Trädgårdsredskap vilket märke ger mest för pengarna?
Mest för pengarna? Det är nog loppisar..har verktygen hållt i 30 år och ser användanvändanut så lär de hålla 30 till. Jag har en salig blandning, fiskars är bra men relativt dyra, deras ergoserie passar mig inte alls.
Självbyggare
· Stockholm
· 9 651 inlägg
Biltemas "proffs" spade och kratta är bra! Skulle säga att de inte är långt efter Karlstad. Annars gillar jag också Fiskars krattor då skaften är så lätta.
Karlstad, Fiskars (de röda med träskaft tycker jag dock inte om!), Biltema (Proffs).
Gardena har också rätt bra redskap i sitt system.
Karlstad, Fiskars (de röda med träskaft tycker jag dock inte om!), Biltema (Proffs).
Gardena har också rätt bra redskap i sitt system.
Fiskars skulle jag säga, om det är redskap med metall i nederändan.
Ingen är väl bäst på allt, så det beror lite grand på vilka redskap du är ute efter?
Fiskars, Wolf Garten, Felco. Gardena är också proffsens val när det gäller bevattning, men håller inte riktigt måttet tycker jag.
Fiskars, Wolf Garten, Felco. Gardena är också proffsens val när det gäller bevattning, men håller inte riktigt måttet tycker jag.
Huskvarna.S Shiraz skrev:
Kan själv!
· Trelleborg
· 14 144 inlägg
Skottkärra är det väl bara Ekeby som gäller?
Masi gör fantastiska verktyg... Skyffel jag köpte för två år sen är den bästa jag använt i hela mitt liv. Ska ta och sätta parafinvax på den nästa helg så är den klar för en vinter till.S Shiraz skrev:
Spade
-Wedevåg gjorde fantastiska spadar för 30 år sedan men jag hittar dem inte på internet så de kanske har slutat.
-Av nya spadar som jag har sett så verkar Karlstad överlägset bäst men de är litet svårare att byta skaft på om det går av.
-Fiskars spadar kan jag inte tåla. Det fastsvetsade skaftet är fel grovlek för att passa till hjälphandtaget och vinkeln mellan skaft och blad känns aningen för stor.
Skyffel
-Fiskars aluminiumskyffel med träskaft och pånitade järnförstärkningar kring skaftholken är bra. Den är tre gånger dyrare än andra modeller men tre gånger bättre.
-Fiskars betongskyffel är också bra.
-Karlstads aluminiumskyffel med pånitade förstärkningar har onödigt grunt blad då man skyfflar nysnö men annars är den lika bra som Fiskars.
-Karlstads betongskyfflar ser bra ut men jag har aldrig använt någon.
-Fiskars aluminiumskyfflar utan pånitade järnförstärkningar är värdelöst skräp som går sönder direkt och ligger sönderbrutna i varenda aluminiumhög på på varenda skrothandel.
Potatisgräfta
Bra potatisgräftor (potatishackor på sörländska) måste vara helsmidda. Jag vet inte om det finns någon större någon tillverkare av helsmidda gräftor i dag men de är vanliga på loppis och så brukar det finnas smeder som säljer gräftor på en del marknader.
Bredgräfta
(som heter flåhacka på en del håll) är ett redskap som knappast finns att köpa numera men som är fantastiskt då man gräver i torvjord och då man bräder ut fyllnadsjord och grus och då man drar upp potatisfåror. Folk säger att man skall vara modern och göra samma arbete med spade men bredgräftan sparar oerhört mycket på rygg och axlar och fördubblar arbetstakten. Bredgräftor skall vara helsmidda.
Andra redskap har jag inte ergonomistuderat lika ingående så där får andra uttala sig.
Till slut litet tips från en ryggsjuk om ergonomi på spadar:
Jag som har dålig rygg vill absolut ha hjälphandtag på spaden om det alls skall bli något arbete gjort. Det är klent med min grävförmåga endå.
Egentligen tror jag att många skulle ha nytta av hjälphandtag för att spara rygg och axlar men de finns bara på loppis numera för de slutade tillverkas då det blev omodernt att gräva diken och husgrunder och lasta grusbilar för hand. Professionella dikesgrävare och lastbilshjälpkarlar använde hjälphandtag nästan allihop.
Jag vill också ha en spade som inte har för stor vinkel mellan skaft och blad för att spara kroppen.
Gamla spadar från 1910-20-talet har ofta större vinkel. Sedan slog det ergonomiska tänkandet igenom och vinkeln blev mindre men nu då folk gräver mindre ökar somliga tillverkare vinkeln igen och tror att ingen skall märka det. Med mindre vinkel skär spaden in i hård jord med mycket mindre ansträngning för ryggen.
Skyfflar däremot som ju används mest för snö och betong och annat mjukt fungerar bäst med större vinkel mellan skaft och blad.
15 års sjukdom tvingade mig att fundera ut det här med ergonomi för jag kunde inte sluta gräva i jorden.
-Wedevåg gjorde fantastiska spadar för 30 år sedan men jag hittar dem inte på internet så de kanske har slutat.
-Av nya spadar som jag har sett så verkar Karlstad överlägset bäst men de är litet svårare att byta skaft på om det går av.
-Fiskars spadar kan jag inte tåla. Det fastsvetsade skaftet är fel grovlek för att passa till hjälphandtaget och vinkeln mellan skaft och blad känns aningen för stor.
Skyffel
-Fiskars aluminiumskyffel med träskaft och pånitade järnförstärkningar kring skaftholken är bra. Den är tre gånger dyrare än andra modeller men tre gånger bättre.
-Fiskars betongskyffel är också bra.
-Karlstads aluminiumskyffel med pånitade förstärkningar har onödigt grunt blad då man skyfflar nysnö men annars är den lika bra som Fiskars.
-Karlstads betongskyfflar ser bra ut men jag har aldrig använt någon.
-Fiskars aluminiumskyfflar utan pånitade järnförstärkningar är värdelöst skräp som går sönder direkt och ligger sönderbrutna i varenda aluminiumhög på på varenda skrothandel.
Potatisgräfta
Bra potatisgräftor (potatishackor på sörländska) måste vara helsmidda. Jag vet inte om det finns någon större någon tillverkare av helsmidda gräftor i dag men de är vanliga på loppis och så brukar det finnas smeder som säljer gräftor på en del marknader.
Bredgräfta
(som heter flåhacka på en del håll) är ett redskap som knappast finns att köpa numera men som är fantastiskt då man gräver i torvjord och då man bräder ut fyllnadsjord och grus och då man drar upp potatisfåror. Folk säger att man skall vara modern och göra samma arbete med spade men bredgräftan sparar oerhört mycket på rygg och axlar och fördubblar arbetstakten. Bredgräftor skall vara helsmidda.
Andra redskap har jag inte ergonomistuderat lika ingående så där får andra uttala sig.
Till slut litet tips från en ryggsjuk om ergonomi på spadar:
Jag som har dålig rygg vill absolut ha hjälphandtag på spaden om det alls skall bli något arbete gjort. Det är klent med min grävförmåga endå.
Egentligen tror jag att många skulle ha nytta av hjälphandtag för att spara rygg och axlar men de finns bara på loppis numera för de slutade tillverkas då det blev omodernt att gräva diken och husgrunder och lasta grusbilar för hand. Professionella dikesgrävare och lastbilshjälpkarlar använde hjälphandtag nästan allihop.
Jag vill också ha en spade som inte har för stor vinkel mellan skaft och blad för att spara kroppen.
Gamla spadar från 1910-20-talet har ofta större vinkel. Sedan slog det ergonomiska tänkandet igenom och vinkeln blev mindre men nu då folk gräver mindre ökar somliga tillverkare vinkeln igen och tror att ingen skall märka det. Med mindre vinkel skär spaden in i hård jord med mycket mindre ansträngning för ryggen.
Skyfflar däremot som ju används mest för snö och betong och annat mjukt fungerar bäst med större vinkel mellan skaft och blad.
15 års sjukdom tvingade mig att fundera ut det här med ergonomi för jag kunde inte sluta gräva i jorden.
En sådan här är väl rätt ofta nere på 99 kr:
Varför ge mer än 100 - 200 kr?
Kan själv!
· Trelleborg
· 14 144 inlägg
För att jag vill kunna använda kärran och slippa köpa en ny två gånger om året?
Skall väl inte säga att det nödvändigtvis måste vara direkt kopplat till priset, men tre anledningar till att inte köpa en "billig" skottkärra;KnockOnWood skrev:
1. Dålig vridstyvhet så hela skiten wobblar så fort man försöker köra den med någorlunda tungt lass. Gäller i synnerhet "murarmodellen" med rörskalmar.
2. Rostar
3. Däck som tappar luft
Vi köpte en sån där billig skottkärra hit hem.
Jag (då en 16 års pojke) kärrade ett lass lera i den och funderade varför det bara började gå tyngre och tyngre ju längre jag kärrade. Till slut orkade jag inte kärra vidare så jag satte ned den och tittade...... rören hade rätnat av vikten så bunken hade sjunkit ned och låg direkt på hjulet som inte kunde snurra.
Jag minns inte vem annan som hade köpt en. Vi lastade den och jag rullade iväg.....och så stjälpte kärran i sidled. Jag höll skalmarna rakt hela tiden men kärran låg på sid med bunken på marken.
Vid byagården hade de också skaffat en. De skulle flytta huggkubben med den. Bunken sjönk ned på hjulet precis som då jag kärrade lera.
Det är slöseri att köpa en kärra som inte fungerar.
Nu har vi två riktiga byggarkärror här hemma. Den ena köpte vi för 20 år sedan efter haveriet jag beskrev. Den andra hittade jag på kommunala sophanteringen för 18 år sedan. Någon hade kastat bort den för att den hade punktering. Båda håller än i dag.
Jag (då en 16 års pojke) kärrade ett lass lera i den och funderade varför det bara började gå tyngre och tyngre ju längre jag kärrade. Till slut orkade jag inte kärra vidare så jag satte ned den och tittade...... rören hade rätnat av vikten så bunken hade sjunkit ned och låg direkt på hjulet som inte kunde snurra.
Jag minns inte vem annan som hade köpt en. Vi lastade den och jag rullade iväg.....och så stjälpte kärran i sidled. Jag höll skalmarna rakt hela tiden men kärran låg på sid med bunken på marken.
Vid byagården hade de också skaffat en. De skulle flytta huggkubben med den. Bunken sjönk ned på hjulet precis som då jag kärrade lera.
Det är slöseri att köpa en kärra som inte fungerar.
Nu har vi två riktiga byggarkärror här hemma. Den ena köpte vi för 20 år sedan efter haveriet jag beskrev. Den andra hittade jag på kommunala sophanteringen för 18 år sedan. Någon hade kastat bort den för att den hade punktering. Båda håller än i dag.
