Det jag är lite bekymrad över är att de slumpar bort de här ödegårdarna till "företagare".
Och så är det första exemplet en "konstnär".
Vad jag är rädd för är att vi skattebetalare får stå för renovering av rivningshuset också.
Tjänar hon överhuvudtaget några pengar?
Hon har tidigare bott i bilen av vad jag har sett.
Men men, hon kan ju vara vår nästa Rembrandt, vem vet
Om man läser artikeln så framgår det att det inte är kommunen som säljer några hus eller tomter. De har bara gjort en inventering av "ödehus" och kontaktat ägarna för att förmå de att sälja eller hyra ut. Så det rör sig inte om slöseri med skattepengar.
När jag såg detta så var det lite "man får vad man betalar för".
Det är väl en jättegod tanke av kommunen att inventera och titta på ödehus. Men lite naivt att köra "vi hoppas att ägarna hör av sig".
Ska man köpa ödehus är ofta halva arbetet att identifiera ägarna. Så DET skulle väl vara underbart om kommunen gjorde så man kunde sammanföra ägarna som inte använder huset och de som vill ha bostad.
Men om man inte har råd att köpa ett hus i OK skick har man nog inte råd att renovera ett ödehus heller...
Men om man inte har råd att köpa ett hus i OK skick har man nog inte råd att renovera ett ödehus heller...
Vem har sagt att köparna inte har råd att köpa ett okej hus? Man kanske bara inte vill bo där de "okej" husen ligger? En konstnär bor nog hellre på en gammal gård med gott om plats än en vanlig villa i stan.
Men om man inte har råd att köpa ett hus i OK skick har man nog inte råd att renovera ett ödehus heller...
Håller inte alls med.
Med ett ringa inköpspris men med löpande utgifter för renovering kan den som har en normal inkomst klara sig långt utan att ta lån. Utan lån slipper du betala för räntor och pantbrev
Så för den som har möjlighet att renovera och har löpande inkomst som kan betala för det, samt har acceptans för att leva "icke perfekt" allt eftersom man jobbar undan problemen, finns pengar att spara.
Appendix skrev:
