Möjligt att lägga golvvärme på betongplatta (isolerad med lecakulor)
Hej!
Som rubriken säger; vill gärna lägga golvvärme vid golvbyte.
Huset är från 1960-talet, med 20cm leca-isolering under den 10cm tjocka betongplattan.
Läser om att det är möjligt att golvvärme kan skapa fuktvandring underifrån om betongplattan är dåligt isolerad.
Frågan blir därför; hur skulle vi klassa 20cm leca under 10cm betongplatta?
Möjligt med golvvärme?
Som rubriken säger; vill gärna lägga golvvärme vid golvbyte.
Huset är från 1960-talet, med 20cm leca-isolering under den 10cm tjocka betongplattan.
Läser om att det är möjligt att golvvärme kan skapa fuktvandring underifrån om betongplattan är dåligt isolerad.
Frågan blir därför; hur skulle vi klassa 20cm leca under 10cm betongplatta?
Möjligt med golvvärme?
20 cm Leca motsvarar ca 5-7 cm glasull el frigolit.
Detta under förutsättning att det är ett kapillärbrytande bärlager under Lecakulorna, samt att dräneringen ligger korrekt under bärlagrets nivå och fungerar. Annars är det väl stor risk att Lecakulorna i botten är ingeggade i annat mtrl och fuktigt, och därmed blir isoleringseffekten klenare.
Är det hela plattan som i så fall ska få golvvärme?
Vet ni om det är något fuktproblem någonstans på plattan idag?
Eller har varit?
Detta under förutsättning att det är ett kapillärbrytande bärlager under Lecakulorna, samt att dräneringen ligger korrekt under bärlagrets nivå och fungerar. Annars är det väl stor risk att Lecakulorna i botten är ingeggade i annat mtrl och fuktigt, och därmed blir isoleringseffekten klenare.
Är det hela plattan som i så fall ska få golvvärme?
Vet ni om det är något fuktproblem någonstans på plattan idag?
Eller har varit?
Tack för svar!Oldboy skrev:
Det ska inte vara några fuktproblem i nuläget och inte heller varit.
Tester på sylarna visar 8%, där 17% verkar vara gräns för vad som är acceptabelt.
Det är isåfall ca 80kvm vi planerat till att börja med, men stor chans att man i framtiden även gör det på resterande 40kvm.
Du verkar kunnig, förstår att det är mycket som spelar in kring om det är lämpligt med golvvärme, men är det bara att glöma det eller borde det faktisk gå att göra?
Ha det fint!
Låter som att ni har en väl fungerande platta. Det är en bra början.
Jag är ingen fuktexpert, utan bara en vanlig villaägare med liknande situation. I mitt fall oisolerad platta. Så jag är intresserad och försöker bli klok på hur det fungerar, men kan väl inte påstå att jag hittat ngn konsensus i orsak och verkan. Min tolkning är att det beror på många olika faktorer, varav flera omöjliga att veta för befintliga plattor, samt att det är lite som balansgång på slak lina. Det finns inga riktigt skarpa gränser med fukt. Ibland fungerar det, ibland inte, med olika lösningar. Dels varierar luftfuktigheten med årstiderna, och dels har olika hus olika grundförutsättningar, samt olika vanor/beteenden hos sina inneboende. Därav att en lösning kan fungera i ett fall men inte i ett annat, och det blir omöjligt att veta varför. Varje lösning kräver vissa förutsättningar. Uppfylls de så fungerar den, oavsett om det är en bättre eller sämre lösning rent teoretiskt. Till det kommer att förutsättningarna, både ovan och under en hel platta kan variera lokalt. Det kan vara sprickor i platta eller grundmur, rörgravar, markförhållanden (t ex delvis berg, vattenförande lager, bärighet, dränering, typ av mark etc), och på ovansidan t ex en plastmatta/tätskikt i ett badrum, träsyllar med eller utan fuktspärr/syllpapp mot plattan etc.
Så ta mina funderingar för de lekmannaspekulationer de är.
Möjligt tycker jag att det ska vara, men det svårt att sia om hur det kommer att fungera map fukt. Värmemässigt är det inga problem. Det blir kanske lite högre energiförbrukning iom den relativt tunna isoleringseffekten, men det påverkar "bara" uppvärmningskostnaden. Har ni t ex bergvärme så är det nog inte ngt stort problem. Fuktnivåerna däremot påverkar husets väl och ve. Problemet där är att det är svårt att räkna och estimera resultatet av en varmare grund, hur det kommer att påverka fuktbalansen.
Om/när marken under plattan blir varmare så räknar man med att markens ångtryck (upp mot plattan) ökar. En risk där är t ex om det finns sprickor i plattan där fuktbelastningen lokalt kan bli extra hög.
Å andra sidan kan en varmare platta och därmed också varmare luft närmast över den bära mer fukt utan att fuktnivåerna blir för höga.
Väsentligt är att plattan på ovansidan är väl luftad av inomhusluften, dvs att det inte finns några täta mtrl ovanpå plattan, såsom t ex plastmattor. Alla typer av "innergolv" begränsar mer eller mindre plattans möjligheter att avge fukten, och kan därmed ge upphov till fuktproblem mellan "innergolv" och platta. Även ventilationshämmande möbler såsom t ex garderober el andra möbler på sockel, eller mattor med tät baksida, kan vara problematiska. Klinkergolv är bra, men även de minskar fuktgenomsläppligheten. Klinkers är i stort sett ej fuktgenomsläppliga, utan det är i skarvarna lejonparten av fuktvandringen sker. Vilket betyder att små klinkers med breda fogar är bäst och stora plattor med minimala fogar sämst.
Om inte hela plattan är uppvärmd så finns en risk att icke uppvärmda delar får en förhöjd fuktbelastning. Den bör komma från det högre ångtrycket som ju sprider sig åt alla håll. Därmed är den icke uppvärmda delen utsatt för lite tuffare fuktförhållanden. Dessa randvillkor kan också drabba ytterkanten av plattan om grundmuren inte är isolerad i sig själv (t ex tjocka Lecablock) eller har utvändig isolering.
Alltså, med de kända goda förutsättningar som ni har så bör ni kunna lägga in golvvärme, men det är mkt att tänka på och hålla uppsikt på i så fall.
Lycka till!
Jag är ingen fuktexpert, utan bara en vanlig villaägare med liknande situation. I mitt fall oisolerad platta. Så jag är intresserad och försöker bli klok på hur det fungerar, men kan väl inte påstå att jag hittat ngn konsensus i orsak och verkan. Min tolkning är att det beror på många olika faktorer, varav flera omöjliga att veta för befintliga plattor, samt att det är lite som balansgång på slak lina. Det finns inga riktigt skarpa gränser med fukt. Ibland fungerar det, ibland inte, med olika lösningar. Dels varierar luftfuktigheten med årstiderna, och dels har olika hus olika grundförutsättningar, samt olika vanor/beteenden hos sina inneboende. Därav att en lösning kan fungera i ett fall men inte i ett annat, och det blir omöjligt att veta varför. Varje lösning kräver vissa förutsättningar. Uppfylls de så fungerar den, oavsett om det är en bättre eller sämre lösning rent teoretiskt. Till det kommer att förutsättningarna, både ovan och under en hel platta kan variera lokalt. Det kan vara sprickor i platta eller grundmur, rörgravar, markförhållanden (t ex delvis berg, vattenförande lager, bärighet, dränering, typ av mark etc), och på ovansidan t ex en plastmatta/tätskikt i ett badrum, träsyllar med eller utan fuktspärr/syllpapp mot plattan etc.
Så ta mina funderingar för de lekmannaspekulationer de är.
Möjligt tycker jag att det ska vara, men det svårt att sia om hur det kommer att fungera map fukt. Värmemässigt är det inga problem. Det blir kanske lite högre energiförbrukning iom den relativt tunna isoleringseffekten, men det påverkar "bara" uppvärmningskostnaden. Har ni t ex bergvärme så är det nog inte ngt stort problem. Fuktnivåerna däremot påverkar husets väl och ve. Problemet där är att det är svårt att räkna och estimera resultatet av en varmare grund, hur det kommer att påverka fuktbalansen.
Om/när marken under plattan blir varmare så räknar man med att markens ångtryck (upp mot plattan) ökar. En risk där är t ex om det finns sprickor i plattan där fuktbelastningen lokalt kan bli extra hög.
Å andra sidan kan en varmare platta och därmed också varmare luft närmast över den bära mer fukt utan att fuktnivåerna blir för höga.
Väsentligt är att plattan på ovansidan är väl luftad av inomhusluften, dvs att det inte finns några täta mtrl ovanpå plattan, såsom t ex plastmattor. Alla typer av "innergolv" begränsar mer eller mindre plattans möjligheter att avge fukten, och kan därmed ge upphov till fuktproblem mellan "innergolv" och platta. Även ventilationshämmande möbler såsom t ex garderober el andra möbler på sockel, eller mattor med tät baksida, kan vara problematiska. Klinkergolv är bra, men även de minskar fuktgenomsläppligheten. Klinkers är i stort sett ej fuktgenomsläppliga, utan det är i skarvarna lejonparten av fuktvandringen sker. Vilket betyder att små klinkers med breda fogar är bäst och stora plattor med minimala fogar sämst.
Om inte hela plattan är uppvärmd så finns en risk att icke uppvärmda delar får en förhöjd fuktbelastning. Den bör komma från det högre ångtrycket som ju sprider sig åt alla håll. Därmed är den icke uppvärmda delen utsatt för lite tuffare fuktförhållanden. Dessa randvillkor kan också drabba ytterkanten av plattan om grundmuren inte är isolerad i sig själv (t ex tjocka Lecablock) eller har utvändig isolering.
Alltså, med de kända goda förutsättningar som ni har så bör ni kunna lägga in golvvärme, men det är mkt att tänka på och hålla uppsikt på i så fall.
Lycka till!
