsor av glasfiberväv istället för matta. Sedan lyfte jag i delarna igen och plastade fast dom mot skrovet. Varje slutet utrymme fick en tät inspektionslucka. Luckorna placerades så att de satt skyddade i stuvfacken, men ändå åtkomliga. Skulle hela båten vattenfyllas så skulle naturligtvis inspektionsluckorna läcka lite på sikt, men båten skulle behålla sin flytkraft ett tag i alla fall.
Avslutningsvis så drog jag på flera lager gelcoat med vax (alltså hemblandad topcoat) invändigt. Eftersom jag aldrig förlikat mig med Crescents benvita och orangea yttre så vände jag också på båten och slipade av och la på ny gelcoat utvändigt i trevligare grå och röd kulör.
Såhär drygt tio år senare så kan jag säga att inredningen är helt fräsch. Inga mjuka partier och det är aldrig vatten i de täta utrymmena när jag tittar in i dom.
Polyester är ganska lättarbetat. Lite blandade tips:
-Blanda måttliga mängder i taget.
-Använd bra andningsskydd och kläder du kan slänga när du är klar.
-Penslar och roller kommer det gå åt en hel del.
-Använd en aluminiumroller och en gummispackel för att arbeta ur luften ur mattan. Det är väldigt viktigt för vidhäftningen och styrkan.
-Rugga gammal gelcoat noga, annars fäster inte den nya polyestern eller gelcoaten.
Jag har inga bilder från arbetet med båten, men så här ser hon ut idag. Rätt så skitig på bilderna då hon ligger under några stora björkar normalt sett. Men så är hon en bruksbåt också. Går inte sällan lastad med byggnadsvirke, vedsäckar, brandslang, får, cementblandare och alla andra saker man kan behöva ha med sig.
En gammal primitiv hemgjord aluminiumroller har jag men det skulle säkert löna sig att köpa en ordentlig. Den som jag har fungerar inte särskilt bra.
Ja det här handlar om liknande problem som du hade PNO men jag skulle helst undvika att plasta in trä överhuvudtaget om det bara går..........
Durken är uppbyggd med ett tunt lager plast ovanpå en genomrutten skiva av något slag. Jag funderar faktiskt på att helt kallt riva bort den och bygga gammaldags löstagbara trädurkar. Laminatet är omkring 20mm tjockt i hela bottnen så det håller säkert utan stöd från en ynklig inplastad durk.
Bänkarna är av trä på skott av plast utanpå en rutten skiva. Där räknar jag med att gräva bort skivan och plasta in en förstärkning i överkanten att fästa trälocket i. Skotten är så tjockt plastade att de står för sig själva även utan skiva. Det finns inga flyttankar utan allting är öppet uppåt.
Det är de inplastade förstärkningarna som är problemet........ motorbädden av trä. Spanten av självvuxna krokar. Sudbanden och stamkrafterna.
Titta på Nils Malmgren båtepoxy. Visserligen epoxy men tekniken är samma, de här en mycket bra broschyr på hemsidan!
Om du vill plasta in trä så är gran bra, billigt och lätt! Det ruttnar visserligen efter ett tag men bra många år håller det om man inte fuskar.
Bra att undvika att blanda epoxi och polyester förutom om man använder epoxy som böldspärr.
Gamla båtar är gjorda med orto polyester.
Iso polyestern som används mycket nu är väl så tät som epoxi.
Men balsa är ju trä...... brukar inte inplastat trä ruttna där inne i plasten?
Annars skulle det ju vara hur enkelt som helst att gå till skogs och välja ut granar så jag får självvuxna krokar i lämpliga former som jag kan passa in precis som i en träbåt och sedan plasta över.
Men balsa är ju trä...... brukar inte inplastat trä ruttna där inne i plasten?
Annars skulle det ju vara hur enkelt som helst att gå till skogs och välja ut granar så jag får självvuxna krokar i lämpliga former som jag kan passa in precis som i en träbåt och sedan plasta över.
Nix inte om det är 100% tätt. Finns många gamla seglande Swan båtar med balsa i friborden.
Distansmaterialet skall vara lätt.
Det man vill uppnå är styvhet, jämför ett ihåligt plaströr på 5 mm jämfört med ett på 100 mm vilket är styvast om bägge rören är 1m?
Att plats in trä är inget jättefel, så länge man gör rätt. Det är viktigt att det är torrt innan, och att man ser till att det förblir torrt. Inget skum, inga öppna ytor och försegla alla hål du gör.
Marinplywood vill jag direkt avråda ifrån, svårt för att inte säga omöjligt att få det att fästa. Björkplywood är den vanligaste rekommendationen.
Finns gott om riktigt bra trådar om renoveringar på de svenska båtforumen om du vill läsa mer.
Och utan en bra aluminiumroller kan du lika gärna strunta i att göra något alls
Grejen med att få trä att hålla i inplastad form är att det alltid är torrt. Därav att jag ratade skum. Den andra framgångsfaktorn är att alltid hålla båten länsad. Jag har löst det med en automatisk länspump och en solpanel som alltid håller batteriet laddat. Solpanelen är den platta lådan ute till höger på bilden där targa-bågen syns.
Polyester sägs i vart fall inte vara helt diffusionstätt. Epoxi är tätt. Oavsett vilket så kan man ju alltid misslyckas någonstans, och i en båt som används blir det alltid skador. Som sagt så ser jag inte en båt som något museiföremål, utan det är något som ska användas.
