Och när man 79-80 hade en Ericovox 200 med knappsats och högtalande hemma blev många imponerade, men inte från Televerket utan jag jobbade på Ericsson vid den tiden.
Vi fick monterat en vägghängd (brun) telefon med nummerskiva så sent som 1985. Bytte ut den mot en liknande fast med knappar något år senare, köpt i USA och absolut förbjuden att installera i televerkets nät.
Just det!
Under 80-talet fanns det att köpa betydligt smartare telefonlurar från företag som Teknikmagasinet, men de var strängeligen förbjudet att koppla in på Televerkets ledningar.
Att installera dessa kunde leda till dryga böter eller fängelse. Moderatledaren Ulf Adelsohn ställde till med politisk skandal när han erkände sig ha smugglat in en trådlös telefon från utlandet!
Och man svarade inte med namn utan med sitt tfn nummer.
Ja det hade jag nästan glömt! Har för mig att man t o m fick lära sig det i skolan, på telefonvettslektiomen. Som om den som ringer upp plötsligt glömt bort det nummer hen nyss har slagit.
Det var ju bara efter stora påtryckningar — inte minst det där med Ulf Adelsohn — som Televerket gav upp och införde T-märkning. Nån som minns när det var, sent 80-tal?
Vid det laget hade gamla mossiga Dialog blivit helt urmodig. Bl a hade den kolkornsmikrofon, en teknik som övergavs på kristallmottagarnas tid. Jag minns vilket tekniskt genombrott det var när Diavox kom och hade vanlig dynamisk mikrofon.
* Minns hur Televerket annonserade på bussarna i Malmö att nu skulle man inte vänta på ny kopplingston när man ringde utanför sitt eget riktnummerområde.
* heta linjen, något tekniskt fel/lediga nummer som gjorde att flerpartssamtal kunde etableras. Sedan tog verket fram utrustning för att kommersialisera det till en tjänst.
* testnumret 0058 ringde upp telefonen. Det var när utlandssamtalen gick via prefixet 009