Energimätare för vägguttag
Delvis för att det är intressant, och delvis som förberedelse inför byte av en gammal elcentral med skruvproppar och omdragning av elledningar, försöker jag mäta energiförbrukning på olika apparater i hemmet, men har stött på lite patrull. Det gäller resistiv kontra induktiv kontra kapacitiv last (etc.) och hur man får ut rätt värden när man mäter.
Jag har en energimätare för stickkontakter (Clas Ohlson PM300, art.nr. 32-3760, utgått men manual finns på adressen https://images.clasohlson.com/medias/sys_master/9542704857118.pdf) som jag testat diverse apparater med. För vanliga gammaldags glödlampor (resistiva laster) verkar den visa hyfsat korrekt (58-60W för en 60W glödlampa, 44W för några 40W glödlampor) med tanke på att man inte vet om lamporna har exakt den effekt de är märkta med.
För det första: vet någon om den mätaren alltid visar korrekta siffror (bortsett från någon procents felmarginal) oavsett last (resistiv/kapacitiv/induktiv/etc.)? Om den gör det så blir resten av mitt inlägg mer av kuriosa-intresse...
En elektriker har berättat att om man mäter lysrör (kanske även lågenergilampor av kompaktlysrör-typ) så är det både induktiv och kapacitiv last (drossel och eventuellt kondensator) och man kan inte lita på mätaren, det fick jag veta när han hjälpte mig mäta med tångamperemeter på ledningarna i centralen för att få en uppfattning om totala lasten på olika säkringar. Mäter jag dammsugaren har jag en induktiv last. Kyl-frysen är en blandning av induktiv (motorn i kompressorn) och resistiv (glödlampan) och dessutom finns diverse elektronik som känner av temperatur och styr kompressorn, o.s.v.. Vad TV:n, datorn etc. är vet jag inte men det kan vara en salig blandning av olika typer av laster (spänningsomvandlare och fläktmotorer och allt annat).
Jag tänkte att man enkelt borde kunna räkna ut det ena om man kan mäta det andra eftersom spänningen alltid är 230V i vanliga vägguttag, men enligt elektrikern är det inte så enkelt just p.g.a. t.ex. induktiva laster; även om man uppmäter en viss strömstyrka så är det inte bara att multiplicera med 230 för att få effekten ifall det är induktiv last (och motsvarande om man mäter effekt och vill dividera för att få strömstyrkan). Där blev vattnet för djupt för mig.
Det jag önskar uppnå är dels att kunna mäta hur många watt en apparat faktiskt drar oavsett typ av last, för att kunna räkna ut vad de kostar i elförbrukning per månad/år, och dels hur många ampere de är på, för rätt dimensionering och planering av säkringar och uttag. Jag vill veta/kontrollera att eldragningarna dimensionerats rätt och belastningarna spridits ut bra över säkringarna i centralen, så ingen säkring går bara för att jag t.ex. kör dammsugaren samtidigt som vattenkokaren används. Enligt min Clas Ohlson-mätare drar dammsugaren cirka 1080W / 4.9A, det ger inte mycket utrymme ifall någon annan energikrävande sak sitter på samma 10A-säkring (eller visar min mätare fel för dammsugaren? Isåfall vill jag ha en bättre mätare eller ett sätt att räkna om siffrorna som mätaren visar så det blir korrekt).
Enligt tråden "Energimätare på DIN-skena" finns det mätare för DIN-skenor som klarar av alla typer av laster så jag hoppas det finns även för vägguttag.
Visar min nuvarande mätare korrekt, eller behöver jag införskaffa en bättre? Isåfall mottages tips om bra produkt (Brennenstuhl PM 231 E?) tacksamt. Alternativt bra formler för att räkna om de värden jag får med min nuvarande mätare, men jag är inte rädd att lägga lite pengar på en ny och bättre mätare, och för formler behöver jag säkert iallafall veta tekniska detaljer om apparater som kondensatorers storlekar o.s.v. vilket inte är realistiskt/preaktiskt att ta reda på.
Gymnasiets ellära ligger 25 år bak i tiden så jag har tyvärr glömt det mesta...
Och ja, jag kommer anlita behörig elektriker för allt praktiskt arbete, men jag vill förbereda/planera innan och tänka igenom hur jag vill ha allt draget och kanske två olika säkringar till två olika uttag i samma rum (t.ex. hobbyrum där man ibland kör flera strömslukande saker) o.s.v., och då vill jag först veta hur mycket energi alla olika saker använder.
(Sorry för ett långt inlägg.)
Jag har en energimätare för stickkontakter (Clas Ohlson PM300, art.nr. 32-3760, utgått men manual finns på adressen https://images.clasohlson.com/medias/sys_master/9542704857118.pdf) som jag testat diverse apparater med. För vanliga gammaldags glödlampor (resistiva laster) verkar den visa hyfsat korrekt (58-60W för en 60W glödlampa, 44W för några 40W glödlampor) med tanke på att man inte vet om lamporna har exakt den effekt de är märkta med.
För det första: vet någon om den mätaren alltid visar korrekta siffror (bortsett från någon procents felmarginal) oavsett last (resistiv/kapacitiv/induktiv/etc.)? Om den gör det så blir resten av mitt inlägg mer av kuriosa-intresse...
En elektriker har berättat att om man mäter lysrör (kanske även lågenergilampor av kompaktlysrör-typ) så är det både induktiv och kapacitiv last (drossel och eventuellt kondensator) och man kan inte lita på mätaren, det fick jag veta när han hjälpte mig mäta med tångamperemeter på ledningarna i centralen för att få en uppfattning om totala lasten på olika säkringar. Mäter jag dammsugaren har jag en induktiv last. Kyl-frysen är en blandning av induktiv (motorn i kompressorn) och resistiv (glödlampan) och dessutom finns diverse elektronik som känner av temperatur och styr kompressorn, o.s.v.. Vad TV:n, datorn etc. är vet jag inte men det kan vara en salig blandning av olika typer av laster (spänningsomvandlare och fläktmotorer och allt annat).
Jag tänkte att man enkelt borde kunna räkna ut det ena om man kan mäta det andra eftersom spänningen alltid är 230V i vanliga vägguttag, men enligt elektrikern är det inte så enkelt just p.g.a. t.ex. induktiva laster; även om man uppmäter en viss strömstyrka så är det inte bara att multiplicera med 230 för att få effekten ifall det är induktiv last (och motsvarande om man mäter effekt och vill dividera för att få strömstyrkan). Där blev vattnet för djupt för mig.
Det jag önskar uppnå är dels att kunna mäta hur många watt en apparat faktiskt drar oavsett typ av last, för att kunna räkna ut vad de kostar i elförbrukning per månad/år, och dels hur många ampere de är på, för rätt dimensionering och planering av säkringar och uttag. Jag vill veta/kontrollera att eldragningarna dimensionerats rätt och belastningarna spridits ut bra över säkringarna i centralen, så ingen säkring går bara för att jag t.ex. kör dammsugaren samtidigt som vattenkokaren används. Enligt min Clas Ohlson-mätare drar dammsugaren cirka 1080W / 4.9A, det ger inte mycket utrymme ifall någon annan energikrävande sak sitter på samma 10A-säkring (eller visar min mätare fel för dammsugaren? Isåfall vill jag ha en bättre mätare eller ett sätt att räkna om siffrorna som mätaren visar så det blir korrekt).
Enligt tråden "Energimätare på DIN-skena" finns det mätare för DIN-skenor som klarar av alla typer av laster så jag hoppas det finns även för vägguttag.
Visar min nuvarande mätare korrekt, eller behöver jag införskaffa en bättre? Isåfall mottages tips om bra produkt (Brennenstuhl PM 231 E?) tacksamt. Alternativt bra formler för att räkna om de värden jag får med min nuvarande mätare, men jag är inte rädd att lägga lite pengar på en ny och bättre mätare, och för formler behöver jag säkert iallafall veta tekniska detaljer om apparater som kondensatorers storlekar o.s.v. vilket inte är realistiskt/preaktiskt att ta reda på.
Gymnasiets ellära ligger 25 år bak i tiden så jag har tyvärr glömt det mesta...
Och ja, jag kommer anlita behörig elektriker för allt praktiskt arbete, men jag vill förbereda/planera innan och tänka igenom hur jag vill ha allt draget och kanske två olika säkringar till två olika uttag i samma rum (t.ex. hobbyrum där man ibland kör flera strömslukande saker) o.s.v., och då vill jag först veta hur mycket energi alla olika saker använder.