Jag har byggt två andra båtar i trä och plast:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Här är kärnan gran som plastats med epoxi på både in och utsida. Hild på bilden är byggd 2006 och systern Trud är byggd 2003. Båda håller fint ännu. Men de ligger ju torrt och fint på land för det mesta. Kajakbygge är f.ö. roligt:
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Några ribbor i bordläggningen på plats. Nästa passas in.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Grannens katt inspekterar ribbningen som närmar sig kölen.
Inloggade ser högupplösta bilder
Logga in
Skapa konto
Gratis och tar endast 30 sekunder
Slipat och klart. Nästa steg är att lägga på glasfiberväv och laminera med epoxi.
Jaha....... för mig som mest har hållit på med träbåtar så är det ju självklart att trä som inte andas ruttnar. Därför renskrapade jag min gamla träbåt och dränkte den i en blandning av rå linolja och Valtti grundolja. Sedan en blandning av tjära och kokt linolja ovanpå. Den behandlingen fick stopp på rötan som hade kommit igång sedan förra ägaren målade båten med Pinotex Extra som bildade en tät hinna på träet.
Jag hade aldrig tänkt på att hermetiskt instängt trä skulle kunna hålla...... impregnerar man träet med någonting före man plastar in det? Polyester är ju inte helt tätt.
Men varför har då det inplastade trävirket ruttnat i min "nya" båt?
Det var därför den blev stående på land för ungefär 15 år sedan. Träet höll alltså i 20-25 år.
Jag har en ovana att behålla det jag en gång har skaffat så jag vill ju att det skall hålla länge. Dessutom vet jag att ytor utan rispor och skador inte förekommer i min närhet.
Jaha....... för mig som mest har hållit på med träbåtar så är det ju självklart att trä som inte andas ruttnar. Därför renskrapade jag min gamla träbåt och dränkte den i en blandning av rå linolja och Valtti grundolja. Sedan en blandning av tjära och kokt linolja ovanpå. Den behandlingen fick stopp på rötan som hade kommit igång sedan förra ägaren målade båten med Pinotex Extra som bildade en tät hinna på träet.
Jag hade aldrig tänkt på att hermetiskt instängt trä skulle kunna hålla...... impregnerar man träet med någonting före man plastar in det? Polyester är ju inte helt tätt.
Men varför har då det inplastade trävirket ruttnat i min "nya" båt?
Det var därför den blev stående på land för ungefär 15 år sedan. Träet höll alltså i 20-25 år.
Jag har en ovana att behålla det jag en gång har skaffat så jag vill ju att det skall hålla länge. Dessutom vet jag att ytor utan rispor och skador inte förekommer i min närhet.
Inget syre då ruttnar det inte, jämför med bockstensmannen som låg i en mosse.
Impregnerar inte trä biten, däremot får det inte finnas något fett så du kommer göra åt en hel del aceton.
Iso polyester är tätt, dyra segelbåtar har det i skrovet.
Är det som distansmaterial tycker jag divinycell eller liknande plastkärnor är bättre. Koroyd är en variant som ökar i polularitet men lite överkurs.
Jag tycker det är smidigt att kladda på polyester först och sen lägga mattan och släta ut det för hand (hanskar på såklart) alumiumroller gillar jag inte alls, tycker inte den är tillräckligt följsam
Är det som distansmaterial tycker jag divinycell eller liknande plastkärnor är bättre. Koroyd är en variant som ökar i polularitet men lite överkurs.
Jag tycker det är smidigt att kladda på polyester först och sen lägga mattan och släta ut det för hand (hanskar på såklart) alumiumroller gillar jag inte alls, tycker inte den är tillräckligt följsam
Förutsatt att man blötlägger sina verktyg aceton så att de fungerar som de ska.
Aluminium roller är ett måste för att få ur luften ur mattor/vävar med högre densitet.
Alternativt vakumbakning.
Som du redan fått svar på i tråden så är det inget problem att använda t ex björkplywood med vattenfast lim istället för de gamla skivor som du måste ta bort. Det man ofta missade förr var att plasta även baksidan av plywood som man byggde inredning av vilket gjorde att kondens eller annan fukt som kom in i konstruktionen till slut orsakade röta.
Jag har varit med och byggt båt och båtinredning och använt både plywood, Divinylcell och Bonocell till förstärkningar, knän, akterspegel, sarger och hela sidor/tak. Även förstärkningar av delade VP-rör har använts men idag skulle jag hellre göra det i Divinylcell som man formar.
Plywood är starkt och tål slag bättre än Divinylcell men är tyngre så beroende på båtens bruksområde och behovet av att spara vikt så kan du välja det. Vid infästningspunkter för knapar, fästöglor osv bör du använda trämaterial och inte Divinylcell eller liknande.
Jag håller med om att aluminiumroller är nödvändigt för att blöta igenom många lager tunn eller tjock matta.
När det gäller durkarna i din båt så bidrar de nog mer än du tror när det gäller stabilitet/styvhet. När jag tog bort durken i en båt jag renoverade så blev hela botten och sidorna "sladdriga" även om de var tjockt plastade trots kraftiga bottenstockar och spant/knän. Troligen hade det hållit men varit sämre på sikt att haft lösa trädurkar än att laga upp bottenstockar och förstärkningar och sedan plasta en ny durk.
Vid infästningar kan man köra solitt glasfiber/polyester eller gjuta in metallplatta om det är riktigt illa. En skruv in i plywood är som upplagt för att det ska fyllas med vatten och ruttna
