Hur bygger man en sån här dörr?
Hallå,
Som frågan lyder, den ska va i bok, lamellerna (eller vad de kallas) tror jag är 6-7 tjocka. Ska kopiera designen på bilden alltså. Storlek ca 180*45cm, tjockleken måste jag kolla upp men 25-30mm kanske.
Fråga1. Måste långsidorna vänd o vrid o stötlimmas eller vad det heter eller det räcker med bok med stående årsringar o raka fibrer o gjord av en planka? Bok e ju rätt stabilt så jag e inte så orolig.
Fråga2. Hur få lamellerna att hålla sig plana? Kan tänka mig stående årsringar, raka fibrer och vänta ett tag mellan grov- o sluthyvling. Dock rätt svårt att rikta så tunna ämnen så vet inte vad jag vinner på det...
Fråga3. Hur få in lamellerna? Min tanke är sneda spår (antagligen dominogjorda, frontrundningen stämjärnas rät) som är öppna mot baksidan och knuffa in lamellerna när resten är ihoplimmat och sen täcka spåröppningen från baksidan. Kommer dock få en liten triangel på baksidan som inte täcks av listen. Får cadda upp det där om ni inte fattar.
Alternativt bjuda hem 70 byggahusare som får hålla reda på en pinne var i limningen och sätta dom med 4mm dominos. Då får jag dock tryck på lamellerna i limningen vilket jag inte tror är bra map böjning av dom. Tror inte heller det blir tajt o snyggt, kommer att glipa vid några ställen, går ju inte att få tryck i limningen.
Som frågan lyder, den ska va i bok, lamellerna (eller vad de kallas) tror jag är 6-7 tjocka. Ska kopiera designen på bilden alltså. Storlek ca 180*45cm, tjockleken måste jag kolla upp men 25-30mm kanske.
Fråga1. Måste långsidorna vänd o vrid o stötlimmas eller vad det heter eller det räcker med bok med stående årsringar o raka fibrer o gjord av en planka? Bok e ju rätt stabilt så jag e inte så orolig.
Fråga2. Hur få lamellerna att hålla sig plana? Kan tänka mig stående årsringar, raka fibrer och vänta ett tag mellan grov- o sluthyvling. Dock rätt svårt att rikta så tunna ämnen så vet inte vad jag vinner på det...
Fråga3. Hur få in lamellerna? Min tanke är sneda spår (antagligen dominogjorda, frontrundningen stämjärnas rät) som är öppna mot baksidan och knuffa in lamellerna när resten är ihoplimmat och sen täcka spåröppningen från baksidan. Kommer dock få en liten triangel på baksidan som inte täcks av listen. Får cadda upp det där om ni inte fattar.
Alternativt bjuda hem 70 byggahusare som får hålla reda på en pinne var i limningen och sätta dom med 4mm dominos. Då får jag dock tryck på lamellerna i limningen vilket jag inte tror är bra map böjning av dom. Tror inte heller det blir tajt o snyggt, kommer att glipa vid några ställen, går ju inte att få tryck i limningen.
Redigerat:
Jag har en liknande dörr hemma men vitmålad. Dock är lamellerna lösa. Går att flytta ca 2 mm åt vart håll. Dock tighta men det är nog färgen. Densamma gör också att jag inte kan se vad det är för träslag..
De där dörrarna brukar sitta ihop med rundtappar i hörnen men de hänger nästan alltid så jag skulle bygga med riktiga tappar och eftersom jag är som jag är skulle jag dessutom sätta in en snedsträva på insidan.
Jag köpte ju en del utrustning från Byskatas Snickeri som hade haft stor tillverkning av såna där dörrar och där det låg en massa halvfärdiga exemplar kvar.
Spjälorna är inte fastlimmade. De ligger löst i avlånga tapphål i ramen. Tapphålen var frästa med en hemgjord apparat som i princip fungerade som en långhålsborrmaskin men gjorde hålen inte i virkets längdriktning utan på snedden. Spjälorna sätts på plats i sina hål när man limmar ihop ramen.
Spjälorna hyvlade de med en liten liten liten Festo listhyvel som knappast riktade destu mer.
Jag köpte ju en del utrustning från Byskatas Snickeri som hade haft stor tillverkning av såna där dörrar och där det låg en massa halvfärdiga exemplar kvar.
Spjälorna är inte fastlimmade. De ligger löst i avlånga tapphål i ramen. Tapphålen var frästa med en hemgjord apparat som i princip fungerade som en långhålsborrmaskin men gjorde hålen inte i virkets längdriktning utan på snedden. Spjälorna sätts på plats i sina hål när man limmar ihop ramen.
Spjälorna hyvlade de med en liten liten liten Festo listhyvel som knappast riktade destu mer.
Jo riktiga tappar blir det i hörnen. Snedsträva tror jag inte beställaren uppskattar då denna dörren ska passa en befintlig konstruktion där det nog inte finns utrymme för det på baksidan.H heimlaga skrev:
Det där med hålen är väl lite som jag va inne på, men med den metoden borde de få synliga halvmånar framifrån mellan spjälor och hål, förutsatt att spjälorna inte har samma radie som hålen.
Jag har såklart kollat på lite andra bilder på hur den befintliga dörren är tillverkad, den har lösa sneda passbitar limmade mellan varje spjäla och det verkar ytterst omständigt därav min undran hur man bygger det bättre. Dörren på bilden är byggd av nån lokal snickare så det är såklart inte metoden som används i massproduktion.
Om man har tillgång till en stämborrmaskin så kan man snedställa verktyget 45 grader och köra ett hål på varje position. Sedan hyvlar man ner lamellerna så att de precis passar och nackar ner så att ändarna övergår till en kvadratisk tapp. En mardröm att limma men om man bara limmar huvudramstyckena så är det görbart.
