Gjuta platta som håller i 500 år. Vad krävs?
Har ett torp vars inre delar är från 15-1600-talet. Det har hållt länge. Flera gamla uthus finns kvar på marken, men den gamla ladan försvann redan i början av 1900-talet. Nu har vi tänkt att bygga ett "laduliknande" hus där den gamla ladan en gång låg. Det skall bli ett bostadshus. Huset skall i huvudsak byggas med traditionella metoder och material (stolpverk, skiftesverk osv), men överväger en modern, gjuten platta.
I det gamla torpet är grunden en så kallad mullbänk och golvreglarna vilar direkt på det gamla jordgolvet. Husets väggar har alltså stått i århundaden, medan golvlösningen har ändrats flera gånger. Troligen från jord-/lergolv till plank direkt på mark till reglat mullbänksgolv. Praktiskt. Men det är också kylan och fukten som gjort att man fått byta ut golvet då och då.
När vi nu bygger ett nytt hus är ambitionen att även det skall ha förutsättningarna att hålla 500 år. Men en gjuten platta är inte alls lika flexibel som ett gammalt torpgolv som är helt fristående från väggarna. I ett modernt hus vilar ju mycket av husets konstruktion på bottenplattan och det är inte det enklaste att renovera den utan att hela huset påverkas.
Frågan är hur man kan påverka livslängden på en gjuten platta? Dimensioner på armeringsjärn och nät? Rostfri armering? Särskild betong? Tillsatser till betongen? Osv.
Har inte grävt i marken ännu, men plattan är i en sluttning (med kortändan in i slutningen). Urberget är troligen 1-2 meter under mark och däremellan är det mest sand, sten och alv (moränmark). Har planerat att lägga ut arbetet med bottenplattan, men vill gärna ha lite förkunskaper innan, så att man vet om det är en vederhäftig firma man har att göra med. Skall även tillägga att tomten ligger i slutet av en 500 meter skogsväg och någon betongbil kommer inte att komma fram. Antingen får man blanda på plats eller så kan man möjligen anlita traktorbönder med frontlastare som kan köra betongen de 500 metrarna från en betongbil.
Slutligen. Finns det kanske andra lösningar än en gjuten platta? Vill gärna ha golvvärme. Huset är i två våningar, där bottenvåningen är i sutteräng och har murade väggar (på muren ligger syllar som skall bära ett stolpverk).
Tacksam för all slags input, länkar osv.
I det gamla torpet är grunden en så kallad mullbänk och golvreglarna vilar direkt på det gamla jordgolvet. Husets väggar har alltså stått i århundaden, medan golvlösningen har ändrats flera gånger. Troligen från jord-/lergolv till plank direkt på mark till reglat mullbänksgolv. Praktiskt. Men det är också kylan och fukten som gjort att man fått byta ut golvet då och då.
När vi nu bygger ett nytt hus är ambitionen att även det skall ha förutsättningarna att hålla 500 år. Men en gjuten platta är inte alls lika flexibel som ett gammalt torpgolv som är helt fristående från väggarna. I ett modernt hus vilar ju mycket av husets konstruktion på bottenplattan och det är inte det enklaste att renovera den utan att hela huset påverkas.
Frågan är hur man kan påverka livslängden på en gjuten platta? Dimensioner på armeringsjärn och nät? Rostfri armering? Särskild betong? Tillsatser till betongen? Osv.
Har inte grävt i marken ännu, men plattan är i en sluttning (med kortändan in i slutningen). Urberget är troligen 1-2 meter under mark och däremellan är det mest sand, sten och alv (moränmark). Har planerat att lägga ut arbetet med bottenplattan, men vill gärna ha lite förkunskaper innan, så att man vet om det är en vederhäftig firma man har att göra med. Skall även tillägga att tomten ligger i slutet av en 500 meter skogsväg och någon betongbil kommer inte att komma fram. Antingen får man blanda på plats eller så kan man möjligen anlita traktorbönder med frontlastare som kan köra betongen de 500 metrarna från en betongbil.
Slutligen. Finns det kanske andra lösningar än en gjuten platta? Vill gärna ha golvvärme. Huset är i två våningar, där bottenvåningen är i sutteräng och har murade väggar (på muren ligger syllar som skall bära ett stolpverk).
Tacksam för all slags input, länkar osv.
Gör grundmuren av rejält förankrad natursten och gjut en platta innanför. Då blir inte husets stomme beroende av plattans eventuella livslängd. Som du själv skriver så har golvet och dess grundläggning bytts flera gånger, så det bästa är att fortsätta bygga så att de olika byggnadselementen inte är direkt beroende av varandra.
Hmmm. Bra idé. Nämnde inte att det finns en kallmur kvar; dvs den del i sutteräng - c:a 70 cm tjock, vilken vi har för avsikt att behålla. Denna kallmur går 2,5 respektive 3,5 meter ut i husets läng (kortändan är också kvar). Jag hade tänkt att man skulle gjuta bottenplattan innanför befintlig kallmur, men efter kallmuren gå ut med bottenplattan till kallmurens ytterkant. Men då kanske man helt enkelt skulle bygga på befintlig kallmur i hela husets längd!?useless skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Jag vill minnas att det finns betong från Romartiden kvar. Även om den inte var armerad så är det ett bevis på att den nog står sig mycket länge. Det gäller att tänka igenom logistiken kring gjutningen. Man ska undvika att blanda så stora mängder själv. Med hjälp av en hyrd betongficka och lämpligt utrustad traktor går det nog att lösa.