(Sorry för ett långt inlägg.)
Skulle säga att energimätarna som finns för hemmabruk idag funkar OK för konsumenter.
De bör ha kretsar som kan ta hänsyn till belastning från icke resistiva laster, där då ström och spänning inte ligger i fas.
Tycker ditt resonemang är lite "överarbetat", i en heminstallation bör du kunna utgå från att normal användning av hushållsgrejor inte ska leda till överbelastning eller att man som privatperson måste mäta upp förbrukningen från grejor för att undvika överbelastning.
De bör ha kretsar som kan ta hänsyn till belastning från icke resistiva laster, där då ström och spänning inte ligger i fas.
Tycker ditt resonemang är lite "överarbetat", i en heminstallation bör du kunna utgå från att normal användning av hushållsgrejor inte ska leda till överbelastning eller att man som privatperson måste mäta upp förbrukningen från grejor för att undvika överbelastning.
Hej,
Glödlampor är resisitiva, enkla att mäta, där brukar det stämma bra. Elmotorer och lysrörsarmaturer innehåller spolar och då blir det induktiva laster och då blir det fasförskjutning. Den uppstår inte med resistiva laster. Fasförskjutningen påverkar energifaktorn.
Vissa energimätare tar hänsyn till energifaktorn som beror på lastens karaktär.
Själv har jag Biltema's energimätare, den visar energifaktorn. Kanske går inte att lita i 100% men man kan skapa sig en uppfattning om lastens karaktär.
Rekommenderar Kjells artikel: https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/vaxelstrom att läsa, där förklarar man med ganska enkla ord dessa skillnader.
//Mikael
Glödlampor är resisitiva, enkla att mäta, där brukar det stämma bra. Elmotorer och lysrörsarmaturer innehåller spolar och då blir det induktiva laster och då blir det fasförskjutning. Den uppstår inte med resistiva laster. Fasförskjutningen påverkar energifaktorn.
Vissa energimätare tar hänsyn till energifaktorn som beror på lastens karaktär.
Själv har jag Biltema's energimätare, den visar energifaktorn. Kanske går inte att lita i 100% men man kan skapa sig en uppfattning om lastens karaktär.
Rekommenderar Kjells artikel: https://www.kjell.com/se/fraga-kjell/hur-funkar-det/elelektronik/starkstrom/vaxelstrom att läsa, där förklarar man med ganska enkla ord dessa skillnader.
//Mikael
Ja, jag håller med om att de borde ha kretsar för kompensering, men har min mätare det eller bör jag skaffa en annan? Finns något bra sätt att testa mätaren för att se om den mäter korrekt när det gäller icke-resistiva laster?
Hos mig är det inga problem idag men jag har grannar där säkringen ibland går om de t.ex. centrifugerar och kör ugnen samtidigt. Jag vill undvika sådana situationer och har inget emot att lägga lite tid&möda på att planera elen hos mig för att det skall bli så bra som möjligt.
Jag gillar att överarbeta saker, så länge resultatet blir korrekt...
Och ett exempel till: en elradiator som används i ett utrymme drar enligt min mätare 760W. Det blir en hel del pengar per månad (om jag räknat rätt: 0,76 kW * 24 timmar * 31 dagar * 1,50 kr/kWh = 848 kr, och förutsatt att effekten konstant håller sig kring 760W). I det fallet är det extra intressant att veta om mätvärdet stämmer, för isåfall kan man kanske på bara några månader genom sänkt förbrukning spara in kostnaden att köpa någon energieffektivare radiator.
Skall testa med brödrosten och vattenkokaren ikväll och se vad mätaren tycker. Magkänslan är att jag borde kunna lita på den för resistiva laster, men det finns andra laster i ett hem också som jag vill kunna mäta korrekt.
Hos mig är det inga problem idag men jag har grannar där säkringen ibland går om de t.ex. centrifugerar och kör ugnen samtidigt. Jag vill undvika sådana situationer och har inget emot att lägga lite tid&möda på att planera elen hos mig för att det skall bli så bra som möjligt.
Jag gillar att överarbeta saker, så länge resultatet blir korrekt...
Och ett exempel till: en elradiator som används i ett utrymme drar enligt min mätare 760W. Det blir en hel del pengar per månad (om jag räknat rätt: 0,76 kW * 24 timmar * 31 dagar * 1,50 kr/kWh = 848 kr, och förutsatt att effekten konstant håller sig kring 760W). I det fallet är det extra intressant att veta om mätvärdet stämmer, för isåfall kan man kanske på bara några månader genom sänkt förbrukning spara in kostnaden att köpa någon energieffektivare radiator.
Skall testa med brödrosten och vattenkokaren ikväll och se vad mätaren tycker. Magkänslan är att jag borde kunna lita på den för resistiva laster, men det finns andra laster i ett hem också som jag vill kunna mäta korrekt.
För att veta säkert huruvida en mätare visar korrekt måste du gå till ett labb/certifieringsinstitut. Helt overkill för en vanlig privatperson.
Läs specen för de olika mätarna och se vad de säger, är väl första steget.
Din uträkning omkring kWh är korrekt, med tillägget att ett elelement normal inte går konstant, utan kopplas in av en termostat.
Det går ej att "kräma" ut mer värmeeffekt från något mer effektivt element. All elenergi blir värme.
Vill du få ut mer värmeeffekt än förbrukad eleffekt måste du använda dig av någon värmepump.
Läs specen för de olika mätarna och se vad de säger, är väl första steget.
Din uträkning omkring kWh är korrekt, med tillägget att ett elelement normal inte går konstant, utan kopplas in av en termostat.
Det går ej att "kräma" ut mer värmeeffekt från något mer effektivt element. All elenergi blir värme.
Vill du få ut mer värmeeffekt än förbrukad eleffekt måste du använda dig av någon värmepump.
Och att hitta "energieffektivare" elradiatorer torde bli svårt då alla har en verkningsgrad av i princip 1. Ska du spara energi med elelement så får du göra avkall på temperaturen i lokalen samt ha termostater som minskar "översvängningar" i temperaturen, dvs moderna elektroniska termostater i stället för den g:a typen av bimetalltermostater. Dock kan du inte räkna med några större besparingar pga termostaterna.
En energimätare skall bara mäta den överförda energin.
Energi finns det BARA i den resistiva strömkomponenten.
Vid annan belastning, dvs att ström inte ligger i samma fasvinkel som spänning kan man tala om "skenbar effekt" som är verklig ström * verklig spänning. Den skall en energimätare INTE visa.
Så; för att fundera på om Du har "rätt" energimätare för Ditt syfte, som verkar vara att dimensionera säkringsstorlekar, är svaret - Energimätare är fel instrument! Ingen energimätare kan/skall mäta något annat än aktiv komponent. För att fundera på ström och belastningar är det ström man skall mäta!
I praktiken bör det fungera utmärkt att läsa på apparaternas märkningar och addera effekter. Typisk glödlampa idag, 4W, Lysrör 25W, Kyl/Frys ca 100W, TV ca 200W, Dammsugare, kaffebryggare, hårtork, diskmaskin, tvättmaskin, ... ca 1000-2000W /maskin. Spis ca 500-1500W / platta, mer med induktion, Ugn ca 1500-2000W. Alla belastningar är idag enfasiga, även om spisen innehåller flera enfasmatningar, typiskt 2 st (den 3:e till ugnen).
I praktiken kan man alltså bortse från belysningar och annat "smått", det är de stora burkarna som räknas. En typisk gruppsäkring, 10A ger alltså 2300W möjligt permanent effektuttag, mer om det är med begränsad varaktighet. Huvudsäkringarna bör ha någorlunda jämn fördelning av belastningarna, men här är det alltid "riktig skruvsäkring", som är väldigt förlåtande för överbelastningar upp till säg 2 x angiven strömstyrka. Att ha värme som drar 10A i en 16A huvudsäkring (långvarigt), men sedan lägga till 10A vattenkokare i 4 minuter (totalt 20A) är inget problem!
Givetvis hade livet varit enklare om vi hade haft enfas i bostäderna, då hade det bara gällt att se till att inte förbruka totalt mer än den huvudsäkringen, säg 63A, långvarigt, men nu är ju 3-fasen skriven i det svenska urberget (men i få andra länder), så då är det att lösa problemet 3 gånger, under 16, 20 eller 25A, där apparaterna idag typiskt drar 10 eller 16A.
För fördelning inom en bostad (lägenhet eller villa) är det mest att kasta pil på säkringstavlan - Det är ett antal 10A förbrukare (Spis 2 st, Ugn, TM, DM, Vattenkokare = 6 st att sprida. Dammsugaren och hårtorkar är svåra att fördela, de flyttar sig, men kan väl oftast hamna i vissa uttag/grupper. För en villa behöver även uppvärmningen (huset och ev varmvatten för sig) beaktas, och extra roligt blir det om någon vill ha in en elbilsladdning, som är tämligen enfasig. Krydda gärna med en bastu!
Att fundera på fasvinkel för matningen till en bostad känns väldigt onödigt, även om speciellt LED-ljuskällor kan vara väldigt kass (kapacitiva) så försvinner de små effekterna snabbt i de tunga lasterna. Inte ens om man kör både vedkap, klyv och en byggsåg (samtidigt) i trädgården borde detta vara något praktiskt problem! Annat är det om man diskuterar belysning i industrihallar, med hundratals lysrör...
Energi finns det BARA i den resistiva strömkomponenten.
Vid annan belastning, dvs att ström inte ligger i samma fasvinkel som spänning kan man tala om "skenbar effekt" som är verklig ström * verklig spänning. Den skall en energimätare INTE visa.
Så; för att fundera på om Du har "rätt" energimätare för Ditt syfte, som verkar vara att dimensionera säkringsstorlekar, är svaret - Energimätare är fel instrument! Ingen energimätare kan/skall mäta något annat än aktiv komponent. För att fundera på ström och belastningar är det ström man skall mäta!
I praktiken bör det fungera utmärkt att läsa på apparaternas märkningar och addera effekter. Typisk glödlampa idag, 4W, Lysrör 25W, Kyl/Frys ca 100W, TV ca 200W, Dammsugare, kaffebryggare, hårtork, diskmaskin, tvättmaskin, ... ca 1000-2000W /maskin. Spis ca 500-1500W / platta, mer med induktion, Ugn ca 1500-2000W. Alla belastningar är idag enfasiga, även om spisen innehåller flera enfasmatningar, typiskt 2 st (den 3:e till ugnen).
I praktiken kan man alltså bortse från belysningar och annat "smått", det är de stora burkarna som räknas. En typisk gruppsäkring, 10A ger alltså 2300W möjligt permanent effektuttag, mer om det är med begränsad varaktighet. Huvudsäkringarna bör ha någorlunda jämn fördelning av belastningarna, men här är det alltid "riktig skruvsäkring", som är väldigt förlåtande för överbelastningar upp till säg 2 x angiven strömstyrka. Att ha värme som drar 10A i en 16A huvudsäkring (långvarigt), men sedan lägga till 10A vattenkokare i 4 minuter (totalt 20A) är inget problem!
Givetvis hade livet varit enklare om vi hade haft enfas i bostäderna, då hade det bara gällt att se till att inte förbruka totalt mer än den huvudsäkringen, säg 63A, långvarigt, men nu är ju 3-fasen skriven i det svenska urberget (men i få andra länder), så då är det att lösa problemet 3 gånger, under 16, 20 eller 25A, där apparaterna idag typiskt drar 10 eller 16A.
För fördelning inom en bostad (lägenhet eller villa) är det mest att kasta pil på säkringstavlan - Det är ett antal 10A förbrukare (Spis 2 st, Ugn, TM, DM, Vattenkokare = 6 st att sprida. Dammsugaren och hårtorkar är svåra att fördela, de flyttar sig, men kan väl oftast hamna i vissa uttag/grupper. För en villa behöver även uppvärmningen (huset och ev varmvatten för sig) beaktas, och extra roligt blir det om någon vill ha in en elbilsladdning, som är tämligen enfasig. Krydda gärna med en bastu!
