Totalrenovering - Sätta ångspärr eller inte??

[Chentin]

Jag är i planeringsfasen av en omfattande renovering av ett hus med anor från tidigt 1800-tal (kanske tom 1700)

Huset är 22x7,5 meter, med källare (längsgående sutteräng, där ena kortsidan är helt synlig - med utgång till trädgården - och där andra (vänster-sidan) är helt under mark).

Planer såhär långt:
- Dränera källaren (Då det trycker extremt mycket fukt från den vänstra sidan)
- Blåsa hela övervåningen och byta taket, samt sätta in en takkupa.
- Byta ut all panel på hela huset.
- Renovera alla fönster och sätta in energi-glas
- Installera ett FTX-system.

Jag har haft hemma en konstruktör/besiktningsman som redan har svarat på tusen frågor, men en sak som jag inte riktigt blir klok på är:
Ska jag sätta in ångspärr i övervåningen när jag gör om/tilläggs-isolerar allt?

Varför/Varför inte?

Huset är idag uppvärmt med jordvärme (radiatorer i alla rum utom köket och ena badrummet som har vattenburen golvvärme).
Vi eldar även en hel del i, kaminen i vardagsrummet.

 

[ricebridge]

Mina käpphästar gnäggar samfällt: Nej.
Ett gammalt hus är byggt för att ”andas”. Det är tänkt att släppa in och ventilera ut luft genom medvetna otätheter. Börjar du sätta ångspärr någonstans, får du ökad fuktbelastning någon annanstans. I värsta fall skador.
Istället bör du använda naturmaterial som tål en viss mängd fukt. Linisolering eller cellulosa är exempel på sådana.

 

[Robert-san01]

Kollat så det inte är märkning på huset eller området?

 

[justusandersson]

Jag håller med ricebridge. Använd hygroskopiska naturliga isoleringsmaterial så behöver du ingen plastfolie. Du kan använda papp med en begränsad ångtäthet, t.ex. AC 150, på insidan av isoleringen.

 

[Chentin]

Cellulosa - Check!
En snabb googling gav vid handen att den både finns som skiva och löst (att spruta).
Jag gillar ju skivor men... vilket skulle ni rekommendera?

Ligger priset på cellulosa ungefär i likhet med mineralull?
Kan vara bra att känna till inför kommande grov-budget.

 

[ricebridge]

Cellulosa - Check!
En snabb googling gav vid handen att den både finns som skiva och löst (att spruta).
Jag gillar ju skivor men... vilket skulle ni rekommendera?

Ligger priset på cellulosa ungefär i likhet med mineralull?
Kan vara bra att känna till inför kommande grov-budget.

Beror ju helt på hur där ser ut. Ska du köra med lösblås så låt en firma göra det, och ta då in offert i god tid.

 

[Chentin]

Vad sätter man istället för plast mellan isoleringen och glespanelen om man avser att spruta lösull?

Vid byte av ytterpanelen: Vad tror ni om att sätta vindväv innanför spikläkten? Det kan väl aldrig vara fel, oavsett vad som finns innanför?

 

[justusandersson]

Isolering bör alltid omges av lufttäta skikt. Det på insidan bör vara mer ångtätt än det på utsidan. Vindduk, som är lufttät men diffusionsöppen, är mycket lämpligt på utsidan. På insidan kan du använda asfaltpapp typ AC 150 eller någgot liknande material.

 

[eddiw]

Jag håller med ricebridge. Använd hygroskopiska naturliga isoleringsmaterial så behöver du ingen plastfolie. Du kan använda papp med en begränsad ångtäthet, t.ex. AC 150, på insidan av isoleringen.

Gäller det här mig också? Bör jag köra byggfolie eller liknande eller borde jag skita i det? Se min tråd:
https://www.byggahus.se/forum/threads/atgaerder-vid-borttag-av-kattvind.336233/#post-3215824

 

[justusandersson]

Det är valet av isoleringsmaterial som bestämmer hur tät ångspärr du behöver. Material som saknar hygroskopiska egenskaper som t.ex. mineralull kräver en tät ångspärr av plastfolietyp. Hygroskopiska isoleringsmaterial som sågspån, kutterspån, cellulosafibrer, lin etc klarar sig med betydligt mindre ångtäta skikt. Det är dock en gammal regel att det inre skiktet ska vara mer ångtätt än det yttre. Man kan heller inte bortse från byggnadsår. Äldre hus är betydligt mer otäta än yngre.

 

[eddiw]

Det är valet av isoleringsmaterial som bestämmer hur tät ångspärr du behöver. Material som saknar hygroskopiska egenskaper som t.ex. mineralull kräver en tät ångspärr av plastfolietyp. Hygroskopiska isoleringsmaterial som sågspån, kutterspån, cellulosafibrer, lin etc klarar sig med betydligt mindre ångtäta skikt. Det är dock en gammal regel att det inre skiktet ska vara mer ångtätt än det yttre. Man kan heller inte bortse från byggnadsår. Äldre hus är betydligt mer otäta än yngre.

Jag har ju ingen isolering i taket mer än någon form av stråhalm vad jag förstått, tillsammans med något täcke ut mot råsponten vad jag sett. 40-talshus, putsfasad, med tillägsisolering utanpå samt uppreglad stående panel ytterst. Så jag har väl i princip två fasader (inte jag som gjort).
Tilläggsisoleringen är vanlig isolering av typ stenull eller glasull tror jag. Men inte i snedtaket då, där har inget gjorts. Vinden är kutterspån och taket är ett paralleltak med, som sagt, någon form av halmstrån eller nåt. Halva taket har denna halm och det som är upp mot vinden har bara råspont.

 

[Daniel 109]

Jag håller inte med de som kategoriskt säger nej. Det beror på hur man bygger. Jag har lagt om taket på mitt gamla hus. Det befintliga undertaket var sannolikt från 1850talet. Nu har jag fuktspärr och utanpåliggande isolering.

 

[justusandersson]

Ska du (=eddiw) inte byta isolering i snedtaket finns det ingen anledning att sätta dit någon ångspärr. Yttertaket saknar med säkerhet luftspalt bakom råsponten, vilket är en förutsättning för användningen av ångspärr.

 

[Daniel 109]

Hur tänkte du nu? Är det bristfällig vetilation är det ännu viktigare att innefukten inte kommer ut i konstruktionen

 

[justusandersson]

Man bör inte stänga in organiskt material mellan två diffusionstäta skikt (ångspärr och underlagspapp). Alla 1,5 och 2,5 planshus byggda före ca 1950 har snedtak med sågspånsisolering eller något liknnde, utan luftspalt. Det är ingen idealisk konstruktion, men att förse den med ångspärr på undersidan gör den katastrofal.