Jag tycker det finns många skäl till att en gjuten isolerad betongplatta är mycket lämplig i det här fallet. För att bygga energisnålt krävs ett rejält värmemagasin, där är betong ett bra alternativ. En isolerad betongplatta är en av de bästa grundläggningsmetoderna även med hänsyn till fuktproblem och liknande.
Jag tycker det finns många skäl till att en gjuten isolerad betongplatta är mycket lämplig i det här fallet. För att bygga energisnålt krävs ett rejält värmemagasin, där är betong ett bra alternativ. En isolerad betongplatta är en av de bästa grundläggningsmetoderna även med hänsyn till fuktproblem och liknande.
Har också sett/hört detta om romartidens betong. Har t.o.m. för mig att man idag inte riktigt förstår hur de lyckades få den så hållbar. Grymma Pantheon i Rom är ju i betong och det började ju byggas när Jesus gick i kortbyxor. Men hur hittar man romersk betong?J justusandersson skrev:
Låter lovande att du tror att man kan lösa det med traktor och betongficka. Bävar för att blanda själv. Men har man 10 blandare och lika många gubbar som jobbar i ett dygn så går det kanske att lösa. Tyvärr får man ju inte tag på så billiga och bra slavar, som de fick på romartiden.
Så du tycker inte att det är nödvändigt att kallmura utan köra på "som vanligt"?J justusandersson skrev:
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Knepet bakom stark betong handlar mest om rätt proportioner mellan bindemedel och olika typer av ballastmaterial samt så sparsamt med vatten som möjligt. Kunskaperna är viktigare än materialen.
Natursten har lite högre volymvikt än betong (2,7 istf 2,3 kg/cm3), men är ju mycket svårare att hantera. Murtegel ligger lägre (-1,8 kg/dm3) och massivt trä ännu lägre (0,5).
Natursten har lite högre volymvikt än betong (2,7 istf 2,3 kg/cm3), men är ju mycket svårare att hantera. Murtegel ligger lägre (-1,8 kg/dm3) och massivt trä ännu lägre (0,5).
Nu skriver jag i och för sig över bättre vetande eftersom det är lördag kväll i kräfttider...
Är det inte så att den romerska betongen användes för att foga ihop stora stenar och det i praktiken är de stora stenarna som gör att murverken fortfarande håller ihop?
Är det inte så att den romerska betongen användes för att foga ihop stora stenar och det i praktiken är de stora stenarna som gör att murverken fortfarande håller ihop?
Medlem
· Blekinge
· 10 117 inlägg
Det finns alltid tid för lite bildning, även en lördagskväll i kräfttider. I Nationalencyklopedin, band 2, står det om betong bl.a.: "Betong framställdes redan under antiken av naturligt cement i form av vulkanaska. Romarna använde den till bl.a. vattenledningar och badanläggningar. Det finns fortfarande betong i gott skick från denna tid." Jag har för mig att det står mer om detta i Elias Cornells bok om byggnadsteknikens historia, men den har jag inte tillgänglig.
Betongen i sig håller hur länge som helst då den med tiden återgår till sin ursprungsform vilket är kalksten. Det är när armeringen börjar rosta pga. karbonatiseringen som betongen sprängs sönder. Så utan armering så kan man få det att hålla i all evighet. Med rostfri armering kan man säkert få det att hålla längre.
Sedan är utförandet väldigt viktigt för att få till en betongen med lång hållbarhet. Rätt blandning men framförallt rätt härdningsprocess.
Sedan är utförandet väldigt viktigt för att få till en betongen med lång hållbarhet. Rätt blandning men framförallt rätt härdningsprocess.
Det var säkert både och men Pantheon skall vara helt byggd helt i "betong" enligt denna artikel: https://www.smithsonianmag.com/smart-news/scientific-reason-why-pantheon-hasnt-crumbled-180953627/. Vet dock inte om det är betongblock/sten som har fogats eller hur det är gjort.
Renoveringsnovis
· Östersund
· 91 inlägg
Isoleringen under plattan blir intressant, utan någon egentlig kunskap i ämnet skulle jag ha svårt att tro att cellplast överlever så länge. Skumglas, glasskum (foam glas) är nog vad jag hade kikat närmare på.
OK. Så A och O är att hitta en firma med riktigt kunnig personal. Det finns ju många på "gula sidorna", men hur kan man tänkas leta rätt på någon som kan gjuta 500-årsplattor?J justusandersson skrev:
Kvalificerade naturstensmurare är inte så lätta att finna på i dessa dagar. Har försökt lite grann. En handbok skrevs för ett par år sedan av en Joakim Lilja vid Hantverkslaboratoriet. Intressant. https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/40137/1/gupea_2077_40137_1.pdf
Japp. Är också inne på det. Man har ju sett frigolit som legat ute i väder och vind och den kan se ganska rutten ut. Har man urberget strax under grunden, så lär ytvattnet rinna utefter berget och ett regnigt år vet man inte vad det kan ställa till med. Och dessutom är ju skumglaset mer flexibelt mot underlaget (behöver inte vara lika plant).F Fjällöparn skrev:
