Hur tänker lantmäteriet egentligen? Rösen som inte kan bli beständiga.
En lantmäteriförrättning ledde till att vi fick ett nytt röse (råmärke) i ett hörn av vårt lilla skogsskifte som förresten är beläget här i Österbotten i Finland.
Det gamla röset var en liten sten som hade stått i dikesbottnen och följt med grävmaskinsskopan vid en tidigare dikesränsning för några årtionden sedan. Vi hittade den i dikeskanten en bra bit därifrån.
Därför hade jag kört fram en meterlång sten som skulle gå enkelt att gräva ned stående på lämplig plats på dikeskanten för att få ett märke som inte flyttar sig och så hade jag tänkt mig att man kunde skriva i pappren att rån går mitt i diket till exempel två meter från stenen. Så som man ofta har gjort tidigare där rån följer ett dike.
Lantmätaren är en hygglig karl och tydligen duktig i yrket men han insisterade på att röset enligt dagens krav måste stå på sin teoretiska plats.... tydligen skall det vara så enligt bestämmelserna.
Alltså tryckte han ned ett järnrör med en rödmålad plåtburk i övre ändan i den lösa lersörjan i diket. På en sådan plats att det är helt omöjligt att rensa diket utan att antingen ta bort röset eller gräva runt det så att den lösa vattensjuka leran som det står i rasar ned i dikesbottnen med röse och allt.
Diket skall rensas nästa år enligt överenskommelse mellan markägarna i avrinningsområdet så renast då far ju röset all världens väg.
Lantmätaren följde direktiven som kommer uppifrån så jag anklagar inte honom...... men hur tänker lantmäteriet?
Min lösning blev att gräva ned stenen på dikesrenen ändå. Den väger väl kring 500 kilo och sticker ned omkring 70 cm i jorden så den lär inte flytta sig. I övre ändan skall jag borra in ett inofficiellt märke och skriva upp avståndet från märket till rålinjen och sätta in pappret i samma mapp som lagfarten och skifteskartan. Då vet jag i framtiden var rålinjen är även när (inte om) röset försvinner.
Problemet är alltså löst rent praktiskt...... men hur tänker lantmäteriet och lagstiftarna?
Skall man kunna veta vad som är vems mark krävs det rösen som står i århundraden och inte går att flytta av misstag.....annars blir det ju någon jäkla kolhos av altihop.
Det gamla röset var en liten sten som hade stått i dikesbottnen och följt med grävmaskinsskopan vid en tidigare dikesränsning för några årtionden sedan. Vi hittade den i dikeskanten en bra bit därifrån.
Därför hade jag kört fram en meterlång sten som skulle gå enkelt att gräva ned stående på lämplig plats på dikeskanten för att få ett märke som inte flyttar sig och så hade jag tänkt mig att man kunde skriva i pappren att rån går mitt i diket till exempel två meter från stenen. Så som man ofta har gjort tidigare där rån följer ett dike.
Lantmätaren är en hygglig karl och tydligen duktig i yrket men han insisterade på att röset enligt dagens krav måste stå på sin teoretiska plats.... tydligen skall det vara så enligt bestämmelserna.
Alltså tryckte han ned ett järnrör med en rödmålad plåtburk i övre ändan i den lösa lersörjan i diket. På en sådan plats att det är helt omöjligt att rensa diket utan att antingen ta bort röset eller gräva runt det så att den lösa vattensjuka leran som det står i rasar ned i dikesbottnen med röse och allt.
Diket skall rensas nästa år enligt överenskommelse mellan markägarna i avrinningsområdet så renast då far ju röset all världens väg.
Lantmätaren följde direktiven som kommer uppifrån så jag anklagar inte honom...... men hur tänker lantmäteriet?
Min lösning blev att gräva ned stenen på dikesrenen ändå. Den väger väl kring 500 kilo och sticker ned omkring 70 cm i jorden så den lär inte flytta sig. I övre ändan skall jag borra in ett inofficiellt märke och skriva upp avståndet från märket till rålinjen och sätta in pappret i samma mapp som lagfarten och skifteskartan. Då vet jag i framtiden var rålinjen är även när (inte om) röset försvinner.
Problemet är alltså löst rent praktiskt...... men hur tänker lantmäteriet och lagstiftarna?
Skall man kunna veta vad som är vems mark krävs det rösen som står i århundraden och inte går att flytta av misstag.....annars blir det ju någon jäkla kolhos av altihop.
I Sverige så verkar det vara en vanlig lösningen att ha punkter i dike omarkerade numera. I alla fall när det gäller villatomter och liknande. Jag vet inte hur de gör med skogsskiften.
När jag hade ut lantmäteriet för att göra en fastighetsreglering härom året så fick jag just en sådan punkt i diket som utgör gräns mellan min tomt och grannen. Mätteknikern slog ner ett rör på lite avstånd från diket, så det inte skulle riskera att skadas vid rensning och skapade en omarkerad punkt i diket som är det verkliga hörnet på tomten.
I listan på förrättningshandlingen står det så här ungefär, fritt ur minnet:
1900367 X(koordinat) Y(koordinat) Rör i mark.
1900368 X(koordinat) Y(koordinat) Omarkerad punkt. 1,48m från 1900367 längs en rät linje mellan 3200534 och 1900367.
I en lite äldre handling (drygt tio år sedan) så står det att de gjort på ett liknande sätt, med ett rör i mark en bit från diket, men markerat hörnet med en träpåle istället. Rimligen har de inte räknat med att den ska finnas kvar efter någon tid, så syftet måste ju varit detsamma som dagens omarkerade punkt.
Ännu längre tillbaks så har det satts både rör i mark och rör i gjutning i diket, men inga av dom går att hitta numera.
När jag hade ut lantmäteriet för att göra en fastighetsreglering härom året så fick jag just en sådan punkt i diket som utgör gräns mellan min tomt och grannen. Mätteknikern slog ner ett rör på lite avstånd från diket, så det inte skulle riskera att skadas vid rensning och skapade en omarkerad punkt i diket som är det verkliga hörnet på tomten.
I listan på förrättningshandlingen står det så här ungefär, fritt ur minnet:
1900367 X(koordinat) Y(koordinat) Rör i mark.
1900368 X(koordinat) Y(koordinat) Omarkerad punkt. 1,48m från 1900367 längs en rät linje mellan 3200534 och 1900367.
I en lite äldre handling (drygt tio år sedan) så står det att de gjort på ett liknande sätt, med ett rör i mark en bit från diket, men markerat hörnet med en träpåle istället. Rimligen har de inte räknat med att den ska finnas kvar efter någon tid, så syftet måste ju varit detsamma som dagens omarkerade punkt.
Ännu längre tillbaks så har det satts både rör i mark och rör i gjutning i diket, men inga av dom går att hitta numera.
Om man gör en ny utsättning idag får man ju koordinater så att man enkelt i efterhand kan slå fast gränserna om fysiska markeringar försvinner. De fysiska markeringarna är ju för att man enkelt och direkt ska kunna se gränser utan mätutrustning.
Hur hittar man punkten på marken mha av koordinater? Jag har fått rör nerslagna men de har försvunnit ner i marken....Alltså, hyr man ett instrument, nån sorts gps? Vad heter det så jag vet vad jag ska hyra?
Har du en GPS i bilen så tar du den och håller den precis över röret och trycker på kordinater och sparar det som råmärke hörnH heimlaga skrev:
samt antecknar det på din situationplan ( som jag hoppas du har
) Blir inga problem att hitta i framtiden då utan lantmätargubben
Det hjälper inte så mycket........ GPSnavigatorer är dyra och som all annan elektronik har de dålig hållbarhet....... och de finns inte som standardutrustning i Opel Kadett.....R rävlyan skrev:Har du en GPS i bilen så tar du den och håller den precis över röret och trycker på kordinater och sparar det som råmärke hörn
samt antecknar det på din situationplan ( som jag hoppas du har
Blir inga problem att hitta i framtiden då utan lantmätargubben
Fast jag börjar faktiskt undra om du råkade svara på min ursprungliga fråga om hur lantmäteriet tänker....... de tänker förmodligen att den som har råd att äga jord också har en bra GPS så det är enkelt att hitta hörnpunkten enligt koordinaterna i förrättningshandlingarna...... och så har de sannolikt aldrig hört talas om prioriteringar....... och inte heller om husbehovsskogsbruk där man hugger manuellt enligt rösena och inte enligt vad någon GPS i någon skogsmaskinshytt visar.
Skulle nog säga att det är mycket troligt att de utgår ifrån att det finns tillgång till GPS, ja. Vad du än vill tro så är det "var mans egendom" idag, en snabb googling gav träff på en GPS för under 600 kronor, och då pratar vi nypriser. En begagnad mobiltelefon med inbyggd GPS går att hitta för betydligt lägre pris än så.
Medlem
· Västra götaland
· 488 inlägg
En gps i en telefon, friluftsgps eller bilnavigator har en precision som räknas i meter (tiotals ibland) en gps som används proffesionellt har en precision på centimeter (och med lite teknik och långa mättider millimeter) .... En proffsmaskinen kostar flera hundratusen.....Korvgubbe skrev:
Precis, en "vanlig" billig gps ger i stort sett aldrig bättre än 1 meters noggrannhet. Och det kan bli sämre än så också.
Lantmätarnas dyra GPS-utrustning mäter mycket noggrannare, den teoretiska gränsen beror på våglängden på GPS-signalen och hur små fasskift man kan detektera, men blir någonstans i cm-området.
Och med en långtidsmätning under något dygn kan man rent statistiskt räkna med ännu lite bättre noggrannhet.
Men inte ens deras utrustning kan ge den noggrannheten bara sådär, utan mätningarna justeras med bankorrektionsdata som finns tillgängligt, ty GPS-satelliterna är aldrig exakt där dom ska vara, så man måste korrigera med aktuell info om satellitbanor.
Lantmätarnas dyra GPS-utrustning mäter mycket noggrannare, den teoretiska gränsen beror på våglängden på GPS-signalen och hur små fasskift man kan detektera, men blir någonstans i cm-området.
Och med en långtidsmätning under något dygn kan man rent statistiskt räkna med ännu lite bättre noggrannhet.
Men inte ens deras utrustning kan ge den noggrannheten bara sådär, utan mätningarna justeras med bankorrektionsdata som finns tillgängligt, ty GPS-satelliterna är aldrig exakt där dom ska vara, så man måste korrigera med aktuell info om satellitbanor.
Vi har nu rest genom Europa i 8 dagar. GPSen har på metern visat när vi var framme vid olika hotel. Förstår att det inte är tillräckligt för en markhänvisning, men ändå imponerad av noggrannheten för en vanlig GPS.
Jag är också imponerad av alla GPS'ser. Allt från billiga konsumentprodukter och de i mobiltelefonerna till proffssegmentet.
För 20 år sedan pratade man om att det i bästa fall hamnade inom 10 meter felvisning, men då hade förvisso amerikanerna fortfarande igång störsignalen.
För 20 år sedan pratade man om att det i bästa fall hamnade inom 10 meter felvisning, men då hade förvisso amerikanerna fortfarande igång störsignalen.
En GPS är inte tillräckligt exakt. Det är inbyggt fel på upp till 10-15 meter.R rävlyan skrev:Har du en GPS i bilen så tar du den och håller den precis över röret och trycker på kordinater och sparar det som råmärke hörn
samt antecknar det på din situationplan ( som jag hoppas du har
Blir inga problem att hitta i framtiden då utan lantmätargubben
Här har ni artikel från 2015 som berör rågångar och GPS. Rågång är gränslinje som markeras med stenar/rösen.
http://www.skogsaktuellt.se/artikel/48497/han-loser-granstvister-med-precision.html
http://www.skogsaktuellt.se/artikel/48497/han-loser-granstvister-med-precision.html