Att fundera på fasvinkel för matningen till en bostad känns väldigt onödigt, även om speciellt LED-ljuskällor kan vara väldigt kass (kapacitiva) så försvinner de små effekterna snabbt i de tunga lasterna. Inte ens om man kör både vedkap, klyv och en byggsåg (samtidigt) i trädgården borde detta vara något praktiskt problem! Annat är det om man diskuterar belysning i industrihallar, med hundratals lysrör...
Medlem
· Västerbotten
· 3 283 inlägg
Svårt ändå, då uttagen är ”jokrar”, men tex så man lägger ev luftvärmepump/diskmaskin/tvättmaskin. och de fasta större förbrukarna utspridda, men ändå lite tanke måste man ha om man har 16A huvudsäkring, då tex vattenkokaren vill ha 10A, och om bilen står på motorvärmare på samma fas tex.
För att sammanfatta Soltorp40:s inlägg ovan: Du behöver olika mätare för de båda behoven, om du ska vara noggrann.F fantasilös skrev:
Den mätare du har duger för att mäta strömmen, men visar förmodligen inte den aktiva effekten. Å andra sidan har stora, långvariga förbrukare (de som dominerar elräkningen) normalt hög effektfaktor så det gör liten skillnad i praktiken. Om något så överdriver din mätare förbrukningen.
/Filip
Medlem
· Västerbotten
· 3 283 inlägg
Så noga är det knappast, denna bla klarar Aktiv effekt..och snygg och digital också
https://www.conrad.se/p/voltcraft-s...X4AIVRZSyCh1uTA4CEAQYAiABEgJH9vD_BwE&vat=true
https://www.conrad.se/p/voltcraft-s...X4AIVRZSyCh1uTA4CEAQYAiABEgJH9vD_BwE&vat=true
Om du kan vänta lite tills Shelly har fått in sina nya pluggar, så tycker jag det
är en trevlig lösning till ett vettigt pris.
https://shelly.cloud/product/smart-wifi-shelly-plug-s/
Finns för fast installation också,
https://shelly.cloud/product/wifi-smart-home-automation-shelly-1pm-switch-relay/
är en trevlig lösning till ett vettigt pris.
https://shelly.cloud/product/smart-wifi-shelly-plug-s/
Finns för fast installation också,
https://shelly.cloud/product/wifi-smart-home-automation-shelly-1pm-switch-relay/
Medlem
· Västerbotten
· 3 283 inlägg
Billiga, men gillar inte appen, känns rapplig, samt för mig funkade den dåligt..
Sådär, jag fastnade i annat och gjorde en liten längre mätning på kylskåpet, men har nu lite mer siffror:
Kylskåpet, som enligt manualen har märkeffekt 160W och energiförbrukning 350hWh/år, förbrukade på 97h20m 5,67kWh, det ger en snittförbrukning på knappt 60W och årsförbrukning på 510kWh.
Brödrosten, märkt 800W, drog enligt mätaren 730W och 3,1A under den korta tid den var igång (mätaren visade 0,02kWh förbrukning, men för så kort mättid går det inte att extrapolera något vettigt från den siffran).
Vattenkokaren, märkt 1400W, drog enligt mätaren 1300W och 5,67A (mätaren visade 0,05kWh förbrukning, men för så kort mättid går det inte att extrapolera något vettigt från den siffran).
Frestande att testa att köra rosten och kokaren samtidigt, och hitta ytterligare någon effekthungrig grej att koppla in, och se hur 10A-säkringen reagerar...
Det kan stämma att min mätare överdriver förbrukningen, iallafall tyder siffrorna för kylskåpet på det (ganska kraftig överdrift blir det, runt 45% om man tittar på årsförbrukningen i manualen kontra vad min mätning indikerar), men vad gäller brödrost och vattenkokare verkar den antingen underdriva, eller så är apparaterna märkta med viss marginal eftersom min mätare visade 7-9% under märkeffekt.
Kylskåpet, som enligt manualen har märkeffekt 160W och energiförbrukning 350hWh/år, förbrukade på 97h20m 5,67kWh, det ger en snittförbrukning på knappt 60W och årsförbrukning på 510kWh.
Brödrosten, märkt 800W, drog enligt mätaren 730W och 3,1A under den korta tid den var igång (mätaren visade 0,02kWh förbrukning, men för så kort mättid går det inte att extrapolera något vettigt från den siffran).
Vattenkokaren, märkt 1400W, drog enligt mätaren 1300W och 5,67A (mätaren visade 0,05kWh förbrukning, men för så kort mättid går det inte att extrapolera något vettigt från den siffran).
Frestande att testa att köra rosten och kokaren samtidigt, och hitta ytterligare någon effekthungrig grej att koppla in, och se hur 10A-säkringen reagerar...
Ingen av de mätare jag kollat på nämner något om detta (resistiv/induktiv/blandad etc. last) i manualer/specar, så det är svårt att veta om de tar hänsyn till sådana saker.E etompau skrev:
E etompau skrev:
Det jag menade med energieffektivare radiator var att det kanske finns någon som för en lägre enhet energi ger samma mängd värme i ett rum, t.ex. genom fläkt eller de oljefyllda som finns på t.ex. Jula. Jag kan för lite om det där men magkänslan säger att det borde väl finnas olika effektivitetsgrader för elradiatorer beroende på olika tekniker, utformning, kvalitet etc..E elmont skrev:
Duger den för att mäta strömmen över alla olika typer av laster, d.v.s. både resistiv, induktiv, blandat etc.?M mumiemonstret skrev:
Det kan stämma att min mätare överdriver förbrukningen, iallafall tyder siffrorna för kylskåpet på det (ganska kraftig överdrift blir det, runt 45% om man tittar på årsförbrukningen i manualen kontra vad min mätning indikerar), men vad gäller brödrost och vattenkokare verkar den antingen underdriva, eller så är apparaterna märkta med viss marginal eftersom min mätare visade 7-9% under märkeffekt.
Angående elmätare.
Nyare elmätare tror jag i allmänhet visar den aktiva effekten. Alltså den man betalar för. Jag har en några år gammal som inte var speciellt dyr som kan visa spänning, ström, aktiv effekt, skenbar effekt och en hel del annat. Den fungerar bra både för att se vad en apparat kostar i drift och hur den belastar säkringarna.
Angående uppgiven och uppmätt förbrukning på kylskåpet.
Märkeffekten 160W är vad kylskåpet drar när kompressorn går. Energiförbrukningen 350 kWh/år är vad kylskåpet förbrukar vid en fastställd testcykel. Så dina mätningar visar att kylskåpet drar mer för dig än det gör i testcykeln. Du kanske öppnar det oftare eller har en större genomflöde av mat än testcykeln. För dig är i detta sammanhang din uppmätta energiförbrukning mer pålitlig än testresultatet.
Angående elradiatorer.
Det elmont menade var att det inte finns någon radiator som för en lägre enhet energi ger samma mängd värme. Och han har helt rätt. En värmepump kan ge mer energi ut i form av värme än den förbrukar i el. Men det finns ingen mer eller mindre effektiv direktel. Oljefyllt och fläkt samt olika teknik, utformning och kvalitet passar på olika ställen. Men alla drar det exakt lika mycket el för samma mängd värme.
Nyare elmätare tror jag i allmänhet visar den aktiva effekten. Alltså den man betalar för. Jag har en några år gammal som inte var speciellt dyr som kan visa spänning, ström, aktiv effekt, skenbar effekt och en hel del annat. Den fungerar bra både för att se vad en apparat kostar i drift och hur den belastar säkringarna.
Angående uppgiven och uppmätt förbrukning på kylskåpet.
Märkeffekten 160W är vad kylskåpet drar när kompressorn går. Energiförbrukningen 350 kWh/år är vad kylskåpet förbrukar vid en fastställd testcykel. Så dina mätningar visar att kylskåpet drar mer för dig än det gör i testcykeln. Du kanske öppnar det oftare eller har en större genomflöde av mat än testcykeln. För dig är i detta sammanhang din uppmätta energiförbrukning mer pålitlig än testresultatet.
Angående elradiatorer.
Det elmont menade var att det inte finns någon radiator som för en lägre enhet energi ger samma mängd värme. Och han har helt rätt. En värmepump kan ge mer energi ut i form av värme än den förbrukar i el. Men det finns ingen mer eller mindre effektiv direktel. Oljefyllt och fläkt samt olika teknik, utformning och kvalitet passar på olika ställen. Men alla drar det exakt lika mycket el för samma mängd värme.