Rikta tunna och smala pinnar görs enklast i bordsfräs med matarverk och falskutter. På ett snickeri där jag jobbat hade vi en skiva med klossar så att den alltid hamnade på samma ställe. Tog exakt en mm. Gjorde den för att hyvla melaminbelagd spånskiva. Som ni säkert varit med om blir kanten lätt lite taggig efter sågning. Särskilt på undersidan.
Då kan arbetstakten och kvaliteten höjas mycket genom att kunna såga med 2mm övermått och sedan hyvla ämnet runtom före kantlistning. Ingen vill göra sådant på sin rikt då melaminet gör hack i stålen efter ett tag.
Mvh Findus
Rikta tunna och smala pinnar görs enklast i bordsfräs med matarverk och falskutter. På ett snickeri där jag jobbat hade vi en skiva med klossar så att den alltid hamnade på samma ställe. Tog exakt en mm. Gjorde den för att hyvla melaminbelagd spånskiva. Som ni säkert varit med om blir kanten lätt lite taggig efter sågning. Särskilt på undersidan.
Då kan arbetstakten och kvaliteten höjas mycket genom att kunna såga med 2mm övermått och sedan hyvla ämnet runtom före kantlistning. Ingen vill göra sådant på sin rikt då melaminet gör hack i stålen efter ett tag.
Mvh Findus
Det där förstod jag inte riktigt men kanske inte spelar så stor roll då jag varken äger bordsfräs eller falskutter.findus42 skrev:
Anyways, vad tror ni om det här.
1. Dominoa spåren, öppna bakåt, här kommer jag isåfall göra nån dominojigg som säkerställer vinkel, avstånd till kant och avstånd till föregående spår.
2. Tvinga stegformad planka eller nåt som anhåll mot framkanten och stämjärna bort radier. Plankan ser till att fronten på spåren hamnar på konstant avstånd (och vinkel) från främre kant av sidostycket.
3. Efter limning av dörrens huvuddelar träs lamellerna i bakifrån. Liten liten glipa i sidled vid svarta pilen (kanske), tajt i höjdled. Gillar verkligen inte att blanda in alla dom där lamellerna i "huvudlimningen" av dörren och på detta vis kan jag hantera dom separat efteråt.
4. Handhyvla bort det lilla överflödet som lamellerna sticker ut bakåt, bygger på att lamellerna inte är så flexiga att de bara böjs under hyveln. Kommer inte va mycket som tas bort i detta steg. Övre plankan hyvlad i bilden.
Redigerat:
Lustigkurremattiasp skrev:
..om lamellerna ska med i huvudlimningen kommer de sitta utan lim o flera hjälpredor måste nog till. Tror dock även det blir rejält stressigt o svordomsfullt. Det är därför jag försöker lista ut nån annan metod.
Måste passbitarna vara limmade? Tänker om man fräser en liten kant ka lamellerna och de sen kunde ''flyta"?Ola C skrev:
Jag tror att det kan vara en god idé att fasa av den ena änden på dina lameller så att du får bra instyrning när du ska montera ihop dörren. En styrning av XPS kan nog vara bra att ha. Tänk att du gör en extra av de långa bitarna, med genomgående hål, i cellplast av XPS-typ. Bara för styrningen. Sen, när du har fått ihop allt, bryter du bort cellplasten.
Förklarande skiss
Små kvadratiska tapphål går ganska lätt att göra även utan stämborr. Borra en rad hål mot anhåll i någon av Arboga eller Strandsborrmaskinerna som amatörsnickare tycks behöva, och skär ur hörn med ett vasst stämjärn efter mall. Går troligen fortast av alla metoder som föreslagits i tråden, men blir kanske väl ”handgjord” finish för Olas smak.
Som ni säkert redan förstått är jag inte imponerad av Domino. Det är en sladdrig och glappande maskin som jag sällan lockas att använda. Om jag skulle vilja köra sneda tapphål för lameller så skulle jag räkna med många urslag och småskador. Ta till biten på bredden så att det går att hyvla hela ytan en gång efter att hålen är gjorda.
En brist till i Domino-planen är att ha referens i förra hålet. Efter så många hål som kommer behövas kan det slå fel på millimetrar. Det kommer inte duga. Finn ett sätt att märka upp alla hål med streck istället. Så kallad koordinatmåttsättning. Då kan varje enskillt hål glappa några tiondelar utan att det gör ngt.
Mvh Findus
Små kvadratiska tapphål går ganska lätt att göra även utan stämborr. Borra en rad hål mot anhåll i någon av Arboga eller Strandsborrmaskinerna som amatörsnickare tycks behöva, och skär ur hörn med ett vasst stämjärn efter mall. Går troligen fortast av alla metoder som föreslagits i tråden, men blir kanske väl ”handgjord” finish för Olas smak.
Som ni säkert redan förstått är jag inte imponerad av Domino. Det är en sladdrig och glappande maskin som jag sällan lockas att använda. Om jag skulle vilja köra sneda tapphål för lameller så skulle jag räkna med många urslag och småskador. Ta till biten på bredden så att det går att hyvla hela ytan en gång efter att hålen är gjorda.
En brist till i Domino-planen är att ha referens i förra hålet. Efter så många hål som kommer behövas kan det slå fel på millimetrar. Det kommer inte duga. Finn ett sätt att märka upp alla hål med streck istället. Så kallad koordinatmåttsättning. Då kan varje enskillt hål glappa några tiondelar utan att det gör ngt.
Mvh Findus