Tack så mycket för svar!
Ja, har verkligen märkt att det är många parametrar som spelar in - och att det inte finns något garanterat svar.
Det lutar därför åt att skippa golvvärmen och hoppas att foam+parkettgolv inte blir allt för kallt. Möjligen att vi sätter in golvvärme med underliggande isolerskiva (Bauhaus) när det är dags att renovera badrummen.
Ha det bra!
Ja, har verkligen märkt att det är många parametrar som spelar in - och att det inte finns något garanterat svar.
Det lutar därför åt att skippa golvvärmen och hoppas att foam+parkettgolv inte blir allt för kallt. Möjligen att vi sätter in golvvärme med underliggande isolerskiva (Bauhaus) när det är dags att renovera badrummen.
Ha det bra!
Jag är i samma situation, och har under väldigt lång tid låtit plattan stå öppen, utan att komma till skott pga brist på bra lösningar.
Läs andra trådar om golvvärme på oisolerad platta här. Sammanfattningsvis så har jag hittat följande alternativ:
* Låt bila bort hela plattan (kolla så plattan inte är bärande del av konstruktionen) - sanslöst tungt och skitigt abete. Dränera + isolera + gjut ny platta.
* Gjut utfyllning av EPS-betong (diffusionsöppen) och diffusiosöppet flytspackel. Klinkerfärdigt (klinker =
diffusionsöppet). Plattan kan andas, ingen onormal fuktbelastning.
* Låt bygga ett "Nivell"-golv (Subfloor verkar vara största märket just nu) - stålreglar + isolering (byt mot diffusionsöppen cellplast - och led ut luften.
* Gjut upp avjämning + lägg Platon-matta + flytspackla in golvvärme. Klinkerfärdigt.
* Leca-ventgolv (Weber) fyll ut ugnsbrända Leca-kulor med Isodrän (diff.öppen) isolering + flytspackling med golvvärme överst.
- Problemet är att allt är sjukt dyrt när man kommer upp i lite storlek. Svårt hitta duktiga hantverkare som kan området.
Läs andra trådar om golvvärme på oisolerad platta här. Sammanfattningsvis så har jag hittat följande alternativ:
* Låt bila bort hela plattan (kolla så plattan inte är bärande del av konstruktionen) - sanslöst tungt och skitigt abete. Dränera + isolera + gjut ny platta.
* Gjut utfyllning av EPS-betong (diffusionsöppen) och diffusiosöppet flytspackel. Klinkerfärdigt (klinker =
diffusionsöppet). Plattan kan andas, ingen onormal fuktbelastning.
* Låt bygga ett "Nivell"-golv (Subfloor verkar vara största märket just nu) - stålreglar + isolering (byt mot diffusionsöppen cellplast - och led ut luften.
* Gjut upp avjämning + lägg Platon-matta + flytspackla in golvvärme. Klinkerfärdigt.
* Leca-ventgolv (Weber) fyll ut ugnsbrända Leca-kulor med Isodrän (diff.öppen) isolering + flytspackling med golvvärme överst.
- Problemet är att allt är sjukt dyrt när man kommer upp i lite storlek. Svårt hitta duktiga hantverkare som kan området.
Ytterligare alternativ jag övervägt/fortfarande överväger - bara jag kan få ihop budget för avjämning samt slutlig avjämning innan klinker:
* Platon/Optivent/ventilationsmatta - ett slags ventilerande golv fast mycket enklare princip.
* Platon/Optivent/ventilationsmatta - ett slags ventilerande golv fast mycket enklare princip.
Golvvärme och gamla oisolerade betongplattor är principiellt inte kompatibla om man vill undvika fuktproblem.
Likaså är bostadsutrymme och gamla källare principiellt inte kompatibla om man vill undvika fuktproblem.
Vilken lösning som kan väljas om man ändå framhärdar att gå emot naturen beror som vanligt på...
Det beror framförallt på vilken fuktbelastning källaren har. Det varierar från hus till hus, och markförhållande till markförhållande. Det kan också variera inom en och samma källare.
Ju mer fuktbelastad källaren är desto mer begränsad i möjligheter blir man, och allt blir dyrare.
Det finns fuktkonsulter som kan räkna på förutsättningarna, (så du slipper gissa), men inte ens de kan ge några garantier för att fuktproblem inte kommer att uppstå någonstans.
Likaså är bostadsutrymme och gamla källare principiellt inte kompatibla om man vill undvika fuktproblem.
Vilken lösning som kan väljas om man ändå framhärdar att gå emot naturen beror som vanligt på...
Det beror framförallt på vilken fuktbelastning källaren har. Det varierar från hus till hus, och markförhållande till markförhållande. Det kan också variera inom en och samma källare.
Ju mer fuktbelastad källaren är desto mer begränsad i möjligheter blir man, och allt blir dyrare.
Det finns fuktkonsulter som kan räkna på förutsättningarna, (så du slipper gissa), men inte ens de kan ge några garantier för att fuktproblem inte kommer att uppstå någonstans.
