Hushållen överens: Unga har det svårast på bostadsmarknaden
Den grupp som bör prioriteras på bostadsmarknaden menar hushållen är de yngre generationerna.
Du kan läsa artikeln här: Hushållen överens: Unga har det svårast på bostadsmarknaden
Du kan läsa artikeln här: Hushållen överens: Unga har det svårast på bostadsmarknaden
Varför är det så synd om unga? Jag själv är 28 år och min sambo är 28år.
Vi sparade nästan 200 000 kr på 1.5 år och .
Jag tjänar medel inkomst och de gör sambon med. Vi sparade allt själva.
Vi hade 2 barn med.
Förstår inte politiker att problemet är att de flesta unga människor köper saker på avbetalning, nya mobiler osv.
Problemet är att unga ej klarar av att spara pengar och då är det synd om dom!?
Vi amorterar 2 % på 1 090 000 huslån.
Vi sparade nästan 200 000 kr på 1.5 år och .
Jag tjänar medel inkomst och de gör sambon med. Vi sparade allt själva.
Vi hade 2 barn med.
Förstår inte politiker att problemet är att de flesta unga människor köper saker på avbetalning, nya mobiler osv.
Problemet är att unga ej klarar av att spara pengar och då är det synd om dom!?
Vi amorterar 2 % på 1 090 000 huslån.
Nyfiken har värdet på ert boende ökat i % lika mycket som era löner?
Min bostad har ju ökat mer i % än min lön de senaste åren.
Jag tycker väl inte direkt synd om unga utan mer om förstagångsköpare som vad jag tror har det svårare köpa än tidigare.
Min bostad har ju ökat mer i % än min lön de senaste åren.
Jag tycker väl inte direkt synd om unga utan mer om förstagångsköpare som vad jag tror har det svårare köpa än tidigare.
Problemet är att de ska ha iPhone, Canada goos och gärna en privatleasad bil på 4000kr.D Daniel_82 skrev:
Njaaa.. Jag kan nog hålla med om att det är svårt för många unga. Att spara ihop till en kontantinsats samtidigt som man kanske måste betala en andrahandshyra på 16 000 i månaden är inte lätt.
Mina nu vuxna barn har skaplig lön för sin ålder. Och privilegiet att vi som föräldrar kan stötta med en del av kontantinsatsen. Båda sparar väldigt bra (vilket är ett villkor för vårt stöd med del av kontantinsatsen).
Min son köpte en etta på 33 kvm för drygt 2,2 milj i en närförort för några år sedan, direkt efter examen. Vi stöttade med halva kontantinsatsen. Min dotter tog examen i våras, men tog som första arbete ett vikariat i en mindre stad. Hon kommer att flytta till Stockholm till våren, som det ser ut nu. Hon har lyckats spara ihop mer än min son, och skulle egentligen troligen inte behöva något från oss föräldrar, men av rättviseskäl blir det nog ungefär samma summa där.
Visst skulle vi kunna tycka att de får väl spara i några år till innan de kan skaffa något eget. Men skall de samtidigt betala en andrahandshyra som är 3ggr högre än boendekostnaden (inkl. amortering) i en köpt lägenhet, så verkar det som en onödig kostnad, när vi nu är i läget att kunna stötta.
Men för unga som saknar möjlighet till stöd från föräldrar så är detta ett jätteproblem.
Där jag arbetar som konsult är jag "mentor" i team av unga ingenjörer, tror att vi är 17 olika nationaliteter just nu. Jag ser på de här unga som oftast har 3 - 5 års erfarenhet av kringflackande, något år i USA, ett par år i London osv. De har typiskt inte lyckats spara ihop så de kan köpa något här, eller så räknar de med att dra vidare inom ett par år. Många av dem bor i andrahand med hyror på 12 - 16 000 i månaden. Så det verkar ligga på de nivåerna, fast de tycker det är billigt här....
Om man nu skulle vara ung och inte platsa in bland medelinkomsterna, så är ju bostadsmarknaden i princip körd. Ingen möjlighet att spara ihop till en insats, och ingen möjlighet att betala 90% av lönen i andrahandshyra.
Mina nu vuxna barn har skaplig lön för sin ålder. Och privilegiet att vi som föräldrar kan stötta med en del av kontantinsatsen. Båda sparar väldigt bra (vilket är ett villkor för vårt stöd med del av kontantinsatsen).
Min son köpte en etta på 33 kvm för drygt 2,2 milj i en närförort för några år sedan, direkt efter examen. Vi stöttade med halva kontantinsatsen. Min dotter tog examen i våras, men tog som första arbete ett vikariat i en mindre stad. Hon kommer att flytta till Stockholm till våren, som det ser ut nu. Hon har lyckats spara ihop mer än min son, och skulle egentligen troligen inte behöva något från oss föräldrar, men av rättviseskäl blir det nog ungefär samma summa där.
Visst skulle vi kunna tycka att de får väl spara i några år till innan de kan skaffa något eget. Men skall de samtidigt betala en andrahandshyra som är 3ggr högre än boendekostnaden (inkl. amortering) i en köpt lägenhet, så verkar det som en onödig kostnad, när vi nu är i läget att kunna stötta.
Men för unga som saknar möjlighet till stöd från föräldrar så är detta ett jätteproblem.
Där jag arbetar som konsult är jag "mentor" i team av unga ingenjörer, tror att vi är 17 olika nationaliteter just nu. Jag ser på de här unga som oftast har 3 - 5 års erfarenhet av kringflackande, något år i USA, ett par år i London osv. De har typiskt inte lyckats spara ihop så de kan köpa något här, eller så räknar de med att dra vidare inom ett par år. Många av dem bor i andrahand med hyror på 12 - 16 000 i månaden. Så det verkar ligga på de nivåerna, fast de tycker det är billigt här....
Om man nu skulle vara ung och inte platsa in bland medelinkomsterna, så är ju bostadsmarknaden i princip körd. Ingen möjlighet att spara ihop till en insats, och ingen möjlighet att betala 90% av lönen i andrahandshyra.
Mina barn har visserligen Iphone, men inget av det andra i din lista. Här i Stockholm är det rätt ovanligt att unga äger en bil, väldigt många har inte ens körkort. Men visst sonen köper troligen spel och elektronikprylar för 5 - 6 000 om året, vilket nog de flesta av oss i övre medelåldern också gör om vi tjänar mer än 45 000 i månaden.N Nybergzzz skrev:
Dottern har en sparförmåga som jag nästan blir orolig över, hon har tom. lyckats spara av sina studiemedel (och studerat på annan ort, så inget gratis boende hemma).
Men 200 000 i kontantinsats och 1 miljon i lån för en bostad till två vuxna och två barn? Det låter som drömsiffror till och med för mig som bor i en ort med 10 000 invånare, för att inte tala om alla de som bor i eller i närheten av Stockholm.N Nybergzzz skrev:
Så det kanske man ska ha i åtanke.
Det är klart det blir problem för unga i storstäderna när en liten 1:a kostar 2-2,4 miljoner. Om man är nyutexaminerad har man förmodligen inte lyckats skrapa ihop så mycket till kontantinsats och med ingångslön räcker det sannolikt inte till en lägenhet överhuvudtaget.
Såldes nyligen en vindslägenhet i grannhuset på 35 kvadrat för 2,4 miljoner. För att köpa den krävs cirka 400 000 kr i kontantinsats och en månadsinkomst på 35 000 kr/mån.
Såldes nyligen en vindslägenhet i grannhuset på 35 kvadrat för 2,4 miljoner. För att köpa den krävs cirka 400 000 kr i kontantinsats och en månadsinkomst på 35 000 kr/mån.
Är det verkligen någon nyexad som förväntar sig att kunna köpa en så dyr lägenhet i innerstaden direkt? Det finns gott om små lägenheter för 1-1,5 mkr så länge man som de flesta andra är beredd att bo 20-40 minuter utanför centrum.FG skrev:
På samma sätt som de flesta inte har råd med en ny BMW för 500 000 kr som förstabil kan man nog heller inte förvänta sig att köpa en dyr lägenhet i innerstaden som första boende.
/Krille
Redigerat:
Mitt exempel i Göteborg gäller inte innerstaden utan yttre delarna av Göteborg. Vill man ha en billig lägenhet för omkring miljonen får man antingen välja någon mindre attraktiv förort "utsatt område" eller en bra bit utanför stan.K Krille4 skrev:
Jag är inte så insatt i bostadsmarknaden i Göteborg men kollar man snabbt på hemnet verkar det som att 2,2-2,4 mkr räcker till en rätt central etta?
Det jag menar är att som nyexad kan man nog inte förvänta sig mer än att i bästa fall kunna köpa en lägenhet en bra bit utanför centrum. Precis som att man antagligen får klara sig helt utan bil eller köpa en billigare begagnad bil.
/Krille
När jag kollade slut priserna så var den billigaste lägenheten i Göteborgs innerstad 1,710 m, men de flesta sålda ligger över 2 m.
Jag håller med att som första köp eller när man är nyexad kanske får ta bit utanför eller med större renoveringsbehov. Var ju min första lägenhet som man gjort en del på sålde med vinst som man sedan använt till nuvarande för att få en bättre lägenhet än innan nuvarande var också renoveringslägenhet.
Men även om man måste börja någon stans så när jag kollar så ligger priserna betydligt högre än för säg 10 år sedan och den ökningen är ju större i alla fall än hur min egen lön har ökat. Så känns ju svårare i dag köpa sin första lägenhet än jag hade det.
Jag håller med att som första köp eller när man är nyexad kanske får ta bit utanför eller med större renoveringsbehov. Var ju min första lägenhet som man gjort en del på sålde med vinst som man sedan använt till nuvarande för att få en bättre lägenhet än innan nuvarande var också renoveringslägenhet.
Men även om man måste börja någon stans så när jag kollar så ligger priserna betydligt högre än för säg 10 år sedan och den ökningen är ju större i alla fall än hur min egen lön har ökat. Så känns ju svårare i dag köpa sin första lägenhet än jag hade det.
Men här i Stockholm så gäller 2 - 2,3 milj i närförort som Brommaplan, Sollentuna (nåja nära...). Man kommer lite billigare undan om man väljer längre ut efter pendeltågslinjen. Tror att du kan få en liten etta i Kalhäll för 1,5 milj. Men då pratar vi om 2,5 - 3 mil ut.
Det är fortfarande tufft för en ung människa med låg lön. Mera överkomligt man har typ 30 000 i månaden, men det finns massor med unga som inte kommer upp i sådana löner.
Det är fortfarande tufft för en ung människa med låg lön. Mera överkomligt man har typ 30 000 i månaden, men det finns massor med unga som inte kommer upp i sådana löner.
Nybyggare
· Östergötland
· 385 inlägg
Jag som är uppväxt i en liten by i Östergötland blir skrämd över hur dyrt allt verkar vara så fort man kommer nära en större stad.
Min första lägenhet, hyresrätt, bestod i ett rum med liten toalett (Ingen dusch eller kök) och en bänkspis i sovrummet bredvid ett litet kylskåp. Jag var 16 och bara glad över att slippa spendera 4 h /dag i bussar och på hållplatser. Den kostade 800 kr.
Nästa hyreslägenhet kostade 1250 kronor och där hade jag lyx med badkar och ett litet pentry. I källaren hade jag även tillgång till tvättmaskin och mangel.
Visst att det här var 20 år sedan men jag kan inte tänka mig att hyran för dessa två ställen skulle ligga på 10 gånger mer idag.
Kan det vara så att unga vuxna som vuxit upp i storstäder har lite andra och därmed högre krav på sitt boende?
Min första lägenhet, hyresrätt, bestod i ett rum med liten toalett (Ingen dusch eller kök) och en bänkspis i sovrummet bredvid ett litet kylskåp. Jag var 16 och bara glad över att slippa spendera 4 h /dag i bussar och på hållplatser. Den kostade 800 kr.
Nästa hyreslägenhet kostade 1250 kronor och där hade jag lyx med badkar och ett litet pentry. I källaren hade jag även tillgång till tvättmaskin och mangel.
Visst att det här var 20 år sedan men jag kan inte tänka mig att hyran för dessa två ställen skulle ligga på 10 gånger mer idag.
Kan det vara så att unga vuxna som vuxit upp i storstäder har lite andra och därmed högre krav på sitt boende?
De unga på mitt arbete så tycker jag inte de har höga krav. Har ju flera som är inneboende eller bor på någons soffa för de har så svårt att få tag på boende. De som har eget boende har väldigt hög boende kostnad vist ofta då i andra hand kontrakt, deras kostnad ligger mer än dubbel min boende kostnad. Vist inte pratat med alla av de men frågat några och hört en del nämna.
