Tidigare har staten gått in och räddat banker, det har andra personer än jag skrivit om i tråden, jag har aldrig skrivit vem som burit förlusten.D Daniel 109 skrev:
Läser du informationen jag länkade till hos riksgälden så framgår det att staten även framöver kommer att ha en viktig roll.
Jag uppfattade ditt inlägg som att du menade att någon annan fick stå för förlusten tidigare.
Jag uppfattade ditt inlägg som att du menade att någon annan fick stå för förlusten tidigare.
För att återgå till tråden har nog ingves rätt i sak, riskerna för en kris minskar om fler binder sina lån.
Personligten tror jag att ökad reglering inte är rätt väg att gå. Det är upp till var och en att besluta hur man väljer att lägga upp lånet.
Skadan är redan skedd, vi kommer nog genomgå en smärtsam korrigering med högre räntor framöver.
Staten borde redan nu trappa ned ränteavdrag genom att sänka nivån för hur mycket man får dra av. Jag kan tänka mig att det maximala ränteavdraget bör ligga på max 50.000kr per person och år.
Personligten tror jag att ökad reglering inte är rätt väg att gå. Det är upp till var och en att besluta hur man väljer att lägga upp lånet.
Skadan är redan skedd, vi kommer nog genomgå en smärtsam korrigering med högre räntor framöver.
Staten borde redan nu trappa ned ränteavdrag genom att sänka nivån för hur mycket man får dra av. Jag kan tänka mig att det maximala ränteavdraget bör ligga på max 50.000kr per person och år.
Staten kommer ha en viktig roll och avveckla banker kontrollerat, långivare och ägare får betala.D Daniel 109 skrev:
Det sparkapital som privatpersoner sätter in ska användas för att rädda banken. Dock garanteras 100.000 genom insättningsgaranti genom riksgälden.
Så om du har ett sparkapital i banken över överstigande bolopp över 100.000 euro användas för att rädda banken.
Stabilitetsfonden är inte bankernas pengar. Det är en statlig fond.
En regering som vill "rädda" vissa företag kan göra det på många olika mer eller mindre synliga sätt.
På 80 talet (OK, före EU..) arbetade jag i ett globalt bolag, på deras avdelning här i Sverige. Vi hade alltid väldigt märkliga resultat, alltid förlust, eller smååå vinster, trots att det verkade gå bra.
Men företaget gjorde alltid konstiga internaffärer, typ bygga en ny monteringslina för 50 milj, som läggs ned efter några månader och skickas som skrot till en av våra fabriker i annat land osv.
Vid ett tillfälle förklarade VD för mig "vi får inte gå i konkurs". För vi hade en liten superhemlig avdelning. Typ 5 personer som var helt anonyma, officiellt anställda i en annan verksamhet på annan plats, ingen fick prata med dem, satt och "tillverkade något" som brukade hämtas med värdetransport med beväpnade skyddsvakter. I övrigt var vår verksamhet i princip helt civil.
Jag tror att upplägget var att prylarna skulle tillverkas hos oss på licens från staten i det land vårt bolag hade HQ. Men att svenska intressen krävde lokal produktion i Sverige. På så vis hade båda staterna kontroll över verksamheten. Men det är en ren gissning från mig.
På det här viset hölls vårt bolag flytande genom stödköp från svenska myndigheter, och andra svenska storbolag som troligen kompenserades för stödköpen på något sätt från staten. Och vårt moderbolag kunder lasta över alla dåliga affärer på oss, eftersom de var garanterade att bolaget skulle stöttas.
Jag är fullkomligt övertygad om att liknande dolda stödoperationer pågår även idag
På 80 talet (OK, före EU..) arbetade jag i ett globalt bolag, på deras avdelning här i Sverige. Vi hade alltid väldigt märkliga resultat, alltid förlust, eller smååå vinster, trots att det verkade gå bra.
Men företaget gjorde alltid konstiga internaffärer, typ bygga en ny monteringslina för 50 milj, som läggs ned efter några månader och skickas som skrot till en av våra fabriker i annat land osv.
Vid ett tillfälle förklarade VD för mig "vi får inte gå i konkurs". För vi hade en liten superhemlig avdelning. Typ 5 personer som var helt anonyma, officiellt anställda i en annan verksamhet på annan plats, ingen fick prata med dem, satt och "tillverkade något" som brukade hämtas med värdetransport med beväpnade skyddsvakter. I övrigt var vår verksamhet i princip helt civil.
Jag tror att upplägget var att prylarna skulle tillverkas hos oss på licens från staten i det land vårt bolag hade HQ. Men att svenska intressen krävde lokal produktion i Sverige. På så vis hade båda staterna kontroll över verksamheten. Men det är en ren gissning från mig.
På det här viset hölls vårt bolag flytande genom stödköp från svenska myndigheter, och andra svenska storbolag som troligen kompenserades för stödköpen på något sätt från staten. Och vårt moderbolag kunder lasta över alla dåliga affärer på oss, eftersom de var garanterade att bolaget skulle stöttas.
Jag är fullkomligt övertygad om att liknande dolda stödoperationer pågår även idag
Jag pratade med banken så sent som idag för att undersöka möjligheterna till lån till en ny bostad. Vill man låna 4 miljoner så krävdes en bruttolön på 80-90'/månad.
Det kändes lite märkligt, men förklaringen var att man räknar på en ränta på 7,5%. Jag försökte då stödja Ingves tanke genom att binda mitt lån på 10 år till 3% (strax under listpris), men se det gick inte, man räknade iallafall på 7,5%.
Det känns ju inte riktigt som att man vill att låntagare binder på längre tid än 3 månader.
Det kändes lite märkligt, men förklaringen var att man räknar på en ränta på 7,5%. Jag försökte då stödja Ingves tanke genom att binda mitt lån på 10 år till 3% (strax under listpris), men se det gick inte, man räknade iallafall på 7,5%.
Det känns ju inte riktigt som att man vill att låntagare binder på längre tid än 3 månader.
I så fall bör de ju räkna på 7,5% på den skuld som finns kvar om 10år.
Allvetare
· Västra götaland
· 8 456 inlägg
Det blir ännu knasigare om man blandar in snittlön och snittpris på villor ... Det går liksom inte ihop...Fairlane skrev:
Haha! År 2006 gick jag in på Handelsbanken vid Odenplan och frågade hur mycket jag kunde låna som nyutexaminerad med ett första fast jobb efter universitetet och en lön på hela 22000 kronor. De tyckte att 2,5 miljoner gick bra och man kunde utan problem låna 100% eller mer om man ville. "Det är alltid bra att ha lite extra cash", sa de käckt. 10 år senare har vi två inkomster som är betydligt högre, men banken tyckte att 3,2 miljoner (inte överstigande 85% av köpeskillingen) började kännas svettigt. Men jag håller med: bostadsmarknaden känns ju ännu galnare idag, på sätt och vis.
Så är det. Banken räknar alltid med att man ska klara 7-8% ränta. Att det sedan knappast är troligt att räntan ligger på de nivåerna inom en snar framtid är en annan sak. Tråkigt men tyvärr en realitet.
